Kommunernas inköp är viktiga för små företag

Värdet av de totala upphandlingspliktiga inköpen i Sverige som görs av stat, regioner och kommuner uppgår till svindlande 800 miljarder kronor per år. Det motsvarar nästan 80 000 kronor per invånare i Sverige och då har vi inte ens räknat med de offentliga köp som inte behöver konkurrensutsättas. 
Företagarnas medlemsföretag vittnar om brist på insyn i de offentliga inköpen. Inte minst i inköpen som görs av Sveriges 290 kommuner som faller under den så kallade direktupphandlingsgränsen (vanligtvis upp till 600 000 kronor) som varken behöver annonseras och konkurrensutsättas. I stället är det upp till kommunerna själva att besluta hur inköpen synliggörs. Detta sker i dagsläget på olika sätt, allt från ingen insyn alls till fullt offentliggörande, vilket resulterar i:
• Brist på transparens kring vilka affärsmöjligheter som finns för företagen• Otillräcklig insyn kring vilka företag som kommunerna har ingått avtalen med 
• Ett stort hål av okunskap om hur skattepengarna användsI ett samarbete med forskningsföretaget Tendium kan Företagarna presentera helt ny information om kommunala inköp. Resultatet av granskningen visar att kommuner köper för totalt 137 miljarder per år från små- och medelstora företag. I genomsnitt säljer små- och medelstora företag för 1,4 miljoner kronor per år till kommunerna.Om vi tittar närmare på kommunerna i Sörmland visar siffrorna glädjande att två kommuner utmärker sig när det gäller andel inköp från småföretag.
Trosa delar förstaplatsen i landet med 54 procent inköp från småföretag och Flen kommer på en hedrande fjärdeplats med 49 procent. Genom att nära samarbete med det lokala näringslivet har Trosa kommun möjliggjort för småföretag att kunna vara med att tävla om de offentliga kontrakten. Det kan konstateras att idogt arbete bär frukt. 
”Det är ingen slump att Trosa placerar sig på första platsen i landet. Placeringen är ett resultat av ett långsiktigt arbete från kommunen och Företagarna att samverka med det lokala näringslivet, säger Martin Elford som är ordförande i Företagarna Trosa.
Kommunen har förstått de positiva konsekvenser som uppstår när det lokala näringslivet och speciellt de mindre företagen får bättre möjligheter att göra affärer på hemmaplan.”27 procent av de kommunala skatteintäkterna i Södermanland kommer från de lokala småföretagen och deras anställda. Småföretagen är samtidigt den del av näringslivet som drabbats hårdast pandemins restriktioner.
Kommunerna har därför en viktig uppgift i att vara transparenta och inkludera en så stor leverantörsmångfald som möjligt i sina inköp. Genom att aktivt arbeta med att inkludera mindre och lokala företag i sina inköp så kan fler kommuner i Sörmland hjälpa till att stärka det lokala näringslivet och trygga lokala jobbtillfällen.
Trosa är ett bra exempel.

Spalt 1:1

Spalt 1:1 Mobil

Med mod och mångfald

Vi läser om uppmaningar att ”Gör Svenska kyrkan Svensk igen”Vi ser flygplan flyga över ytterområden i Stockholms län och andra delar av stiftet med banderoller där det står ”Massåtervandring”
Det finns krafter som vill utestänga och exkludera. Det finns krafter som vi sära, separera och fördöma. Det är inte den kraft vi vill vara en del av.Vi vill se en folkkyrka som är öppen, nära, grön, modig och engagerande. När andra säger stäng säger vi öppna. När andra säger nej säger vi ja. När andra säger ut säger vi kom in.Den folkkyrka vi vill se avspeglar det samhälle vi vill se. Vi vill se en folkkyrka som engagerar och öppnar upp och möter alla som vill och behöver.Den kristna traditionen håller oss tryggt och ger oss modet möta också det okända. Vi sträcker inte ut handen till andra för att de är kristna. Vi sträcker ut handen för att vi är kristna.Vi vill genom våra förtroendeuppdrag skapa förutsättningar och ramar för den mångfald som Svenska kyrkan kan härbärgera.Centerpartiet som nomineringsgrupp har åstadkommit mycket under åren och har format vägen framåt för demokratin genom att sänka åldern för rösträtt för kyrkovalet som är 16 år. Vi var drivande för att få igenom rätten för kvinnor att vigas till präster och rätten för samkönade par att vigas i Svenska kyrkan och nu också att alla nyvigda präster viger alla älskande par.Vi vill att Svenska kyrkan ska vara en levande plats och kraft för alla där människors lika rätt och värde är fundamentet. Framåt vill vi värna skapelsen genom Kyrkans ansvar för miljö och klimat. Vi vill öppna upp för ungas engagemang och deras självklara plats i kyrkan. Vi vill stärka och utveckla folkkyrkans lokala så väl som globala diakonala engagemang.När andra krafter säger stäng, då säger vi öppna! Vi välkomnar din röst för en öppen, nära, grön, modig och engagerande folkkyrka.

