Jag kan inte springa längre. Jo, förresten! Jag är fortfarande snabb som fan på korta sträckor, men att sticka ut och jogga en timma går inte alls. Jag kommer exakt 10 minuter, sen är det som om någon slår in en spik i vänstra knät.
Att ge mig ut och jogga har genom åren varit min patentlösning för att varva ner och bearbeta tunga perioder i mitt mående. Men tack och lov så går det lika bra att promenera. Jag kan gå hur långt som helst!
I mitt huvud är det aldrig tyst. Det finns en massa röster, som pratar och sjunger och för kloka och okloka resonemang. Dessutom spelas det samtidigt en massa melodier. När det blir för många påtvingade tankar i huvudet – tankar om ekonomi och jobb och familjetrassel, behöver jag ge mig ut och promenera.
Ofta får jag mina bästa, kreativa idéer när jag är ute och går. Jag låter bruset i huvudet få fritt spelrum, utan att försöka styra in det på något särskilt och pötsligt är det som om idéerna börjar överfalla mig.
Om jag kör fast i något i mitt jobb, ger jag mig alltid ut och går. Ibland till och med mitt i natten. Då brukar det alltid lösa sig.
Denna krönika påbörjades på en sen promenad från Stockholmsfärjan till bilen, som stod på en verkstad, 20 minuters promenad från hamnen i Mariehamn. Jag for till Stockholm över måndagen och hade planerat att skriva krönikan på båten över, men jag glömde min laptop hemma.
Det stressade mig en del, för jag fick nu en rätt tajt deadline och jag hade ingen aning om vad jag skulle skriva. Men så började jag min promenad mot bilen och efter att tag sa rösterna. ”Skriv om att promenera”. Så det gjorde jag.
Ibland tar jag morgonbåten från Mariehamn till Stockholm och sen kvällsbåten hem igen. Det ger mig cirka sju timmar för att promenera i vår vackra huvudstad.
Här kommer mitt eget bästa tips på en skön Stockholmspromenad: Börja från Cityterminalen och gå bort till Sergels torg. Sen tar du höger och följer Drottninggatan bort igenom riksdagshuset, vidare genom Gamla stan och upp till Slussen. Där går du upp för Götgatsbacken och sen vidare över hela söder och sen höger in på Ringvägen.
Efter bara 100 meter tar du vänster ner till Eriksdalsbadet och nere vid Årstaviken följer du sen vattnet hela vägen bort till Tanto.
Sen går du upp mot Hornstull och där kan du välja ett av två val: Antingen går du Hornsgatan upp till Götgatan och Slussen igen och tillbaka ner på stan samma väg som du kom. Eller så går du över Västerbron och ner i Rålambshovsparken och följer Norr Mälarstrand till Stadshuset och sen är du snart tillbaka vid Cityterminalen igen.
Tar du det lugnt och inte fastnar i Stockholmsstressen, så tar det mellan fyra och fem timmar, med stopp för fikor och lunch.
Just nu i sommartid är promenaden längs Årstaviken helt fantastisk. Det är som en egen värld där nere och man fattar knappt att man befinenr sig mitt i en storstad. Där finns små fik och restauranger och folk badar och solar lite överallt och hur som helst.
Ta en dag och prova vet jag! Och låt rösterna få härja fritt. De har något att säga dig.