Småföretagen står för en stor del av välfärden i länet

I pandemins spår har många i Södermanland blivit varse om hur viktiga småföretagen är för ett levande samhälle och hur tomt det blir när lokala butiker och verksamheter försvinner. Samtidigt har coronakrisen synliggjort de brister som finns i den svenska välfärden. Allt fler av oss har ställt frågan om sjukvården kommer finnas till hands den dagen vi eller någon anhörig blir sjuk. Eller om äldreomsorgen kan tillhandahålla en värdig vardag för våra äldre familjemedlemmar.
Corona har slagit hårt mot småföretagen. Mängder av länets småföretagare befinner sig i en hårt pressad ekonomisk situation. Efter över ett år med restriktioner och minskad rörlighet i samhället har många fått se sina livsverk långsamt tyna bort. Att försöka ställa om sin verksamhet har varit näst intill omöjligt när regering och myndigheter ständigt lämnat nya – och inte sällan motsägelsefulla – besked om vilket regelverk som ska gälla.Nästa år är det val till riksdag, region och kommuner. Med år av kris färskt i minnet kommer välfärdsfrågorna i mångt och mycket att dominera valrörelsen.
Företagarnas budskap är här tydligt: för att samhället ska ha råd med nödvändiga investeringar är det avgörande att småföretagen också ges bästa möjliga förutsättningar att växa. Genom att företag expanderar och anställer ökar skattebasen som finansierar vår gemensamma välfärd i Södermanland. För varje skattekrona måste först skapas innan den kan fördelas. Utan tillräckligt många växande företag blir det mindre pengar till vården. Och till skolan. Och omsorgen. Det är inte svårare än så.Företagarnas rapport Välfärdsskaparna visar klart och tydligt hur stor småföretagens betydelse för kommunernas skatteintäkter faktiskt är. I Södermanland står mindre företag med under 50 anställda för 27 procent av skattekronorna. Det kan jämföras med de större företagen som står för 21 procent.
På kommunnivå är det Trosa kommun som är länets främsta småföretagarkommun, med 34 procent av skatteintäkterna från småföretag Under coronakrisen är det flera kommuner i länet som infört tillfälliga lättnader i regelverken, genom slopade tillstånd och anstånd för avgifter. När nu länets företag står med fötterna i startblocken redo att återstarta efter krisen uppmanar Företagarna våra lokala politiker att göra en ordentlig utvärdering av dessa stödåtgärder – med utgångspunkten att se om det finns lättnader i regelverken som kan bli kvar permanent. Företagarna är gärna med och bidrar som en konstruktiv part i detta viktiga arbete.
Det är dags att låta fokus på företagens förutsättningar vara regel snarare än undantag för att på riktigt skapa ett företagsklimat i världsklass i Sörmland där hela 92 procent av alla företag har färre än 50 anställda. Vi hoppas att länets politiker vill ta tag i taktpinnen, och att de inför kommande valår också kommer ihåg att det är småföretagen som står för notan.I samma andetag som en politiker i valrörelsen utlovar satsningar på vård, skola och omsorg vill Företagarna höra tydliga vallöften om hur villkoren för företagen ska förbättras.

