Det är dags att satsa på rehabiliteringen efter stroke för att jämna ut skillnaderna.
Två tredjedelar av de som överlever en stroke har flera år efter insjuknandet fortfarande inte helt kunnat återgå till sitt gamla liv. Andelen fullt återställda varierar dessutom över landet.
Det visar opublicerade data från patientregistret RiksStroke. Det är dags att satsa på rehabiliteringen efter stroke för att jämna ut skillnaderna.
I år kommer omkring 800 sörmlänningar plötsligt att tappa kontrollen över sin kropp på grund av att de drabbas av en stroke. Många får svårt att prata, delar av synfältet kan försvinna och på vissa förlamas ena sidan av kroppen. Var femte person som insjuknar dör.
Stroke är ett samlingsnamn för en blödning eller blodpropp i hjärnan. För den som drabbas är läget akut. Minskat insjuknande, forskningsframsteg och förbättrad vård har bidragit till att antalet som avlider av stroke minskat med omkring 40 procent i Sörmland sedan millennieskiftet. Men även om allt fler överlever så återhämtar sig inte alla fullt ut.
Många strokepatienter får svårt att koncentrera sig, prata och röra sig som vanligt. Ångest och depression är vanligt.I dag lever ungefär 100 000 svenskar med sviterna efter stroke. Vid en tre- och femårsuppföljning har två tredjedelar av dem fortfarande inte fullt ut kunnat återgå till det liv de hade före insjuknandet.
För att kunna bli fullt återställd är god rehabilitering en förutsättning – och här kan mycket förbättras.
Enligt Socialstyrelsen finns det tydliga regionala skillnader i strokerehabiliteringen, bland annat i tillgången till multidisciplinära stroketeam med specialiserad personal. För att jämna ut skillnaderna menar Socialstyrelsen att individuella rehabiliteringsplaner måste följas upp mer strukturerat och att samordningen måste förbättras.
Möjligheten att bli återställd varierar inte bara i olika delar av landet. Forskning tyder på att kvinnor får allvarligare fall och har högre risk att återinsjukna än män. Det kan till viss del förklaras av att kvinnor får stroke vid högre ålder. Men mer forskning behövs.
Faktorer som bostadsort och kön ska inte få avgöra kvaliteten på vården. Därför uppmanar vi landets regionpolitiker att sätta rehabiliteringen i fokus.
Text: Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden, Mia von Euler, överläkare och professor i neurologi, Örebro universitet, registerhållare Riksstroke, Anders Åkesson, Förbundsordförande, Riksförbundet HjärtLung