Nato har visst diskuterats, sedan 1995

“Ryktet om min död är starkt överdrivet” påstås Mark Twain ha skrivit som svar på sin dödsannons som införts i tidningar. På liknande sätt hävdas i dagens tidningar på ledar- och insändarsidor att beslutet om Natomedlemskap togs utan debatt och att DCA-avtalet som ska behandlas av riksdagen i juni inte heller har debatterats.

Det är fullständigt nonsens. Det går knappt att hitta en debattartikel, insändare eller ledare av en Natomotståndare där påståenden om icke-debatt saknas. Dessa påståenden är dock inte nya.

Som Mike Winnerstig visar i Statsvetenskaplig Tidskrift (2023/3) så var Natodebatten redan mellan 1995 och 2015 mycket livlig. Mellan dessa år publicerades 641 debatt- och ledarartiklar om Nato i Stockholmstidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet. Debatten var också flitig i andra landsdelars media. Påståenden om icke-debatten förekom flitigt även under dessa år.

38 procent positiva 2015

Debatten blev livligare redan 2008 efter Kremls invasion av Georgien och 2014 efter Kremls ockupation av Krym och invasion av Donbas. I samband med det svängde Natoopinionen till fördel för Nato.

I 2015 års SOM-undersökning ville 38 procent gå med i Nato medan 31 procent motsatte sig ett medlemsskap. Samma år argumenterade samtliga fyra borgerliga partier för ett Natomedlemskap, inte bara Liberalerna och Moderaterna.

Dessutom har Sveriges relation till Nato utretts en rad gånger under åren. Bland att av Thomas Bertelman 2013: “Försvarspolitiskt samarbete – effektivitet, solidaritet, suveränitet (Fö 2013:B) och Krister Bringéus 2016: “Säkerhet i en ny tid (SOU 2016:57).

Dessa utredningar fick stort utrymme i media och debatterades flitigt. Likaså debatterades det när Sverige blev medlemmar i Partnerskap för Fred 1994, fick en Natoambassadör 1998 och en delegation vid Natos högkvarter 2008. Under åren har Sverige också deltagit i allt fler Natoövningar – vilket flitigt debatterats, kritiserats och överdrivits av Natomotståndare.

Mot den bakgrunden skulle man kunna tro att det vore svårt att hävda att det inte förts någon debatt. Men alls icke. Och det är föga förvånande att många av de som påstår det också stödjer Kremls folkmordskrig mot Ukraina.