Midsommar kan firas på många sätt. Det visar sig snabbt om vi kikar på några mer eller mindre välkända midsommarfenomen genom tiderna. Fylleslagen på leriga tältplatser har avtagit liksom energin att bygga gigantiska midsommarkransar. Men oron för midsommarvädret kommer nog alltid bestå. Glad midsommar!
Lästips:
Annorlunda sommarmeny
Förutom vädret och trafiken brukar ett ämne dominera samtalen inför midsommar: Mat och dryck. Givetvis med fokus på sillen, nypotäterna, jordgubbarna och nubben. Med undantag för snapsen har dock dessa anrättningar inte så djupa historiska rötter. Att äta “omogen” färskpotatis ansågs förr som slöseri av de flesta bönder. Jordgubbar och ättika hade främst herrskapsfolket hört talas om.
Nej, den som vill komponera en verkligt traditionell sörmländsk sommarmeny kan i stället överväga några rätter som skördelagen åt förr i tiden. Börja lätt med en jordkällarsval krämig rabarbersoppa. Följ upp med spicken sill på rågbröd, det vill säga insaltad sill, kryddad endast med peppar, lök och lite kryddgrönt. Måhända kärvt, men ack så genuint!
Avrunda med en av de mest sörmländska rätterna – blåbärspannkakor, som ofta åts i skördetider. Nyfikna på fler recept? Då rekommenderas böckerna “Sörmländska matminnen” (Sörmlands museum) och “Mellösa i Sörmland. Folkminnen”.
Flickan, flaskan, raggen och tältet
Under 1960- och 70-talen tycks midsommarfirandet i länet ha nått något av en höjdpunkt – åtminstone sett till antalet deltagare och promillehalten. “Flickan, flaskan och tältet. Det är svensk midsommar”, konstaterade Katrineholmskuriren 1962. En inte obetydlig del av stöket stod raggarna för, vars krökande korståg under några år mer eller minde lamslog firandet på många platser.
Tusentals människor vallfärdade till festplatser som Julita skans, Hjälmarsund, Vibyholm, Brevens bruk och Björnlunda. Trosa satte 1962 rekord i skärgårdsfylla enligt DN, med 35 omhändertagna, medan Eskilstunapolisen haffade 20-talet fyllerister vid Hjälmarsund och stängde in dem i en gammal loge som fungerade som tillfällig arrest.
Några suputer fick dock loss en stock från väggen och använde den som murbräcka. Det hela slutade med att polisen fick ta fram hammare och spik för att hålla kvar fyllbultarna.
Kärlek, sexskandaler och magi
I juni 1965 rapporterade Katrineholmskuriren braskande om “Offentliga SAMLAG på festplats”. Skandalen utspelade sig vid Björnlunda hembygdsgård, dit 8 000 (!) personer hade sökt sig för att … ja, fira midsommar förstås! Vilket sedan gammalt även medför förhoppningar om blommor, bin och fri kärlek. Under lång tid föddes flest barn i Sverige just i slutet av mars. Den som kan sin kalender, lite matte och grundläggande fysiologi förstår nog sambandet.
Midsommaren har över huvud taget ansetts vara en magisk tid, mättad av växtkraft, stigande sav, grönska, ståndare och pistiller. De sju eller nio blommor som ska plockas under tystnad och läggas som huvudgärd är en ganska välkänd tradition, ämnad att framkalla drömmar om en tillkommande kärlek.
En mindre känd, mer nervkittlande, ritual hämtar vi från Åker utanför Strängnäs. Den uppmanade att på midsommarnatten gå ut på en äng eller åker. Knyta snören runt axen på tre lika höga strån; ett rött, ett grönt och ett svart. Gå sedan tillbaka tre nätter senare och läs tydan. Har det röda axet vuxit högst väntar dig giftermål, det gröna betyder god hälsa, men det svarta – döden! (Den nervöst lagde kan förstås använda bara gröna snören.)
Typiskt midsommarväder
Hur är det då med det viktigaste av allt – vädret? Sol, regn, eller det mest “typiska midsommarvädret” med växlande molnighet, skurar och ett kånkande ut och in med bord, serviser, snapsbrickor och slabbiga silltårtor.
Författaren Karl Asplund var en återkommande gäst på Stenhammars slott utanför Flen, dit prins Wilhelm under många år bjöd in gårdsfolk, vänner och närboende till ett traditionsenligt midsommarfirande. Asplund skrev att förmiddagen alltid präglades av “spänd oro och ständiga blickar” mot de lågt hängande, regntunga molnen. Men prinsen bara skrattade och sa att “det säkert skulle bli vackert till kvällen”. Vilket nästan alltid visade sig stämma, enligt Asplund.
Tittar vi tillbaka på midsommarvädret kan vi konstatera att det verkligen har varit spridda skurar. 1979 brann det till ordentligt med 33 grader varmt vid Valla väderstation utanför Katrineholm, den varmaste midsommaren på 100 år. En av de mer kylslagna inträffade så sent som 2014, då kvicksilvret kröp ner till dryga tre grader på midsommaraftonens kväll (uppgift från Floda väderstation. Gräv vidare själv! Alla väderdata kan laddas ned hos SMHI.)
Ståtliga stänger
Kanske är stången, dansen och lekarna ytterligare en tradition som har kroknat på senare år. Den som vill njuta av riktigt präktiga midsommar- eller majstänger (begreppet kommer av det gamla ordet “maja” som betyder “löva” eller bekläda med grönska) brukar få sitt lystmäte i exempelvis Malmköping och Brevens bruk, på gränsen mot Närke.
Stången i Malmköping är ett lagarbete som pågår i veckor, med kransar av ekblad, repade liljekonvaljblad, blommor, silkespappersblommor, urblåsta ägg klädda med färggrant staniolpapper, girlanger av tyg och vassrör med mera. Förlagan är en teckning från 1870 av Nils Månsson Mandelgren.
Stången i Brevens bruk är en annan känd bjässe. Den hade ursprungligen 13 (!) kransar, där den nedersta i äldre tider sägs ha varit “så stor att tre flickor kunde dansa slängpolska i den”, åtminstone om vi ska tro författaren Elly Jannes, som skildrat sin barndoms firande på bruket.