Spalt 1:1

Spalt 1:1 Mobil

Gärna våtmark – men inte här

Katrineholms kommun ska 17 maj fatta beslut om att gå vidare med att anlägga en våtmark på fem hektar jordbruksmark på Djulö gärde.
Det sker samtidigt som vi diskuterar svensk livsmedelsförsörjning, där Sverige endast är självförsörjande när det gäller spannmål, morötter och ägg. Vi ska alltså livnära oss på morotskaka, när vi inte kan handla med andra.
Det är ett skäl till att det är så viktigt att bevara all åkerjord som vi har. Åkerjorden behövs för att odla mat. Får du in villor i växtföljden är det omöjligt att bli kvitt dem och lika svårt blir det när åkern förvandlas till en mindre insjö med riklig växtlighet. För det är det som en våtmark handlar om och som presentationen av våtmarken på Djulö gärde ger sken av – ett område som är skapat för friluftslivets skull med stränder kantade av bryggor och fågelskådare.
Men det är inte riktigt det som är en våtmarks funktion. En våtmark idag ska hjälpa till med den naturliga reningen av vatten och förhindra att vattnet forsar ut i kringliggande sjöar. Särskilt viktigt har det blivit att bromsa flödena i klimatkrisens spår med förväntade skyfall och stora, hårdgjorda ytor eller konstgräsplaner, som inte har grusplanens magasineringsförmåga eller gräsytornas sätt att suga upp regnvattnet.
Och så skulle det mycket väl kunna bli i Katrineholm, om våtmarken inte anlades där det är bekvämt och lättgrävt mitt på åkern, utan förlades till något område som redan var mindre lämpligt att odla på. Centerpartiet är alltså inte motståndare till våtmarker i sig, rätt placerade är de naturliga miljövårdare som kan kompensera för människan ingrepp i de naturliga kretsloppen. Det borde inte vara omöjligt att placera våtmarken närmare Djulösjön och på andra sidan Laxmans väg.
Det finns fler tveksamheter med hela ärendet. Det lades fram med blixtens hastighet av Socialdemokraterna och Moderaterna i kommunledningen och utan förankring hos oppositionen eller i kommunikation med allmänheten. Djulö gärde är en viktig lunga och ett fint rekreationsområde för många katrineholmare. Det öppna landskapet är väl så lugnande som den finaste stadspark och det är inte någon tillfällighet att Djulö allé är ett mycket populärt promenadstråk.
Utöver den oförklarliga brådskan som kommunen haft att presentera våtmarken, så väcker Amazon Web services AB välvilliga ekonomiska medverkan frågetecken. Visserligen är drygt halva beloppet, 18 miljoner, anläggningsavgifter som företaget hade behövt betala ändå för hanteringen av kylvatten och dagvatten, men återstående del är ändå betydande. Kan det verkligen vara en tillfällighet att bidraget i tid sammanfaller med prövningen av den nya kraftledning som måste till för att försörja nyetableringen med elektricitet? Med vilken kraft kan kommunen fortsättningsvis agera för att ledningen ska dras så marksnålt som möjligt?
Det kan inte uteslutas att gåvan kräver motprestationer. På så vis är det inte någon ren affär.Men viktigast ändå är att vi bevarar jordbruksmarken för kommande generationer. Åkermarken ska brukas, inte förbrukas!

