Kommunernas inköp är viktiga för små företag

Värdet av de totala upphandlingspliktiga inköpen i Sverige som görs av stat, regioner och kommuner uppgår till svindlande 800 miljarder kronor per år. Det motsvarar nästan 80 000 kronor per invånare i Sverige och då har vi inte ens räknat med de offentliga köp som inte behöver konkurrensutsättas. 
Företagarnas medlemsföretag vittnar om brist på insyn i de offentliga inköpen. Inte minst i inköpen som görs av Sveriges 290 kommuner som faller under den så kallade direktupphandlingsgränsen (vanligtvis upp till 600 000 kronor) som varken behöver annonseras och konkurrensutsättas. I stället är det upp till kommunerna själva att besluta hur inköpen synliggörs. Detta sker i dagsläget på olika sätt, allt från ingen insyn alls till fullt offentliggörande, vilket resulterar i:
• Brist på transparens kring vilka affärsmöjligheter som finns för företagen• Otillräcklig insyn kring vilka företag som kommunerna har ingått avtalen med 
• Ett stort hål av okunskap om hur skattepengarna användsI ett samarbete med forskningsföretaget Tendium kan Företagarna presentera helt ny information om kommunala inköp. Resultatet av granskningen visar att kommuner köper för totalt 137 miljarder per år från små- och medelstora företag. I genomsnitt säljer små- och medelstora företag för 1,4 miljoner kronor per år till kommunerna.Om vi tittar närmare på kommunerna i Sörmland visar siffrorna glädjande att två kommuner utmärker sig när det gäller andel inköp från småföretag.
Trosa delar förstaplatsen i landet med 54 procent inköp från småföretag och Flen kommer på en hedrande fjärdeplats med 49 procent. Genom att nära samarbete med det lokala näringslivet har Trosa kommun möjliggjort för småföretag att kunna vara med att tävla om de offentliga kontrakten. Det kan konstateras att idogt arbete bär frukt. 
”Det är ingen slump att Trosa placerar sig på första platsen i landet. Placeringen är ett resultat av ett långsiktigt arbete från kommunen och Företagarna att samverka med det lokala näringslivet, säger Martin Elford som är ordförande i Företagarna Trosa.
Kommunen har förstått de positiva konsekvenser som uppstår när det lokala näringslivet och speciellt de mindre företagen får bättre möjligheter att göra affärer på hemmaplan.”27 procent av de kommunala skatteintäkterna i Södermanland kommer från de lokala småföretagen och deras anställda. Småföretagen är samtidigt den del av näringslivet som drabbats hårdast pandemins restriktioner.
Kommunerna har därför en viktig uppgift i att vara transparenta och inkludera en så stor leverantörsmångfald som möjligt i sina inköp. Genom att aktivt arbeta med att inkludera mindre och lokala företag i sina inköp så kan fler kommuner i Sörmland hjälpa till att stärka det lokala näringslivet och trygga lokala jobbtillfällen.
Trosa är ett bra exempel.

Spalt 1:1

Spalt 1:1 Mobil

KD: Ge staten ansvar för sjukvården

Sveriges hälso- och sjukvård befinner sig i en mycket besvärlig situation. Belastningen till följd av pandemin har varit enorm. Samtidigt måste det understrykas att regeringens tal om ”coronaköer” klingar falskt. Efter valet 2014 lämnade KD över ansvaret för socialdepartementet till Socialdemokraterna. Sedan dess har vårdköerna ökat kraftigt.
Hösten 2014 stod 76 000 patienter olagligt länge i kö till operation eller till ett första specialistbesök. 2019 var motsvarande siffra 140 000. Idag är köerna uppe i 180 000 patienter. Ungefär lika många personer som sammantaget bor i Strängnäs, Katrineholm och Nyköping. Det är uppenbart att problemen var stora redan före pandemin.
Hur sjukvården organiseras är centralt för att ge alla patienter den vård de behöver. Dagens uppdelning i 21 regioner fungerar dåligt. Var i landet du bor kan avgöra din chans att överleva en svår diagnos. Det är inte försvarligt att fortsätta med en dysfunktionell organisation om vi ska klara av att ge patienterna en jämlik och god vård.
Kristdemokraterna menar att staten ska överta ansvaret av hälso- och sjukvården. Och enligt en färsk undersökning har vi stöd av sex av tio i den här frågan. Bara en (1) av tio tycker det är bra som idag. Detta visar att vi kristdemokrater och svenska folket är överens – ett nationellt ansvar för sjukvården är en av framtidens viktigaste frågor.
Kristdemokraterna har precis avslutat ett riksting. Vi antog då en sjukvårdsproposition som beskriver de utredningar som behöver göras för att århundrades sjukvårdsreform ska bli verklighet, men också för att förstärka patientens rättigheter.
Vi beslutade även om viktiga steg som kan tas i närtid för att skapa en sjukvård som fungerar i hela landet. Vi vill inrätta en nationell vårdförmedling där ledig kapacitet redovisas och möjliggör för patienter att få vård på en annan plats i landet än där de bor.
Vi har även förslag för att öka antalet vårdplatser. Glädjande nog har M och SD gett stöd för dessa satsningar i vår gemensamma budgetreservation som nu bereds i riksdagen.
Kristdemokraterna är Sveriges sjukvårdsparti. Med våra förslag kommer utvecklingen i vården kunna ta en ny riktning. En riktning bort från vårdköer och ojämlika förhållanden. En riktning mot en vård att lita på i hela landet.

