I årets ranking sticker Trosa ut som toppkommun med näst bäst klimat i hela landet! Oxelösund har placering 25 vilket är anmärkningsvärt för en bruksortskommun.
Nyligen har Svenskt Näringsliv publicerat sin årliga ranking av kommunernas företagsklimat. Rankingen täcker samtliga 290 kommuner och man jämför kommunerna efter ett antal kriterier. När man studerar listan med årets rankingresultat finner man att Vårgårda i Västra Götaland ligger överst – bedömdes ha det bästa näringslivsklimatet i landet – medan Norberg i Västmanland placerats allra längst ned (där förmodligen inte någon vill vara).
Om vi studerar regioner som Sörmland, Örebro län och Dalarna och årets ranking sticker Trosa ut som toppkommun med näst bäst klimat i hela landet! Oxelösund har placering 25 vilket är anmärkningsvärt för en bruksortskommun. Sådana orter brukar ha svårt med omställning från tung industri till mer modernt näringsliv.
I Närke har en annan bruksortskommun hamnat i topp – Karlskoga på plats nr 48. Här har säkert den idag blomstrande försvarsindustrin bidragit till kommunens placering som ju länge varit en tung industrikommun. Övriga kommuner finns mestadels på nedre halvan av rankingen.
Den kända turismkommunen Nora har det däremot kärvare med placering 279 nära en absolut bottenplacering. Hur förklara att dess näringslivsklimat är så mycket sämre i rankingen än den likaledes utpräglade turismattraktiva kommunen Trosa med ungefär lika stort invånarantal? Handlar det mer om hur man mäter än om faktisk verklighet?
I Dalarna slutligen är det återigen två småkommuner som övertrumfar de större kommunerna – Vansbro (plats 38) och Orsa (plats 47). De stora bruksorterna har det betydligt kärvare som Ludvika med plats 213 trots sensationell bra utveckling av världsföretaget Hitachi och Borlänge på plats 251.
Vad säger dessa placeringar på en rankingskala mellan 1 och 290? Utöver diverse SCB-statistik använder man sig av enkäter till kommunens företagare. Denna metod kan träffa rätt men kan missgynna kommuner som varit helt beroende av ett stort företag eller saknar viktiga naturresurser.
Kommuner med stora strukturomvandlingar får ofta låga tal eftersom sådana processer inte sällan skapar stora problem.
Att små kommuner ofta ligger bra till beror ofta på närheten mellan kommunledning och företag med bra dialog.
Vad kan Nora lära av Trosa? Återkommer till frågan.
Relaterade artiklar:
Musterierna går på högvarv – får säga nej (2024-10-02)”Tveksamt med ökad handel i Oxelösund” (2024-09-28)