Jag och dottern kör ut prinskorv och julskinka från gården till storstadens restauranger. Ännu är det bara november men matsalar och restaurangentréer är pyntade och julmusiken flödar. På varje ställe där vi lämnar av kött till julborden får vi smaka diverse godsaker och får små julklappar. På väg hem kör jag lite vilse och vi får ta varvet runt Sergelstorg och NK där det råder full aktivitet för årets skyltning. Alla juleljus glimmar så vackert och vi knaprar pepparkakor i bilen och rattar in kanalen som bara spelar julmusik. Det är så väldigt mysigt och perfekt julstämning att jag blir alldeles orolig.
Får man verkligen göra så? Ta ut julen i förskott när det ännu är mer än en månad kvar till julafton! Tänk om julstämningen bara finns i en viss mängd och hinner ta slut före lucia om vi beter oss så här slarvigt? Att julen liksom hinner ta slut innan den ens börjat. Det är så många tidsaspekter att ta hänsyn till när det närmar sig jul!
Hyacinterna ska hinna slå ut lagom till fjärde advent, klapparna slås in senast dan före dopparedan, och INTE i smyg i köket medans Kalle Anka och hans vänner campar. Man måste också hinna städa och baka alla kakor och hämta pyntgrönt från skogen. Och varför måste alla julpyssel vara så tidskrävande? Pepparkakshus och hembundna kransar till ytterdörren, här duger det inte med kladdkaka och en liten granruska om man ska tro livsstilsmagasinen.
Knäcken ska koka längre än i fjol då den blev alldeles rinnig, men skinkan ska å andra sidan inte stå i ugnen för länge för då blir den så hiskligt torr och tråkig, Julklapparna var bäst förr men årets dekorationer kommer sannerligen att bli de bästa någonsin! Och så julgranen som inte får tas in för tidigt för då börjar den barra och de godaste kakorna som oftast är slut redan tre dagar före julafton.
Det är sannerligen en utmaning att tidsoptimera julen, denna prestationernas högtid. Nästan varje år uppstår kampen mot klockan den 23 december och jag är beredd att ge upp hela firandet, men så plötsligt blir det midnatt och klockorna på radion ringer in julen. När sedan Jussi sjunger O helga natt och månen lyser över min lilla by då är det jul.
Oavsett om granen kommit in ännu och oavsett om hyacinterna hunnit vissna och knäcken redan är uppäten. Då sitter jag stilla en liten stund vid köksfönstret och tittar ut i julnatten och tiden står hel stilla och tänk, julstämningen tog inte slut i november hur jag än slösade med den – Jag önskar en vacker och glad adventstid med mycket stämning! Jul blir det ändå, förr eller senare, det är jag säker på!
