Det dröjer fyra år innan Vattenfall kan ta emot elen som ska produceras vid Brene gård i Vingåker. Det är lång väntan för många solcellsparker eftersom elnäten är underdimensionerade på olika sätt.
Lästips:
Först fick Mats Schörling på Brene gård och solparksföretaget Turn Energy klartecken av Vattenfall att släppa på sin el.
– Det är klart jag är besviken på Vattenfall. Företaget gav ju först klartecken att släppa på el från en mindre del av den planerade solcellsparken redan 2023 och resten 2025, sedan sköt de upp allt till 2028, säger Mats Schörling.
Han beslutade lägga ner sin kravgrisproduktion för två år sedan på grund av skenande spannmålspriser. I stället skulle han satsa på växtodling – och en helt ny solcellspark.
Sammanlagt ska parken bli 62 hektar.
– Nu blir det så att jag brukar jorden, åker och vall, fram till 2028 i stället.
Dyrare projekt
Produktutvecklingschef Gustav Alberius på Turn Energy säger att de också blev besvikna på Vattenfalls vändning.
– Det är klart. I det första budet var det inga problem, men vid nästa möte blev det avsevärt mycket dyrare och vi kan inte koppla på förrän 2028. Projektet är fortfarande aktuellt, men det drar ut på tiden, säger han.
Solcellsparken på Brene gård ska ge drygt 38 megawattimmar per år. Turn Energy har ett tiotal solcellsparker på gång i Sörmland som sammanlagt kommer att ge 200 megawattimmar per år. Brene är den största parken de planerar i Sörmland.
– Det är många lantbrukare som är intresserade av att arrendera ut lågproducerande åkermark, men elnäten är ett stort problem, säger Gustav Alberius.
Luft i systemet
Han skulle vilja ha ett transparent elnät, där nätstationer och elnät är offentliga. Det skulle ge bättre förutsättningar att kunna ansluta elproduktion från förnybara källor.
– I stället får man skicka in ansökningar överallt och vänta på besked. Det är klart att eftersom många gör på det sättet blir det mycket luft i systemet. Många projekt kommer aldrig att realiseras, säger Gustav Alberius.
Energiföretagen, som har elnätsbolag som medlemmer, skriver i en rapport att elanvändningen kommer att öka från dagens 140 till 330 terawattimmar per år. För att lyckas med omställningen måste dagens lagstiftning moderniseras och samhällsacceptansen öka, för både ny elproduktion och nya elnät.
Stor omställning
Martin Olin som är elnätsexpert på Energiföretagen säger att de 170 elnätsbolag som finns i Sverige tidigare har förvaltat elnäten, som i princip sett likadana ut under många år, men att de nu är mitt i en omställning som kräver att det byggs nya elnät och en fördubblad kapacitet.
– Vi vet att det är väntetid, men det är en administrativ utmaning och det finns fysiska begränsningar för hur mycket elnätet kan klara. Det behövs nya ledningar och förstärkningar av transformatorstationer.
Olin menar att det behövs investeringar i elnäten i Sverige på 1 000 miljarder kronor fram till 2045.
– Det tar tid att förändra och bygga ut elnätet, det behövs tillstånd vilket ofta leder till långa tidskrävande processer, säger han.