Rivstart för Sörmland

Nu är det dags att förbereda för en rivstart av Sörmland efter Corona. Smittskyddsmässigt är vi inte riktigt där än. Skolorna har precis startat och många har återgått till arbetet efter semestern. Ingen vet riktigt om smittan kommer att ta fart igen i väntan på ett kommande vaccin.
Men oavsett detta, så måste samhället komma igång igen. Annie Lööf gav i sitt återkomsttal Centerpartiets svar på vad som behövs för en rivstart för Sverige.
Det är jättebra med satsningar på företagen, för att fler ska ha ett arbete och kunna bidra med skatteintäkter till det gemensamma i samhället. Utan företag stannar Sörmland och Sverige.Men vi behöver också satsningar på infrastrukturen. Sörmland behöver bli ”rundare” för att göra det enklare att pendla i alla riktningar och göra arbetsmarknaden större. Hittills har de stora motorvägarna i norr och söder prioriterats, mittlinjen från Vingåker till Gnesta nästintill glömts bort och vägnätet i nord-sydlig riktning lämnar mycket i övrigt att önska i varje sträckning. Det kommer inte att gå att lösa i ett trollslag, eftersom vägplaner tar tid att genomföra.
Snabbare bör det dock gå att fixa till bredbandsinfrastrukturen. Inte minst vårt Coronaår har visat hur viktigt goda och fasta förbindelser är. Den som kunnat jobba hemifrån har behövt fiber för att kunna vara med på videomöten för att få arbetsdagen att fungera. De som frivilligt eller ofrivilligt satts i karantän har behövt fungerande dataförbindelse för att beställa medicin och mat. Inte minst för de sociala kontakterna har nätet varit nödvändigt.
Därför är det så viktigt att öka tillgången. Goda uppkopplingsmöjligheter är centrala för att samhället ska fungera på ett acceptabelt sätt. Sörmland har drabbats av tvärstoppet av utbyggnaden, som orsakades av Jordbruksverkets prioritering. Det finns alltså planer att sätta i verket. De miljarder som Centerpartiet föreslår, sex miljarder fördelade på tre år, skulle kunna göra snabb och verklig nytta i Sörmland.
Post- och telestyrelsen har pekat på att nio miljarder krävs fram till 2025 för att 95 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till snabbt bredband. Centerpartiets satsning är en god bit på väg och är därför ett bra bud i pågående budgetförhandlingar.

Ingalill Fredriksson (C)

Spalt 1:1

Spalt 1:1 Mobil

Öka möjligheten att bygga vid våra sjöar

Nytt år och nya möjligheter för Sörmland som län att öka attraktiviteten och få fler att bosätta sig utanför staden vid någon av alla våra fina sjöar.
Det senaste året har inneburit att fler har börjat fundera över hur de vill leva sitt liv när det återgår till det ”nya normala”. Intresset för bostäder utanför staden har ökat eftersom många efter snart ett års hemarbete ser möjligheten att fortsätta denna livsstil och få mer tid över för familj och fritid. Då blir bostadens placering ännu viktigare än idag.
För mig som bor på landsbygden är det självklart att kunna njuta av naturen efter arbetsdagens slut. Jag är övertygad om att denna boendemiljö skulle få fler människor att må bra och landsbygdens puls kanske kan vara ett sätt att möta den psykiska ohälsan som ökar i landet.
Det räcker dock inte med att fler vill bo på landsbygden för att fler ska kunna flytta hit utan det behövs att fler bostäder byggs och att det går att bygga på nya områden som idag har ”en våt hand” över sig, genom dagens strandskyddsregler.
Sörmlands kommuner måste kunna få dra nytta av möjligheten att bo attraktiv i närheten av vattnet, samtidigt som det är pendlingsavstånd till arbete i någon av de stora städerna som finns i närheten.Problemet är att dagens strandskyddsregler behandlar hela landet lika och alla vattendrag på samma sätt. Oavsett om det är ett område som har hög eller ingen exploatering. Oavsett om det är kustnära eller om det är en våtmark som ger en ökad artrikedom.
Men tack vare centerpartiet finns nu en utredning som lämnar förslag om hur reglerna kan göras mer flexibla både för boende och för företagare. Ett förslag är att tex våtmarker som byggts efter 1975 ska undantas från strandskyddet. I praktiken innebär det att en företagare på landsbygden kan bidra till artrikedomen genom att anlägga en våtmark och samtidigt i dess närhet bygga ett café där de cyklande turisterna kan ta en fika för att sedan cykla vidare till ett boende i närheten.
Det finns även förslag om att ta bort strandskyddet för mindre sjöar och vattendrag. I kombination med förslaget att kommuner ska kunna peka ut områden där man helt eller delvis ska kunna upphäva strandskyddet gör det möjligt att bygga fler bostäder i attraktiva landsbygdsområden. De områden som ska vara möjliga att peka ut, ska ha god tillgång till byggbar mark, vara ett område som inte redan har en stor exploatering samt att området inte har särskilt viktiga värden för natur eller friluftsliv.Dessa förslag kommer, om de blir lagstiftning, bidra till flexibilitet, ökat byggande utanför stadskärnan samtidigt som det skyddar områden som redan idag är högt exploaterade för att alla ska ha tillgång till naturen.
Så med detta önskar jag alla som bor och som vill bo i Sörmland ett Gott Nytt År, med nya möjligheter för Sörmland att öka attraktiviteten, ökad möjlighet till företagande på landsbygden och få fler att bosätta sig utanför staden vid någon av alla våra fina sjöar.

