Leif Jansson vid den 180 meter långa granhäcken i Vadsbro som dör efter grävarbetet. Foto: Karina Frölund
Foto: Karina Frölund

Granhäcken förstörd av fibergrävningen

För två år sedan grävde IP Onlys underleverantörer ner en fiberkabel utanför Svenhem gård i Vadsbro utanför Flen. Efter det började deras 180 meter långa granhäck dö.

– De har grävt av och skadat rötterna på häcken. De har grävt alldeles för nära, säger Leif Jansson på Svenhem gård i Vadsbro.

Häcken längs vägen har stått sedan 40-talet. Den fungerar som skydd för vind, insyn och buller. Häcken ramar in trädgården och den 100 år gamla prästgården som de bor i.

– Jag är så ledsen, det ser ut som om vi inte tar hand om häcken­. Vi sa till att vi ville vara med när de grävde, men det var inget de brydde sig om, säger Leif Jansson.

Han har mailat in en skade­anmälan till IP-Only, skickat in en blankett och ringt flera gånger. Leif Jansson säger att de vill ha en ny häck som ersätter den som håller på att dö.

– Enbart granplantor till 180 meter med höjd på en och en halv till två meter kostar 350 000 kronor. Sedan ska den nuvarande häck grävas bort och den nya planteras. Han tror det kommer att kosta drygt en halv miljon.

Efter många påstötningar kom IP Only och tittade på häcken

i slutet av sommaren.

– Vi talade om att vi ville ha en ny häck. Efter det har det inte hänt något och vi har inte hört något heller.

– Jag ångrar att vi sa ja till fiberdragningen. Även om vi skulle få en ny häck kommer inte jag att uppleva den lika fin.

Niclas Karnhill, presschef på IP-Only säger att företaget fått sitt grävtillstånd från Trafikverket som förvaltar marken, och anser att det är Trafikverket som ska svara.

– Men det är beklagligt att markägare är missnöjda, så oavsett kommer vi att titta närmare på ärendet och kontakta entreprenören för att få ytterligare redo­görelse, säger han. 

Kommer IP-Only att ersätta deras granhäck?

– Den eventuella ersättningen kommer vi att ta upp med Trafik­verket. Men grunden är att vi utgått efter grävstillståndet, vilket­ är praxis i fiberutbyggnaden oavsett vilket företag som gräver, säger­ Niclas Karnhill.

Spalt 1:1

Spalt 1:1 Mobil

Starkt lokalt stöd till Barvagårdens avlopp

Om Barvagården inte byter ut sin avloppsanläggning hotar kommunen att stänga den. Nu sluter bygden upp och stöttar med pengar.

Smakverkstad på ”Äpplets dag”

Är det ett Åkerö, Ingrid marie eller en astrakan som växer i trädgården? På söndag öppnar föreningen Sörmlandsäpplen grindarna till Julita gård och arrangerar det traditionella "Äpplets dag". Då kan man få svar på sina äppelfrågor.
Fotbollsledare Urban "Abba" Pettersson, Claes Holmqvist och Ari Heikki i Värmbols FC vill se lokalt fotbollsgymnasium i Katrineholm.
" Abba" är övertygad om att fotboll kan ge mer harmoniska elever i skolan och bidra till smidigare integration.
Elever på Viggestorpsskolan i Finspång är piloter för skolbollen.se.

”Satsa på fotbollsgymnasium”

Tränare och ledare i fotboll anser att Katrineholms kommun bör satsa på en lokal fotbollsprofil på gymnasiet och dessutom ge grundskolans elever större möjligheter att spela fotboll.

Fotbollsledare Urban ”Abba” Pettersson i Värmbols FC tror på sportens möjligheter.

– Fotboll är en internationellt gångbar sport med gemensamma regler. Barn och ungdomar mår bra av att röra på sig och i ett lag måste man samarbeta.

Han hoppas att skolorna i Katrineholm ska anmäla sig till skolbollen.se, ett projekt som ska öka den fysiska aktiviteten hos barn i skolan. Skolbollen.se delar ut ett startkit med västar, koner, bollar och små mål.

– Fysisk aktivitet dämpar rastlösheten och ger skjuts åt elever som i andra sammanhang inte har lätt att hävda sig. Många skulle må bättre av det, säger han.

Skolbollen.se ger förslag på hur de kan använda raster, färdiga temadagar, lektioner och eftermiddagsaktiviteter.

På egen hand, eller i samarbete med fotbollsföreningar.

– Fotboll bidrar också till snabbare integration, säger ”Abba”.

Ungdomstränare Ari Heikki i Värmbol är också idrottslärare på Viggestorpsskolan i Finspång. Skolans årskurser förskola till årskurs tre har varit piloter för skolbollen under ett år och han ser bara fördelar med projektet.

– Det har gått jättebra. Dels blir eleverna mer aktiva under rasterna och lugnare på lektionerna. Dels följer det med många bra övningar och förslag som kan användas i andra sporter och i andra ämnen, säger han.

Skolbollen är ett sätt att få fler barn och ungdomar att röra sig mer. En studie från Centrum för idrottsforskning från 2017 visade att endast 44 procent av pojkarna och 22 procent av flickorna nådde upp till den rekommenderade nivån av fysisk aktivitet, vilket är sammanlagt 60 min per dag.

– Det viktigaste är att barnen rör sig. Det handlar inte om hur bra de är på att spela fotboll, utan det ska vara glädje över att röra sig och möjligheten att samarbeta, säger Ari Heikki som också är fotbollsutvecklare i Östergötland.

Urban ”Abba” Pettersson anser att både högstadiet och gymnasiet ska satsa på en lokal fotbollsinriktning.

”Abba” höll igång fotbollsträningen hela sommaren i Katrineholm eftersom många barn och ungdomar behöver den gemenskap som fotbollen ger.

– Många blir oroliga när det inte finns möjlighet att träna. Fotbollen betyder väldigt mycket för dem som har det jobbigt på andra områden.

Ari Heikki håller med om att Katrineholm borde ha fotbollsprofil både i högstadiet och gymnasiet som följer Svenska Fotbollförbundets studieplan.

– Det kan motivera en del elever, det skulle vara ett enkelt sätt att få bättre kvalitet på fotbollsträningarna och det skulle kunna hålla ungdomar kvar i sporten och i Katrineholm. Då behöver de inte söka sig till andra ställen där det finns fotboll på gymnasienivå, säger han.

Fnitter och förväntningar på bilbingon på Edströmsvallen

– Nummer 37... trea ... sjua, läser bingoutropare Eva Andersson från det digitala bingosystem som står i domartornet på Edströmsvallen. Det är nästan fullt av bilar nedanför som parkerat för att spela bilbingo i Hälleforsnäs.

Här får unga en känsla för naturen

Ålskägg och tarmalg, tångräka och hjärtmussla – på Sävö får elever i länet möjlighet att uppleva skärgårdens liv på nära håll. Med kunskapen om naturen kommer ofta också en vilja att värna den.