Morgonen är min bästa tid. Jag är oftast uppe ur sängen senast kl 5. För säkerhets skull brukar jag ha alarmet på telefonen ställt på kl 6, så jag inte försover mig. Sover jag för länge, känns det som om hela dagen är förstörd och jag får ingen ordning på nånting. ”Gud vad du är duktig!”, brukar folk säga och jag brukar svara som det är: Nej, jag är bara skapt så – det har ingenting med duktighet att göra.
Men är det inte lite konstigt hur vi värderar sånt där? Är man uppe tidigt är man ”duktig”. Sover man till långt in på förmiddagen, så är man lat. Det är ju nu ändå så att vi alla har en egen, inre klocka, som egentligen mår bäst av att inte ha samma fasta tider som alla andra. Nuförtiden är det väl ändå bättre med den saken; vi går alltmer mot att arbeta på distans, eller att ha flexibla arbetstider. Förr var det i mycket högre grad fabriksklockan och skolklockan som höll i dirigentpinnen som viftade upp oss alla ur sängen exakt samma tid.
Men vår inre klocka styr oss nog mer än vad vi kan ana. Tänk på att vi bär i vårt DNA minnen av den tid då vi följde solens och ljusets gång, långt innan det fanns något som hette klockor.Men jag har också varit slav under den – klockan. Jag gick ju ändå 12 år i skolan och tillbringade ytterligare ca 20 år som ”vanlig arbetare”. Det är först på de senare 20 åren som jag har styrt om livet så att jag inte har så mycket fasta tider. Jag frilansar och har aldrig haft mina 3 pojkar i skolan. Visst har det skavt en hel del i ”arbetarsjälen” att ställa om på detta sätt, men jag har aldrig ångrat mig. Jag tycker att det, på det stora hela, har gett mig mer tid genom att bry mig mindre om den. Jag brukar säga att före klockan 12 kan jag flytta berg, framåt eftermiddag sparkar jag hellre på småstenar. Så gott som alla mina sånger, teatermanus och andra projekt har skrivits och skapats mellan klockan 5 och 9 på morgnarna.
Eftersom resten av min familj är mer kvälls- och nattmänniskor, så har jag haft dessa underbara morgnar för mig själv. Det är en skön känsla att vara vaken, när den större delen av samhället ännu sover. Det är lugnare energier och ger mig en känsla av att ”äga världen” helt själv. Därför hoppas jag att det snart äntligen är slut med denna förbannade tidsomställning vi gör två gånger om året. Det fuckar upp hela min tillvaro i minst ett par veckor! Det är som jag spelar i ett band där trummisen plötsligt får för sig att ligga en halv takt efter alla andra. Visst kan man få det att funka, men det blir inget skönt sväng.
År 2019 tog Europaparlamentet beslut om att tidsomställningen inom EU bör upphöra från och med mars månad 2021. Vi är nu i början av hösten och den 25 oktober ska utemöblerna ställas in igen. Eller… jaaa, klockjäveln ställas fram eller tillbaka – jag minns inte riktigt. Men jag hoppas verkligen att det är över snart. Det allra bästa vore ju då också om Finland och Sverige kunde få samma tid. Eftersom jag bor på Åland, som tillhör Finland, har jag ett litet helvete med tidsomställningen varje gång jag åker till hembygden. Det låter kanske lite fånigt, det där att känna sig jetlaggad när man bara har rest de cirka 25 landmilen mellan Åland och Sörmland, men så är det för mig.
Min inre klocka kommer i otakt, helt enkelt. Men det borde jag ju kunna hantera – jag är ju så himla duktig, som orkar gå upp så tidigt!
