Pensionerade advokaten Jan Karlsson med ögonstenen Zigge i famnen. "Alla stora mål har man med sig, men det här målet har ju alltid gnagt och med jämna mellanrum dykt upp," säger han. Foto: Ulrika Sturén
SVT-serien "Det svenska styckmordet" skakade om Sverige. Alla fyra delar finns att se på SVT Play. Foto: SVT
En ung Teet Härm på bild. Intervjun med dokument inifrån är den första han har ställt upp på sedan händelserna som ödelade hela hans karriär. Foto: SVT
Expressens löpsedel 28 oktober 1987. Foto: Expressen
Jan Karlsson. Foto: Ulrika Sturén
Per Lindebergs bok från 1999.
Jan Karlsson har arbetat med många uppmärksammade rättsfall under sin karriär. Foto: Ulrika Sturén
Det var en spännande tid på Henning Sjöströms byrå Juristhuset. "Varje vecka var det massmedialt pådrag på ett eller annat sätt. Han drog ju till sig case från norr till söder eftersom han var så känd," säger Jan Karlsson. Foto: Ulrika Sturén

Advokaten: ”Mamman upplevdes inte tvivelaktig”

"För varje klantarselutredning är det risk att fel person döms eller att den riktige gärningsmannen går fri." Det säger Jan Karlsson som var en av försvarsadvokaterna i den uppmärksammade styckmordsrättegången i slutet av 1980-talet. Han kallar polisutredningen för snömos, men har inga stora förhoppningar på en upprättelse för de utpekade läkarna.

I SVT-serien ”Det svenska styckmordet” dyker journalisterna Dan Josefsson och Johannes Hallbom ner i vad som har kallats för en av Sveriges största rättsskandaler – historien om styckmordet på Catrine da Costa 1984.

Sörmlandsbygden fick en exklusiv intervju med en av de medverkande, advokaten Jan Karlsson som försvarade en av läkarna i slutet av 1980-talet.

Ingen dömdes för dådet men en märklig formulering i den friande morddomen kom att stämpla de två läkarna Teet Härm och Thomas Allgén som skyldiga till styckningen, ett redan preskriberat brott. Ett domskäl kan inte överklagas och en frikänd kan inte överklaga ett helt friande domslut.

– Hade det varit lite råg i ryggen på åklagaren Anders Helin hade han klagat, men det gjorde han inte och vi kunde inte göra någonting utan bara titta på, säger Jan Karlsson.

Jan Karlsson har arbetat med många uppmärksammade rättsfall under sin karriär. Foto: Ulrika Sturén

”Tror att det är motigt”

I slutet av 1980-talet var han Teet Härms försvarare och medverkar i dokumentären. Sörmlandsbygden träffar honom i hemmet söder om Katrineholm.

– Det är möjligt att begära ersättning ex gracia, men jag säger som Leif GW Persson, att det är svårt att se att Gunnar Strömmer ska öppna plånboken. Däremot har kammarrätten en dom om att dra deras legitimationer, och den skulle man kunna begära resning mot. Jag har vissa idéer men vill inte föregripa arbetet för deras nuvarande försvar, säger Jan Karlsson.

– Men jag tror att det är svårt för dem, jag tror att det är motigt. Den här dokumentären kan vara den enda upprättelse de får, jag hoppas inte det, men det kan bli så.

Hans arbete med fallet avslutades i och med den där märkliga friande domen. Sedan dess har det blivit många uppmärksammade rättsfall.

– Alla stora mål har man med sig, men det här målet har ju alltid gnagt och med jämna mellanrum dykt upp. Per Lindeberg fick bland annat i arbetet med sin bok ”Döden är en man” ta del av mitt material.

SVT-serien ”Det svenska styckmordet” skakade om Sverige. Alla fyra delar finns att se på SVT Play. Foto: SVT

Ung och erfaren

Jan Karlsson minns inte exakt turerna när han tilldelades uppdraget, 33 år ung men absolut ingen duvunge. Efter tingstjänst i Stockholm kastades han direkt in i hetluften på Juristhuset – den omstridde stjärnadvokaten Henning Sjöströms byrå – där han bland annat bistod i Keith Cederholms uppmärksammade resningsfall i raggarmålet.

Karlsson tycker att SVT-dokumentären är välgjord, men poängterar att alla turer och arbetet bakom kulisserna inte framgår.

– Bengt H Nilsson var ju medförsvarare åt Thomas Allgén och vi hade ju gemensamma intressen. Han var också skolad av Henning Sjöström. Är man två försvarare med samma interesse kan man inte ställa samma frågor, utan vi delade upp det en del. Jag fick Teet Härm friad och jag gjorde en väldig massa grejer som inte syns i dokumentären. Det var ju inte så att man var sysslolös.

Det är lätt att med facit i hand spekulera i om försvaret kunde agerat annorlunda. Men hur det var med den märkliga rättegången som landade två gånger (!) i tingsrätten så friades bägge de misstänkta.

En ung Teet Härm på bild. Intervjun med dokument inifrån är den första han har ställt upp på sedan händelserna som ödelade hela hans karriär. Foto: SVT

”Kanske skulle spelat banden”

– Men om jag ska vara självkritisk kan man tycka när man tittar på dokumentären att de inspelade banden kanske skulle ha spelats upp i rättegången. De var okända för försvaret när processen inleddes, det framkom under förhören med mamman att hon misann fått en bandspelare att spela in med, säger Jan Karlsson.

Rättegången fick pausas. Mamman, Thomas Allgéns exfru, menade att parets gemensamma dotter, ett år vid tillfället, berättat hur hon bevittnat styckningen. Av polisen hade mamman fått i uppdrag att banda samtalen med dottern.

– Det var ju bara barnjoller. Jag lyssnade utifrån om det fanns något besvärande, men det fanns det ju inte, det var bara snömos. De visar ju kanske mer hur mamman driver samtalen, det beror lite på hur man lyssnar. Åklagaren vitsordade att det inte fanns några konkreta uppgifter i materialet. I dag hade jag kanske gjort annorlunda där. Jag tror inte att det hade förändrat något, men gett en spinnoff-effekt på barnpsykologerna.

Det var en spännande tid på Henning Sjöströms byrå Juristhuset. ”Varje vecka var det massmedialt pådrag på ett eller annat sätt. Han drog ju till sig case från norr till söder eftersom han var så känd,” säger Jan Karlsson. Foto: Ulrika Sturén

Tror inte mamman ljög

De sistnämndas vittnesmål blev viktiga för processen och har kritiserats. Karlsson menar dock att bilden av mamman inte helt ges rättvisa i SVT-serien.

– De som sett dokumentären uppfattar mamman som lite tvivelaktig, men hon upplevdes ju inte så. Jag tror fortfarande inte att hon satt och ljög, jag tror att hon tror på det hon säger. Hade jag angripit henne som lögnare hade jag inte fått någon som helst sympati. Jag hade väldigt lite frågor till henne, säger han.

Han menar att man som försvarsadvokat, till skillnad från åklagaren, konstant riskerar allt i ett korsförhör.

– Att ställa en fråga där svaret blir negativt för min klient, då är man körd. Min inställning är att man hela tiden måste läsa av vad som kommit fram med vittnet, med övriga vittnen, och så vidare, säger han.


https://sormlandsbygden.se/2024/08/27/nya-boken-stay-behind-bakom-palmemordet/

Lottie ska få fler att hitta till solparken