Det behövs mer politisk vilja för att rädda fisken

Det är hög tid att de nationella politikerna börjar visa ordentlig vilja för att stoppa överfisket i Östersjön. Kvoterna för hur mycket fisk som får fiskas i Östersjön förhandlas fram av EU:s medlemsländer. Men mycket tyder på att Östersjön överfiskas av jättetrålare. Det småskaliga yrkesfisket är nyckeln, de använder skonsamma redskap, där fångsterna främst går till människoföda, till skillnad från det alltför effektiva industrifisket vars fångster primärt blir fiskmjöl.
Ska utvecklingen vändas måste riksdag och regering agera för att stoppa överfisket. Regionala kustfiskenätverket kräver att:

1. Lokala yrkesfiskare måste få första tjing på den fisk som får fiskas. Idag är det tvärtom. När fiskekvoterna på goda grunder minskas är det småskaliga kustfiskare, inte jättetrålarna som helt stängs ute från kvoterna.

2. Trålgränsen för det storskaliga pelagiska fisket flyttas ut från 4 till 12 sjömil utanför den så kallade baslinjen.

3. Det pelagiska fiskets expansion norrut stoppas, och att Ålands Hav, Bottenhavet och Bottenviken kan få vara skyddade reservoarer för havets och fiskebeståndens naturliga återhämtning, där enbart skonsamt lokalt förankrat fiske för människoföda bör tillåtas. Skapa en aktiv förvaltning och bättre skyddsjakt av säl och en kraftig begränsning av skarv.

4. Att regeringen ger Hav och vattenmyndigheten klara direktiv om en utflyttning av det pelagiska industrifisket

Några frågor har även ställts till näringsministern där Joakim Öhman ville ha svar på vad han har för ambitioner för det småskaliga kustnära yrkesfisket. Svaret från näringsministern, löd i korta drag följande: Det är Havs- och vattenmyndigheten som har regeringens uppdrag för bevarande, restaurering och hållbart nyttjande av sjöar, vattendrag, hav och fiskresurserna. Regeringen och näringsministern i stort sett delar frågeställarens syn. Men detta duger inte. Här behövs krafttag. Säger Joakim Öhman
Vi vet att regering och riksdag vill väl med sina ambitioner kring ett hållbart fiske, och vi stödjer till fullo en kraftfull nationell och europeisk fiskepolitik i syfte att förhindra utfiskning och säkra god ekologisk status. Men vi kräver också att våra nationella politiker agerar för att rädda både Östersjöns fisk och våra lokala yrkesfiskare längs Östersjökusten.

Ge Region Sörmland ansvar för äldrevården

Pandemin har visat att äldreomsorgen saknar förutsättningar att skydda och vårda våra äldre. Därför behöver regionerna få ansvaret för de särskilda boendena för landets sköraste äldre, föreslår Tankesmedjan Vård & Vetenskap.Under pandemin blev problemen i äldreomsorgen tydliga, och regeringens Coronakommission konstaterade att betydande systemfel var en orsak till att den var illa rustad att hantera en pandemi. Men problemen med ett otillräckligt regelverk, brist på bemanning, kompetens och rimliga arbetsförhållanden har varit kända under lång tid. Trots att Inspektionen för vård och omsorg år efter år rapporterat om bristerna i svensk äldrevård kvarstår de utan bättring.
I dag delas ansvaret för äldreomsorgen mellan kommun och region. Kommunerna i Sörmland ansvarar för hemtjänst och särskilda boenden enligt Socialtjänstlagen samtidigt som de äldres vårdbehov ska tillgodoses inom Region Sörmlands hälso- och sjukvårdsuppdrag och enligt Hälso- och sjukvårdslagen.Antalet äldre som bor kvar hemma har ökat de senaste decennierna, samtidigt som antalet platser på särskilda boenden minskat kraftigt. På särskilt boende lever därför i dag de mest sköra äldre med komplexa sjukdomar och funktionsnedsättningar vilket medför stora och föränderliga vårdbehov. Det gör att synen på särskilda boenden behöver omvärderas så att de får en tydlig plats i vårdkedjan.Vi föreslår därför att regionerna övertar ansvaret för de särskilda boendena för äldre inom primärvården, så att:* Fler äldre kan få mer förebyggande och planerad vård. Det ökar livskvalitet och trygghet samtidigt som det avlastar akutmottagningarna. Med ansvarig läkare i primärvården och personlig vårdplan möjliggörs en bättre planering.* Kommunikationen mellan vårdpersonal och omsorgspersonal underlättas. När läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och omsorgspersonal befinner sig i samma organisation kan medicinska behov lättare uppmärksammas.* Äldrevården får tillgång till regionernas kunskapsorganisation och samverkan inom Nationell kunskapsstyrning, där vårdprofessionernas kunskap i allt högre grad ska styra vården.Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell utreder på regeringens uppdrag äldreomsorgen och ska ta fram ett förslag på en äldreomsorgslag. Vi vill uppmana regeringen att i ett tilläggsdirektiv ge Olivia Wigzell i uppdrag att utreda hur ansvaret för särskilda boenden kan överföras till regionerna.Så länge ansvaret är delat mellan region och kommun får de mest sköra äldre sörmlänningarna betala priset. Nu är det dags för politiken att sluta väja för frågan och ta itu med grundproblemet.