Lokal politik behöver stötta ungas företagande

I fjol ökade nyföretagandet bland unga i Sörmland med 74 procent. Genom aktiva satsningar på skola, mentorskap och digitalisering kan länets kommunpolitiker få ännu fler unga att förverkliga sina företagsidéer, skriver Boo Gunnarson, företagarexpert på Visma Spcs.
Tack vare moderna digitala verktyg är det enklare än någonsin att driva ett eget företag. Det har lett till nya rekord för företagsstarter i Sverige, inte minst bland unga – trots pandemins effekter på samhället.Många unga i Sörmland har valt denna väg. I fjol startades 141 nya företag som enskild firma i länet av någon mellan 18 och 25 år. Det är 74 procent fler än året före – och till det kommer alla nya aktiebolag. Det ger hopp och framtidstro, eftersom fler nya företag betyder sysselsättning, tillväxt och skatteintäkter som säkrar välfärden. Det gör också Sörmlands kommuner starkare genom att motverka beroendet av få stora arbetsgivare vars upp- och nedgång kan bli avgörande för en hel bygd.
För att ännu fler unga ska våga satsa på sina företagsidéer, och driva de nya företagen så att de växer, krävs ett aktivt och långsiktigt arbete. Då har ansvariga politiker i kommunerna en enormt viktig roll. Här är tre konkreta åtgärder som kommunpolitiker i Sörmland bör prioritera för att länet ska få ännu fler livskraftiga företag:
1. Börja i skolan Ge skolan förutsättningar att utbilda i entreprenörskap. Varenda gymnasieelev i Sörmland bör få möjlighet att delta i utbildningskonceptet Ung Företagsamhet, ett sätt att driva eget företag under skoltiden som har givit goda resultat i årtionden.
2. Satsa på mentorer och nätverk Viktig kunskap och företagsamhet finns hos såväl rutinerade lokala företagare som gymnasieelever och nya svenskar. Säkerställ att de som vill satsa på sin företagsidé kan få en lokal mentor som stöttar med nätverk och erfarenhet.
3. Underlätta digitaliseringen Företag som kan ställa om verksamheten klarar kriser bättre. Att fort kunna anpassa sig och möta kunderna i fler kanaler förutsätter en högre grad av digitalisering än många svenska småföretag har i dag. Det kräver både rådgivning och tillgång till snabbt och stabilt bredband även utanför stadskärnorna.Varannan ung människa i Sverige drömmer om att starta företag, visar Sifoundersökningar som vi på Visma Spcs gör varje år.
Fortfarande finns en slagsida mellan könen: Fler män än kvinnor drömmer om att starta eget. Av de unga nyföretagarna i Sörmland förra året var 40 procent kvinnor och 60 procent män.Eftersom fyra av fem jobb skapas i små och medelstora företag är det helt avgörande att unga människor gör verklighet av sina företagardrömmar. Nu är det upp till länets kommunpolitiker att arbeta för att ännu fler unga – inte minst unga kvinnor – ska våga och vilja starta eget. Det kommer att betala sig i form av minskad arbetslöshet, ökade skatteintäkter och starkare regional utveckling.

Återinförda krav på amortering slår mot unga

Finansinspektionen har meddelat att de vill att amorteringskraven återinförs efter sommaren. Detta kommer drabba många hushåll och särskilt gruppen unga vuxna (16-29 år), inte minst i Södermanland. Så många som fyra av tio unga menar att amorteringskraven kommer att begränsa deras möjligheter att kunna köpa en bostad, enligt en ny sifo-undersökning.
För tio år sedan infördes bolånetaket som innebär att en köpare inte får låna mer än 85 procent av köpeskillingen till en bostad. Resten, 15 procent, måste köparen finansiera själv genom sparande eller att ta ett dyrt blancolån. Med de stigande bostadspriserna har kontantinsatsen blivit ett allt högre hinder för framför allt unga att hitta ett eget hem. Lägg sedan på de skyhöga räntor som bankerna räknar med i sina kvar-att-leva-på-kalkyler och krav på amortering enligt en sträng och stelbent modell. Det får till följd att mångaunga familjer, även med normala inkomster, är portade från att köpa en bostad.Kritiken mot att återinföra amorteringarna är också omfattandefrån många av landets ledande ekonomer. Hushållen sparar mer än någonsin och återinförda amorteringskrav riskerar att minska hushållens motståndskraft och konsumtionsvilja. Det är bekymmersamt att Finansinspektionen och regeringen inte väljer att lyssna på dessa synnerligen tunga och välgrundade argument i debatten.Men är det inte viktigt att vi har en sund amorteringskultur i Sverige? Absolut, men detta kan lösas mellan bankernaoch bostadsköparna, eftersom vi har ett personligt ansvar för våra skulder. Ett strängt och generellt amorteringskrav innebär att alldeles för många bostadsbehövande hamnar i kläm.Istället för krav behövs åtgärder som underlättar för unga att komma in på bostadsmarknaden, exempelvis ett statligt startlån och stöd till bosparande som man har i Norge. HSB har tagit fram lösningen HSB Dela som hjälper unga in på bostadsmarknaden och där vi går in och delar på köpet. Men vi ensamma kan inte lösa problemen.Nu är det hög tid för regeringen att underlätta för unga på bostadsmarknaden, en gång för alla.