Människor är viktigare än det runt omkring

”Alla sätt är bra utom de tråkiga”. Det är ett uttryck som myntades av den franskeförfattaren och filosofen Voltaire under mitten av 1700-talet och som passar på det här året, som på grund av pandemin gjort oss mer uppfinningsrika.Vi gör mycket men på nya sätt, allt utom att umgås öga mot öga.Hela servicenäringen tvingades till nya grepp för att överleva. Det har handlat om att överleva. Ja, så resonerade vi alla när vi trodde att allt skulle vara över till sommaren.

Vi köpte mat, fick hemkört och vi åt Take away som aldrig förr och nu är även julborden avhämtade. Ät här eller hemma, ser vi över allt. Fast det är ju ingen helt ny företeelse, den har bara ökat i omfattning. Och är faktiskt ganska gammal, för redan på 1300-talet kunde man köpa färdiga syltor. I matbodar såldes syltor som gjorts av slaktavfall. Det gör inget att det försvann i slutet av 1700-talet.Tidigt i våras när pandemin slagit till med kraft, var vi många som tog emot den hjälp som fanns för att slippa vistas i affärerna. Sommaren skulle lösa en del problem trodde vi och såklart kunde vi umgås utomhus. Men hela tiden tänkte vi oss för, vi körde inte ner händerna i samma chipsskål!
Nu är vi i ide. Vi handlar på udda tider. Jobbar hemma och har digitala möten. Vaccin är på väg, vi ser en ny vardag. Men kommer det att bli detsamma, har vi vant oss och inte vill återgå? Långa restider är inget att eftersträva.Såklart att vi inte kommer att fortsätta så här när pandemin är över, människan är ju en social varelse och vi måste ha bränsle för att överleva. Inte bara prata med en alldeles platt person utan en av kött och blod. Det räcker inte med att se ansiktet utan vi vill läsa av kroppsspråket.
Intar vår motpart en håller-med- dej-ställning ska vi inte fortsätta att argumentera, men om inte är det svårt att övertyga genom en skärm. Vi sitter där vi sitter och kroppsspråket är utslaget.Och hur kommer vi att hantera julen, när alla måsten inte längre är nödvändiga?
Förhoppningsvis lär vi oss att det är människor som är viktigare än allt det runtomkring, så att vi kan behålla det som är omistligt och låta allt det andra vara. Att lära sig att bara vara i nuet kan låta tråkigt, men ändå vara ett bra sätt att ta sig igenom såväl jul som slutet på pandemiåret 2020.
Gott Nytt 2021!

Grått, mörkt och skitigt är det så vi ska ha det?

December är här med adventstid och en längtan till jul för såväl liten som stor. Om det är en normal avvikelse i väder situationen så vill jag lägga in en protest. Är det däremot en följd av människans påverkan på klimatet så blir jag oroad. Det finns förståsigpåare som förnekar de samband som världens miljö- och klimat forskare visar på i studie efter studie. Vi som lever och verkar på landsbygderna ser och känner mer än andra av hur världen omkring oss förändras. Men vi vill också förändra så att fler får möjlighet att uppleva den förmånen att kunna leva, verka och bo utanför tätorternas kommunalt förvaltade upplysta, belagda och bredbandsanslutna trygga miljö.
I Skanskas rapport Bopanelen 2030 är det två faktorer som sticker ut när det gäller trygghet. Belysning och att känna gemenskap med de som bor i området. Landsbygdernas stora fördel även om vi inte bor alldeles inpå varandra så är kännedomen om dom som bor i närheten naturlig. Jag tänker här slå ett slag för vägföreningarna och deras betydelse för samhörighet.

