Södermanlands företagare är en viktig kugge i omställningen mot en hållbar framtid. Förutom att hålla koll på miljöpåverkan från firmans kärnverksamhet kan justerade rutiner för inköp av arbetskläder ge både ekonomiska, sociala och miljömässiga vinster.
I dag har många vant sig vid att kläder går sönder eller blir blekta och förlorar passformen snabbare än nödvändigt. För ett företag betyder det regelbundna inköp av nya arbetskläder – en belastning för såväl ekonomin som miljön.
Klädbranschen orsakar lika mycket eller mer klimatpåverkande utsläpp än flyget. Därför är det minst lika viktigt att förändra sin inställning till kvalitet och köpa så få arbetskläder som möjligt, som att exempelvis förändra företagets resvanor.
Det är ingen slump att långlivade plagg är en viktig del av EU:s strategi för hur textilindustrin ska bli mer hållbar. Eftersom den största påverkan av ett plagg sker i tillverkningen är det helt enkelt bättre för klimat och miljö ju färre plagg som tillverkas. Och det mest effektiva sättet att minska en redan tillverkad textilprodukts miljöpåverkan är att använda den länge.
De företag som vill ta ansvar för miljön måste därför börja ta med plaggens förväntade livslängd i sina beräkningar för att få en mer rättvisande bild av den totala klimatpåverkan. Här är tre kontrollfrågor som inköpare kan ställa sig innan de lägger en beställning på nya arbetskläder:
- Behöver vi verkligen det här?
Många företag har fasta rutiner för inköp, exempelvis hur många plagg som ska köpas in per anställd på ett år. Det blir snällare både mot miljön och plånboken att se över det verkliga behovet av något nytt. - Hur slits just våra kläder?
Slitaget på arbetskläder är ofta stort, men det ser olika ut på olika arbetsplatser. Se över hur befintliga kläder har slitits och prata med medarbetarna om vilka kvalitetsaspekter som är viktiga i deras dagliga arbete. - Vad vet vi om hur plagget är tillverkat?
Helt ärligt har många klädmärken alldeles för dålig koll på om deras kläder tillverkas under schysta förhållanden, både socialt och miljömässigt. Få har möjlighet att påverka om fabrikerna drivs med grön el eller kol och olja. Om det ska förändras behöver fler inköpare ställa krav på att leverantören kan påverka hållbarheten i hela värdekedjan.
Genom att låta befintliga arbetskläder jobba tills de verkligen måste gå i pension och välja kvalitet kan Södermanlands företag bidra till en utveckling i rätt riktning. Fråga gärna era leverantörer hur länge deras arbetskläder väntas göra jobbet.
Amanda Düsing, styrelseordförande, Blåkläder
Anders Carlsson, vd, Blåkläder