Äldreomsorgen behöver långsiktighet

SKPF Pensionärerna vill att förslaget om den fasta omsorgskontakten ska bli verklighet omgående–inte om nio år som regeringens utredare föreslår!Passa samtidigt på att kommunalisera hemsjukvården för att skapa sammanhållen vård- och omsorg för äldre. Den kris som pågått länge inom äldreomsorgen måste få ett stopp. Coronapandemin är ett talande exempel på vad som händer när det brister i organisation, kunskap och inte minst kontinuitet inom äldreomsorgen. Den negativa utvecklingen har pågått under lång tid. Det är hög tid att ta situationen på allvar.  
Syftet med det så kallade kontaktmannaskapet är att erbjuda äldre som har hemtjänst en fast omsorgskontakt. På så sätt är det möjligt att stärka behovet av samordning, kontinuitet, trygghet och individanpassad omsorg.
Därför menar vi att den fasta omsorgskontakten ska vara undersköterska. Givetvis kommer en fast omsorgskontakt inte automatiskt att leda till exempelvis högre personalkontinuitet.
För att få till ett riktigt statuslyft för hela hemtjänsten behöver politiker och arbetsgivare skapa mer attraktiva arbetsplatser där medarbetarna trivs, vill stanna och utveckla sin kompetens.
Kontaktmannaskapet måste vara långsiktigt och skapa trygghet. Det får inte skapa osäkerhet hos brukaren med ständigt nya personer som ska vara kontaktperson.
De personer som tar på sig kontaktmannaskap ska vara säkra och trygga för att kunna, vilja och våga utöva sitt uppdrag till fullo och vara det stöd och den effektivisering som är syftet. I grund och botten handlar det om att skapa tilltro till professionerna och på riktigt ge möjligheter till frihet i den egna livssituationen – inte förvaring och förtvivlan hos de äldre och nära anhöriga. 

Vill ha en mänskligare primärvård för pengarna

En replik på förra veckans debattartikeln från regionledningen om vården under coronakrisen.
Regionråden i Sörmland verkar vara mycket nöjda med att allt fler väljer att göra sina vårdbesök digitalt. Det underlättar för personalen men knappast för patienten. Som blir behandlad efter vad som verkar vara förutbestämda sätt. Frågorna som ställs digitalt går sällan att besvara korrekt, patientens tillstånd kan inte besvaras med ja- och nejfrågor. Detta ger inte någon helhetsbild av hälsotillståndet och vad som krävs för åtgärder. Här finns ingen läkare som undrar över bieffekter eller ställer frågor utifrån erfarenhet.
I anslutning till min andra covidspruta så började jag att hosta. Hostmedicin hjälpte inte. Alla mina provvärden var bra. Borde man inte ha funderat på orsaken till hostan. Efter flera kontakter med vården digitalt så slutade varje digital kontakt med att jag hänvisades till min vårdcentral. Flera besök blev jag inte hjälpt av.
Även min egenremiss gick tillbaka till mig som rekommenderades att kontakta min vårdcentral som envisades med att betrakta det som ett hostproblem. Jag gick över till att egenvårda mig. En vän föreslog att luften inomhus kanske var för torr och jag har nu skaffat en luftfuktare och vattenspruta. Vi får se om det hjälper. Jag har varit en lydig medborgare och började tidigt med munskydd. Hur bra var det för luftrören?Allt färre antibiotikarecept har skrivits ut och det är bra. Men hur många är det som borde ha fått det och som fick kämpa med sina infektioner? Det vet vi inte. Men det var lätt för personalen.
Tilliten till adekvat vård har minskat med digitaliseringen. Uppföljningen av patienter som sökt vård missas. ”Husläkarsystemet” fungerar inte. För varje remiss som skrivs ut så får man vänta ibland flera veckor. Och behövs en remiss till en annan mottagning då blir det nya veckors väntetid. Tålamod uppmanas man att ha, men hur länge?
Jag vill ha en mänskligare primärvård för pengarna.