Hotfullt med pappor med tröjor med NMR emblem

När passerar vi en gräns för normal anständighet? När skall vi, du och jag reagera? Vad kan ett demokratiskt samhälle acceptera?Det finns en rörelse i Norden som arbetar för ett samhälle där man exkluderar människor. Man vill ha ett samhälle som i mångt och mycket kan ses i historieböckerna. Där den vita mannen står högst upp och leder landet och familjen. Kvinnans viktigaste roll är familjen och barnafödandet. Att kvinnan själv skulle få välja ingår inte i deras sinnevärld.
Man har långtgående förslag på hur kvinnan skall ges denna möjlighet. I mina ögon inte alls så olikt andra religiösa fundamentala extremister. Men NMR (Nordiska motståndsrörelsen) har inte kommit så långt ännu att man vill täcka ansiktena på kvinnorna.När man läser deras idéprogram så framträder en beskrivning som skrämmer mig något oerhört. Man har kampläger där unga arga män tränas i olika grenar för att kunna störta vårt demokratiska samhälle som vi känner det idag. En del tränas ideologiskt, några andra för lära sig att slåss och några får ledarskapsutbildning. Vi ser dessa arga män när dom demonstrerar bakom skyddssköldar i rena militärkläder. Tanken ramlar snabbt tillbaka till nazitidens födelse i Tyskland. Samma retorik då som nu. Men nu sker det på våra hemmagator.Att någon som invaderat hit inte längre välkomnas och skall aktivt fördrivas känns bekant. Men dessa är inte de enda som kommer att råka illa ut om NMR skulle få makten hos oss. HBTQ+ personer skulle kriminaliseras. Som dom själva uttrycker det, homolobbyn måste krossas. Man vill förbjuda homofili i det offentliga rummet. Den kamp som vi fört så länge för att få bli accepterade skulle förbytas i ren förföljelse.
När man så ser att det kommer pappor till skolan med tröjor som har detta vidriga budskap för att hämta sina barn blir det väldigt uppenbart. Det finns här i Vingåker, det finns pappor här som egentligen vill slå ihjäl mig och min familj. Man hymlar inte längre med vad man tycker. Man manifesterar detta hat. Kan vi då bara stå bredvid och se på när detta händer?

Ambassadörer i kampen mot psykisk ohälsa är ett skämt

Jag vill se föreläsare som är mitt i sin kamp med sin psykiska ohälsa å som vinnlägger sig om att samtalet om psykisk ohälsa på riktigt börjar där å då. Några ambassadörer som kommit ur det å paketerat sin kamp till turné lockar inga av dom som verkligen behöver hjälp. 
Några framgångsrecept i marknadens regi fungerar inte för den som är mitt i det, men om någon skulle våga ta med sig sina påsar under ögonen å sin oduschade kropp under söndagskläderna upp på scen då skulle vi kanske faktiskt kunna rädda någon.
Nu är det bara välregisserade dramatiseringar å det hjälper ingen som verkligen behöver. Det är därför antalet självmord per år alltjämt ligger stadigt kring femtonhundra å tills du begriper det kommer den siffran inte förändras mer än marginellt, hur många organisationer å nollvisioner marknaden än hostar ur sig.

