Christel Guillet på Nygran utanför Nävekvarn. Foto: Lena Näslund
Pinneströmmen rinner genom gården.
Christel Guillet odlar enligt permakulturmodellen.
Hönsen bidrar med ägg och gödsel.
Grönsakerna är inbäddade i hösilage.
Grönsaksprenumeranter köper en kasse i veckan.

Liten täppa med stort utbud

På den gamla åkern i sänkan mellan gårdsbyggnaderna och skogen trängs traditionella grönsaker med olika träd och buskar, härligt inbäddade i hösilage. Här syns inte en fläck bar jord. Härifrån levererar Christel Guillet varje vecka en kasse till sina grönsaksprenumeranter.

En bit utanför Nävekvarn ligger den lilla gården Nygran. Den är 12 hektar stor, med skog som en skyddszon mot omvärlden.

Enligt gängse normer alldeles för liten att försörja sig på, men för tre år sedan lämnade Christel Guillet jobbet som kommunekolog i Nyköping för att odla ekologiska grönsaker på ett hållbart sätt för jord och natur.

Varje vecka under skördesäsong levererar hon en kasse med grönsaker som potatis, morötter, kål, tomater, majs och örter till sina prenumeranter.

– Det är ett bra sätt att slippa mellanhänder utan att det tar för mycket energi för odlaren.

Jag är spänd på att se trädgårdslandet som producerar allt detta, men Christel säger att vi ska gå till skogen först.

– Skogen är den naturliga permakulturmodellen. Allt växer utan vår hjälp, jorden förbättras istället för att utarmas.

Här samsas stora träd med buskar, gamla med unga – och så är det livet under jorden. Hon går ner på knä och pekar på växterna runt en av de gamla granarna; rönnbär, hallon, måbär, harsyra, smultron.

De slår sig ner där förhållandena är gynnsamma. Christel rotar försiktigt med fingertopparna och visar en näve lite grynig jord – fullspikad med svampmycel.

–Den moderna odlingen har glömt det livsviktiga mycelet som samarbetar med träden. Så ser vi också hur stora odlingsjordar förvandlas till öknar.

Runt varje träd finns obegripliga mängder och därnere jobbar bakterier och småkryp med att omvandla löv, barr och kvistar som träden släpper till näringsrik jord.

Mycelet kan dessutom hålla vatten som det kan släppa upp till växterna när det behövs. Så länge vi inte gräver och vänder på jorden – då dör 90 procent av jordarbetarna.

Ner mot den lilla Pinneströmmen som rinner genom gården växer några alar med den värdefulla egenskapen att de kan omvandla kväve som finns i luften till näring.

– Det kan vi använda i trädgården, klippa kvistar och lägga i odlingsbäddarna eller beskära träden så att de släpper näring från sitt rotsystem.

I ett område där Christel röjt bort planterad gran står en liten trädplanta med hönsnät runt. Det är en äkta kastanj som Christel har planterat. Den trivs där ljuset nu silar in och där verkar också valnötsträd, surkörsbär och svartvinbärsbuskar trivas.

Efter skogslektionen är jag färdig för trädgårdsodlingen. Vi passerar hönsen som presenteras som hennes medarbetare.

De pickar och gödslar och inne i sitt flyttbara hus producerar de gödsel till nästa års odlingar. Och ägg förstås.

I ena kanten av odlingsfältet växer en rad med ask, ek, pil och vildpäron som ett vindskydd. Sedan kommer tio rader med 170 olika fruktträd: päron, körsbär, aprikos och 40 äppelsorter.

– James Grieve växer som en dansös.

Under träden står bärbuskar tillsammans med jordgubbar, rabarber och örter. De fungerar som ett skogsbryn som förutom att förbättra jorden skapar ett mikroklimat som håller undan frosten i de 7,25 meter breda odlingsbäddarna som ligger däremellan.

Stora pumpor är snart mogna, högresta trädgårdsmållor, olika sorters kål, spenat och tomater. Allt inbäddat i givmilda lager av hösilage.

–I min trädgård får du aldrig se bar jord.

Här sker ingen höstgrävning och de växter som sår sig själva får stå kvar. När koltrasten sådde vilda björnbär som utvecklades till ett stort snår passade Christel på att plantera taggfria björnbär bredvid och på köpet slog sig den ovanliga törnskatan ner i snåret.

– Om vi törs släppa på kontrollen blir det tusen gånger bättre.

Spalt 1:1

Spalt 1:1 Mobil

Ännu inte helt jämställt i de gröna näringarna

Bland unga i de gröna näringarna är det en större andel män som äger både mark och företag. Det framgår av LRF:s rapport om jämställdhet, Ung och lovande.

Digital lokalrevy i Nyköping

– Vi bestämde oss i september för att göra en revy, sedan har vi fått anpassa oss till verkligheten flera gånger, säger Lars Borg, producent för Nyköpings Lokalrevy.

