Regeringen satsar hundratals miljoner kronor varje år på våtmarker som en klimatåtgärd, men det finns inga specifika mål för återvätning. En utredning föreslår att 100 000 hektar skog och 10 000 hektar åker ska återvätas på 20 år, men nuvarande tempo är för lågt och minskningen av utsläpp är minimal. Om förslaget genomförs kan det minska koldioxidutsläppen med cirka en miljon ton per år, vilket bara är en liten del av Sveriges totala utsläpp.
Det finns dock fördelar med all återvätning, för välmående våtmarker erbjuder en uppsjö av ekosystemtjänster, och det är mycket som går förlorat när sank mark torrläggs.Våtmarker är naturliga brandhinder i skog och mark – vilket borde intressera en skogsnation av Sveriges rang – och våtmarker jämnar också ut vattenflöden; de balanserar vattentillgången i såväl torka som översvämning, och förbättrar grundvattennivåerna.
Våtmarkerna renar dessutom vatten genom att filtrera regn som i slutändan används som dricksvatten, och de står även för ett flertal rekreationsvärden: Bärplockning, fiske, fågelskådning och vandring.Och när en våtmark förstörs påverkar det inte bara detta ekosystem, utan också andra livsmiljöer.
En minskad mängd våtmarker i kombination med förändrad markanvändning – mer jord- och skogsbruk – innebär att en större mängd näringsämnen, såsom fosfor och kväve, överbelastar sjöar, vattendrag och hav, vilket bidrar till den kris Östersjön befinner sig i.
Utan våtmarkens reningsfunktion riskerar jämväl dricksvattnets kvalitet att försämras. Till yttermera visso ökar risken för översvämningar när våtmarker inte längre reglerar vattenflödet.Som klimatåtgärd må regeringens insats vara otillräcklig, men all våtmark som återställs kommer att resultera i viktiga ekosystemtjänster.