Kyrkans gröna skattkista med hållbart naturbruk

Prästlönetillgångar är mark, skog, fastigheter och fondkapital som idag förvaltas av svenska kyrkans tretton stift. Det utgörs av 466 000 ha skogsmark, 47000 ha betes- och åkermark och fondkapital på 3,5 miljarder kr. I grunden är det gåvor ifrån såväl allmoge, stormän och rika kvinnor. Detta utgjorde försörjningen för Kyrkans präster – därav namnet prästlönetillgångar.
Allt detta bidrar idag till en avkastning som är med och finansierar svenska kyrkans verksamhet, en verksamhet som välkomnar alla och som finns med i samarbete runt om i vår världsvida kyrka via Act svenska kyrkan. Det ligger i vårt intresse att förvaltningen sker på ett hållbart sätt och det kräver att församlingar och att vi kyrkotillhöriga, som idag är 5,7 miljoner, känner oss delaktiga, att vi med glädje kan berätta vad gott förvaltarskap är inom svenska kyrkan, att vi till och med när vi går i skog och mark kan peka och säga ”vi är stolta över att det som en gångs skänkts sköts på ett sätt som kan komma framtida generationer till godo”
Svenska kyrkans församlingar och kyrkotillhöriga har tillgång till en grön skattkista som vi tillsammans kan vårda, värna och vistas i. Här ska vi vara föredömen gällande hållbart skogsbruk, långsiktig livsmedelsförsörjning och möjliggöra för sol, vind och vatten att bidra till hållbar energi. Frågor vi vill driva så väl i Strängnäs stift som i Svenska kyrkan på nationell nivå. På valdagen den 19 september kan du ge oss fortsatt förtroende.

Hållbara inköp ett måste för en hållbar värld

Utmaningarna för att skapa en hållbar värld är oerhörda. Klimatkrisen eskalerar så länge vi fortsätter att öka mängden växthusgaser i atmosfären. De senaste fem åren har hungern i världen ökat och situationen förvärrats av den globala pandemin. FN:s globala mål för hållbar utveckling slår fast att vi ska skapa en hållbar värld till år 2030. Riksdagen pekade vid årsskiftet ut offentlig upphandling som ett viktigt område för att lyckas med det”Att ställa krav som främjar miljöhänsyn och sociala hänsyn gör skillnad och innebär att den offentliga sektorn utnyttjar skattemedel på ett effektivt sätt.”
Skälen till att den offentliga konsumtionen får stort fokus är två: För det första handlar det om stora volymer, 782 miljarder kronor (2018), skattemedel som ska användas för samhällets bästa. För det andra visar en internationell granskning att Sveriges största utmaningar med Agenda 2030 handlar om klimatåtgärder samt en hållbar konsumtion och produktion.
Riksdagen hänvisar till de grundlagsfästa skyldigheterna att främja hållbar utveckling och slår fast att: Kommuner och regioner har en stor del av ansvaret för att genomföra Agenda 2030” och det är ”angeläget att kommuner och regioner fullt ut använder den potential för hållbar utveckling som finns inom ramen för offentlig upphandling”. Upphandlingsmyndigheten visar dessutom i en ny analys att livsmedel inköpta med hållbarhetskrav inte nödvändigtvis är dyrare.
Strategiskt inköps- och hållbarhetsarbete har en positiv effekt även på priset.För att främja en hållbar utveckling bör:
1. Såväl politiker i kommuner och regioner som rikspolitiker ge landets inköpare tydliga mandat och resurser att upphandla hållbart i form av tydliga upphandlingspolicyer. Det vi köper för våra gemensamma skattepengar ska användas för att stimulera den hållbara utveckling som vi alla är beroende av. 
2. Upphandlare använda oberoende tredjepartscertifieringar. Då blir det tidseffektivt och lätt att ställa relevanta krav på miljö och social hållbarhet, samtidigt som det säkrar kvalitet i uppföljningen. 
Våra sju oberoende hållbarhetsmärkningar står bakom nätverket ModUpp 2030 för att underlätta och påskynda arbetet med hållbara offentliga inköp. Våra certifieringar investerar årligen drygt 420 000 timmar på att utveckla och verifiera krav på nästan 50 000 produkter och tjänster.
Arbetet för att tillsammans skapa en ansvarsfull offentlig konsumtion till år 2030 behöver nu ta ny fart.