En av fem yrkesverksamma akademiker i Sörmland använder regelbundet någon form av artificiell intelligens (AI) i arbetet. Men 63 procent anser sig fortfarande ha låg kunskapsnivå om AI och endast 24 procent har erbjudits kompetensutveckling på området av sin arbetsgivare. Det visar en undersökning från fackförbundet Akavia.
Även om artificiell intelligens som forskningsfält och teknikområde inte är något nytt har utvecklingen de senaste åren gått mycket snabbt. Inte minst när det gäller generativ AI och stora språkmodeller som ChatGPT. Förväntningarna på samhällsvinster i form av ökad produktivitet och effektivitet är stora och nu börjar vi också se att allt fler använder AI-verktyg i arbetet. Akavias AI-index visar på en snabb ökning av användningen i arbetet bland yrkesverksamma akademiker.
När vi jämför andelen yrkesverksamma akademiker i landet som uppger att de aktivt använder någon typ av AI i sitt arbete antingen dagligen eller varje vecka ser vi en ökning från 13 procent till 29 procent 2023 jämfört med 2024. Nästan var tredje yrkesverksam akademiker uppger sig alltså vara regelbunden användare. I Sörmland och i övriga mellersta Sverige är det 18 procent som uppger att de använder AI dagligen eller varje vecka i årets undersökning.
Fortfarande är det dock en betydande andel som uppger att de aldrig använder sig av AI-verktyg. I Sörmland är andelen aldrig-användare 47 procent. Den vanligaste skälet till att man inte använder AI i arbetet är att man saknar grundläggande kunskap om AI.
Patrik Nilsson, samhällspolitisk chef Akavia. Foto Åsa Hafmar Foto: Åsa Hafmar
Hanna Birath, sakkunnig Akavia. Foto Åsa Hafmar Foto: Åsa Hafmar
Sverige har ambitiösa mål när det gäller såväl digitalisering som AI. Regeringens uttalade mål är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Dessutom ska Sverige vara ledande i att ta tillvara möjligheterna som användning av AI kan ge, med syftet att stärka såväl välfärden som konkurrenskraften.
Samtidigt är det tydligt att verkligheten inte motsvarar de högt ställda målen. I internationella jämförelser tappar Sverige istället placeringar. I årets upplaga av Global AI Index faller Sverige till exempel från plats 17 till 25.
Vad behöver då göras för att Sverige ska kunna leva upp till de högt ställda målen? En nyckel är att säkerställa att fler får grundläggande utbildning i vad AI är och hur AI-verktyg kan användas på ett ansvarsfullt, tillförlitligt och etiskt sätt.
Akavias AI-index visar att 63 procent av de yrkesverksamma akademikerna i Sörmland bedömer sin egen kunskapsnivå om AI som låg eller ganska låg. Samtidigt har bara 24 procent erbjudits kompetensutveckling inom AI-området av sin arbetsgivare.
Om Sverige ska bli ledande i att ta tillvara på möjligheterna som användning av AI kan ge och bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter måste fler erbjudas kompetensutveckling av sin arbetsgivare. På det nationella planet behöver vi dessutom en politiskt beslutad AI-strategi som pekar ut riktningen för Sverige. Den av regeringen tillsatta AI-kommissionen är ett bra steg på vägen men nu behöver vi också se politisk handlingskraft.
Patrik Nilsson, samhällspolitisk chef, Akavia
Hanna Birath, sakkunnig, Akavia