Vad tänker Astrid Lindgren när hon tittar ner från sina himmelska svenska ängar?

Vi verkar vara i bakslagens tid.

Då tänker jag inte främst på våren som äntligen har kommit. Vete tusan hur många kallduschar lärkan fick ta innan det small till.

Jag tänker snarare på hur snabbt nedrustning har vänts till upprustning. Vapenindustrin har inte haft så här roligt sedan andra världskriget.

Eller på EU:s naturrestaureringsplan som satts på paus. Den som skulle ha givit de igenväxande naturbetesmarkerna en chans att återfå hälsan.

Jag tänker också på min gamle vän biologiläraren, ornitologen och naturkämpen Viking Olsson. Han och hans generation trodde att de en gång för alla vunnit slaget om strandskyddet – för natur och människor. Nu vänder han sig väl i sin grav när det naggas i kanten.

Nu är det mjölkkornas lagstadgade rätt till sommarbete som riskerar att försvinna. Vad tänker Astrid Lindgren när hon tittar ner från sina himmelska svenska ängar?

Det var 1988 som dåvarande statsminister Ingvar Carlsson överlämnade lagen till henne, som en present på 80-årsdagen. Alla svenska mjölkkor ska ha tillgång till grönbete minst sex timmar varje dygn under två till fyra månaders tid – beroende på var i Sverige man bor. Så här års lockar kornas ystra språng ut på betet mängder av publik.

All forskning visar att korna mår bra av betet. De får friskare klövar, starkare ben och färre inflammationer av olika slag. Och korna själva vill ut på grönbete. De är gjorda för att vandra omkring: beta och idissla.En ko på bete rör sig mellan sex och åtta kilometer om dagen.Jag minns en magisk morgon när jag fick stanna bilen för att släppa fram en lång rad av kor som lösgjorde sig ur dimman på väg hem till morgonmjölkningen. Livskvalité!

Nu tycker, trots alla hälsofördelarna, mjölkböndernas företrädare att beteskravet försämrar svenska lantbrukets konkurrenskraft. Enligt vad Dagens Nyheter erfar kommer en utredning som Tidöpartierna tillsatt att föreslå att lagen avskaffas. Nu när de flesta mjölkkor inte står uppbundna utan går fritt inomhus i lösdrifter behövs inte betet, är argumentet.

Jag hörde en företrädare på radio som hävdade att de nu kan motionera inomhus och i själva verket inte vill gå ut till regn och insekter. Jag bara undrar – hur mycket motion blir det om varje ko har 8,5 kvadratmeter att röra sig på. Hur mycket frisk luft och stimulerande intryck?

Kan det inte vara så att det är den rasande snabba omvandlingen till allt större besättningar som gör det svårt att lösa betesfrågan. För 40 år sedan fanns det över 40 000 mjölkföretag som hade i genomsnitt 16 kor var. I dag finns det färre än 3 000 mjölkbönder, många av dem har flera hundra djur.Våra naturbetesmarker behöver fler inte färre kor. I stället för att låsa in mjölkkorna är det dags att kastrera och släppa ut alla tjurar som aldrig får komma ut innan de hamnar på tallriken. Vilken nytta de skulle göra i naturbetesmarkerna!I tider när beredskap är på agendan så behöver vi fler och inte färre lantbrukare.