Skyddsombud räddar liv – men behöver bättre verktyg

Skyddsombuden bidrar i allra högsta grad till att vi har säkrare och tryggare arbetsplatser. I sin roll ska de uppmärksamma eventuella arbetsmiljörisker och brister så att de kan åtgärdas – före olyckan är framme. Skyddsombuden räddar liv! Skyddsombudens behöver befogenheter. Deras reella anställningstrygghet och kompetensutveckling ska stärkas. Skyddsombuden behöver även bättre verktyg för att jobba med organisatorisk och social arbetsmiljö. 
Självklart ska ingen bli sjuk, skada sig eller dö på grund av sitt arbete. Trots det har så många som 27 personer mist livet på jobbet, hittills i år.

Tre av dem har dessutom fått extra mycket uppmärksamhet eftersom de var poliser i tjänst. Därför är nollvisionen mot dödsolyckor och dödsfall till följd av arbetet så viktig. Att vidga den visionen till att även omfatta dödsfall på grund av jobbet är också angeläget ur ett jämställdhetsperspektiv. Det är fler män som dör i fysiska arbetsolyckor men fler kvinnor som dör till följd av arbetsrelaterad stress. En tredjedel av de drygt fem miljoner som jobbar i Sverige har dessutom upplevt någon form av besvär till följd av arbetet. Därför är skyddsombudens uppdrag viktiga för att öka säkerheten och minska riskerna på våra arbetsplatser.
Skyddsombudens uppdrag är att arbeta för en bra arbetsmiljö och bevaka den, både när det gäller trivsel och fysiska risker men också se till att arbetsgivaren uppfyller kraven i arbetsmiljölagen. Frågor om stress, arbetsbelastning, inflytande över arbetsmiljön och bemanning är också sådant som behöver ses över. De regionala skyddsombuden spelar en viktig roll både för att stötta de lokala skyddsombuden men också för de arbetsplatser som saknar kollektivavtal. Det gäller många småföretag, inom exempelvis välfärden.
Medan vi Socialdemokrater vill utöka de regionala skyddsombudens befogenheter vill SD helt avskaffa dem. SD:s förslag att ersätta de regionala skyddsombuden med arbetsmiljörådgivare skulle leda till färre kontroller och sämre lokal förankring. SD vill också ta bort fackets företräde till att utse lokala skyddsombud. Vi socialdemokrater anser istället att det är fackets roll, eftersom facket är arbetarnas egen organisation och finns för att tillvarata och driva deras intressen. Vi är säkra på att det fackliga inflytandet över skyddsombuden tjänar svenska arbetare väl. Det är tydligt att SD valt sida och inte längre sätter arbetarna främst, genom att SD vill försämra maktbalansen för arbetarnas fackliga organisationer.
Tillsammans kan vi se till att färre blir sjuka, skadar sig eller dör av eller på jobbet.

Äldre behöver bättre stöd

Äldrefrågorna har stått i centrum under covidåren och det kommer att fortsätta att vara en viktig fråga för väljarna och för Centerpartiet. Anhöriga spelar en avgörande roll i vården och omsorgen av våra äldre, den delen kan aldrig kommunens och regionens insatser ersätta fullt ut. Men hur är det för den som saknar anhöriga eller har släkt ”på långt håll”?
Jag ser att det behövs ett oberoende stöd, en ställföreträdande anhörig eller ett anhörigombud, för att hjälpa till att föra den äldres talan mot kommun och region, där den äldre kan vara lite utelämnad idag.
Jag är glad över att Centerpartiet beslutade vid partistämman att arbeta vidare med frågan. För det handlar om att ta parti för den lilla människan. Äldre behöver bättre stöd.