Häpnar över den hätska stämningen

”Just den här morgonen vaknar jag upp till nyheten om att huvudvattenledningen till Nyköping och Oxelösund har spruckit. Vi kommer säkerligen bli av med vattnet i flera dagar står det. “Tusentals människor utan vatten” skriver rikstidningarna.
Jag önskar att det var huvudledningen till Internet som hade spruckit istället. Eller framförallt huvudledningen till alla kommentarsfält. Kvällen innan har jag dumscrollat igenom flödet som vanligt. Länge hette det ju att internet skulle demokratisera oss, att vi skulle kunna komma närmare varandra och utbyta åsikter som skulle kunna få oss att tänka större och se saker ur olika perspektiv.
Men är det nåt som inte får mig att se saker på ett annat sätt så är det mina medmänniskors allt dummare kommentarer i sociala medier. Ibland verkar det som att många är ute efter att så gott det går missförstå andra. Finns det ingen storm i vattenglaset så ser man till att blåsa upp en med ihärdighet.
Den där kvällen innan vattenledningen spricker har jag legat och häpnat över hur hätsk stämningen blir.
Jag är med i ett antal grupper med olika särintressen på facebook. Det kan vara gruppen om vad som händer i Nyköping, gruppen för oss som vill åka tåg på semestern eller gruppen för de som har just det bilmärke som vi råkar ha. I början tänker jag att grupperna var tänkta som stöttning och peppning till människor som på nåt sätt är i lite samma situation. Men något har hänt den senaste tiden.
Minsta banala fråga kan det blåsa upp en rejäl dryg debatt kring. Det är skrämmande. Just den där kvällen ser jag samma fenomen i fyra av de grupper jag är med i. En enda liten oskyldig fråga från en person blir till påhopp och dumförklaringar. Känslan av att mänskligheten är på nåt sätt körd finns i mig ända in i drömmarna och kvar i mig den där morgonen när ledningarna spruckit. 
Tyvärr konstaterar jag att internetledningarna är hela och att det fortsätter att koka av intolerans där ute på nätet. Tankarna vandrar vidare till vattnet. Till diskmaskinen som är full, smutsiga kläder och håret som behöver tvättas. Jag blir lite uppgiven. Samtidigt vet jag att ingen kommer att behöva förlora livet av att vi inte har vatten i ledningarna. Jag vet ju att snart kommer kommunen att ha fixat tankar lite varstans så att vi kan få dricksvatten och vatten att laga mat i. Vi lever i ett samhälle med ordning. Vi lever i ett land där det finns tillgång till vatten. De flesta av oss kommer att ta bilen eller cykeln till de där tankarna och fylla upp våra rena egna små tankar eller flaskor.
Vi kommer inte behöva gå kilometervis på farliga vägar till ett vattendrag där det i bästa fall i ena ändan finns en brunn där vi ska ta vårt vatten och den andra ett rör där förgiftat vatten strilar ut. Det gör de i andra länder, riskerar livet i brist och jakt på vatten, det har jag läst i en tidning som bjuder på perspektiv från andra delar av världen, som får mina tankar att vidgas och som får mig att ta del av andra åsikter än de jag odlar själv.”

Spalt 1:1

Spalt 1:1 Mobil