Gnesta har digital fritidsgård

Sedan jul har fritidsgården Chill stängt all fysisk verksamhet. I stället möter de ungdomarna via ett digitalt forum på nätet.
Andreas Andersson, vd på Intervacc, tror att vaccinet blir godkänt under våren.
Klassisk symtombild för kvarka är feber, varigt gult, tjockt näsflöde och svullna lymfknutor med bölder som kan spricka upp, till exempel mellan ganascherna, som på hästen på bild. Foto: Intervacc
Veterinär Johanna Eklund, Mälaren Hästklinik Linköping– Om vaccinet blir bra är det efterlängtat. Det är en svår och mycket smittsam sjukdom som ofta sprids på vintern och som kan ge väldigt svåra följdsjukdomar.
Conny Johansson, Mälardalens Travhästägareförening– Inom travsporten har vi varit otroligt förskonade. Men kvarka är en fruktansvärd sjukdom så kommer det ett vaccin som inte påverkar hästen negativt är det klart det vore bra.
Hopptränaren Lotta Björe, Eskilstuna – Jag vill veta först att vaccinet är bra, säkert och inte har biverkningar, sedan skulle jag vaccinera. Kvarka är en fruktansvärd och smittsam sjukdom som kan gå runt bland alla hästar och tar tid att bli av med.
Veterinär Charlie Lindberg, Agria– Det är absolut efterlängtat om det är bra. Det har varit svårt att göra kvarkavaccin. Om de är seriösa och vaccinet är bra tror jag många med hästverksamhet välkomnar det. Samma gäller tävlingsryttare.

Äntligen! Nu finns vaccin mot hästsjukdomen kvarka

– Vi tror att vaccinet kommer att godkännas nu under våren, säger Andreas Andersson vd på Intervacc.  I ett forskningsprojekt tillsammans med Lantbruks-universitetet SLU och Karolinska Institutet har Intervacc tagit fram ett vaccin mot den smittsamma hästsjukdomen kvarka.

– Det är ett efterlängtat vaccin mot en allvarlig sjukdom, säger ridskolechef Annette Karlsson vid Katrineholms Ridskola.

– Är vaccinet bra skulle vi vaccinera våra hästar och troligtvis kräva att privathästarna som hyrs in här på Trolldal också skulle vaccineras.

För sju år sedan fick ridskolan smittan. Även om de var snabba på att isolera smittade hästar fick de stänga ner verksamheten i sex veckor.

– Det var jobbigt både för hästarna, oss och ekonomin, säger Annette Karlsson.

Allvarliga följdsjukdomar

Kvarka är en smittsam hästsjukdom. Varje år sker det utbrott av kvarka hos hästar i Sverige och övriga världen. Under femårsperioden 2015-2019 anmäldes i snitt 85 stall med utbrott av konstaterad kvarka per år i Sverige. Hur många hästar som insjuknat visar inte statistiken.

Hästarna får ofta en allvarlig luftvägssjukdom med variga bölder i huvudets lymfknutor, men i lindriga fall kan symptomen likna en vanlig förkylning.

Några av de allvarliga följdsjukdomar som kan förekomma vid kvarka är muskelinflammation, lunginflammation och ”kastad kvarka” med spridning av bölder i kroppen, exempelvis till lungor, tarmkrös, lever, mjälte, hjärna.

– De vacciner som finns mot kvarka har svagheter som gjort att de inte fått så stor användning, och inget av dem är inte tillgängligt i Sverige, säger Andreas Andersson.

Intervacc använder en teknik baserad på  fusioner av rekombinanta proteiner för att ta fram sina vacciner. Andreas Andersson säger att det har tagit lång tid att utveckla tekniken och vaccinet. Bakterien Streptococcus equi är svåröverlistad.

Höga nivåer kvarkabakterier

Över 100 hästar har deltagit i försöken med vaccinet och han säger att i de kliniska exponeringsprövningarna utsattes hästarna för höga nivåer av kvarka-bakterier. Vaccinet klarade prövningarna så han är övertygad om att Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) kommer att ge ett positivt utlåtande.

– Vi har märkt att det finns stort intresse internationellt. Många har följt vårt arbete länge.

– Vi riktar oss mot den globala hästpopulationen. Det finns cirka 60 miljoner hästar, och cirka 20 miljoner av dem finns på våra primära marknader. Cirka hälften av dessa hästar träffar regelbundet en veterinär, så vårt första mål är att nå dessa 10 miljoner hästar.

Travtränare Sandra Hedlund i Tystberga är positiv till kvarkavaccin. Hon har cirka 50 hästar på Svärdbro gård i Tystberga. Majoriteten ägs av andra som hyr boxplats eller plats i lösdrift.

– Är det ett bra vaccin kommer vi kommer vi absolut att kräva att hästägarna ser till att vaccinera sina hästar.

– Vi har hästarna i olika stall med åtta platser i varje och vi har möjlighet att isolera sjuka hästar, men det är en allvarlig sjukdom med mycket lidande. Det sätter också stopp för möjligheterna att tävla under lång tid.

Vanligaste sättet att bli lurad – en digital romans

Det vanligaste sättet att bli lurad på pengar i Sörmland är att bli sol och vårad. Ett gammalt brott som har uppdaterats i en ny skepnad. I dag är det den moderna, digitala romans­bedragaren som vill ha pengar.