Belysningen i det absoluta närområdet det får vi stå för på egen hand. Åter till vägföreningarna. Fastighetsägarna längs med bidragsberättigade vägar finns för det mesta samlade i olika vägföreningar som sedan är berättigade stöd för drift och underhåll av den gemensamma vägen. Så per automatik så får du träffa dina grannar längs med vägen, trygghet skapas genom gemenskap och kännedom om de som bor i området.
Nu när det är grått, mörkt och skitigt och dessa vägar som i allmänhet är grusbelagda sätts på prov så känns det inte som om det moderna samhället finns hela vägen hem. Fokus det senaste decenniet har varit att säkerställa att få ta del av det digitala samhället, fiberföreningar har bildats och jobbat med den infrastrukturen. Det måste vara dags för att också det mer finmaskiga vägnätet kommer in i 2000 talet. Det har mig veterligen inte gjorts några större riktade satsningar på det statliga vägnätet som har grus som slitlager på många år.
Över 20% av det statliga nätet pratar vi om. Trafikverkets ambition är att vägar med över 250 års ÅDT (årsdyngstrafik) ska vara belagda. I vårt Sörmland så finns det gott om grusvägar som skulle behöva uppdateras för att möta dagens standard. Det kan mycket väl vara så att användningen skulle öka om standarden var bättre.
Nästa steg blir att en sådan satsning också kommer de bidragsberättigade vägarna till del. Närmsta året är det viktigt att samla argument för att även det finmaskiga vägnätet får sin beskärda del i det beslut som ska tas nästa år om ny nationell infrastrukturplan. I konkurrens med nya stambanor för järnväg, motorvägar, 2+1 vägar, cykelvägar mm. Javisst ja vi ska inte glömma bort att vi behöver en del ljuspunkter som det allmänna kan stå för. I mörka korsningar och vid hållplatser kan vara en bra början.Längtan efter snö och tjäle så att vägen blir slät, fin och ren är stor i midvinternatten.

Nu lämnar vi snart 2020 och önskar att årets julklapp blir motståndskraft mot illvilliga sjukdomar.

Pandemin prövar även demokratin

Mycket ställs på ända när en pandemi slår till. Olika kommuner har valt att göra olika i sina beslutande församlingar. När första vågen corona kom var det fler kommuner som valde att verkställa sina krisledningsnämnder, andra valde att fortsätta som vanligt men byta lokaler, minska antalet närvarande i salen med mera. En del kommuner valde snabbt att gå över till att hålla möten via digitala forum såsom skype, zoom eller Teams. En del kommuner har dessutom tagit beslut om att hålla beslutsförande möten såsom kommunfullmäktige och kommunstyrelse digitala.
Demokrati är något som lätt tas för givet. Är man född och uppvuxen i ett demokratiskt samhälle är det svår att förstå vad det annars hade varit. Även om vi har profession och sakkunniga på ämnesområden är det i en demokrati den politiska ledningen och de folkvalda som står ytterst ansvariga. Ett förtroende som vart fjärde år prövas av medborgarna.Ett demokratiskt samhälle är uppbyggt på sina lagar.
Oavsett krisläge har kommuner en lagstiftning att följa. Så länge ett beslut inte överklagas är det giltigt. Men den dag ett beslut prövas är det oerhört viktigt att det tagits under korrekta lagriktiga former. Skulle ett beslut ogiltighetsförklaras för att det tagits under felaktiga former, skulle alla beslut tagna under liknande former kunna kommas att ogiltighetsförklaras. Bland annat därav att ett antal kommuner valt att inte direkt gå över till digitala fullmäktigemöten, kommunstyrelsemöten eller andra myndighetsutövningsmöten. Hur garanterar man till exempel att alla fullmäktigeledamöter kan se varandra hela tiden vid ett möte på distans?Samtidigt är det viktigt att man som folkvald har möjlighet och rätt att få göra sin stämma hörd i de forum man är invald i att representera sina väljare. Att sen en majoritet tycker annorlunda och beslutar mot vad man själv förordar är också i sin ordning. I en demokrati.
När debattforumen begränsas, när alla inte kan närvara i debatten, blir det urholkat. Därför är det oerhört viktigt att dessa bevakas och att begränsningarna av dem hålls till ett minimum. Vår lagstiftning för dessa forum är inte anpassad för en långvarig pandemikris som vi nu stått inför det senaste året.Detta är inte frågor som gemene man kanske funderar över dagligen, men vi som är politiskt aktiva och som tar beslut dagligen som påverkar så många gör det desto mer. Jag längtar till när restriktionerna släpper, pandemin kommit till sin ände och vi kan fortsätta debattera i kommunfullmäktige in på sena kvällen.
För det är ju så – det är genom att tycka olika vi tvingas pröva våra egna ställningstaganden och med det bli lite bättre för varje gång. Det är vi skyldiga våra uppdragsgivare – våra medborgare.

Kanske bara drömma om en vit jul framöver

En vit jul brukar vara en förutsättning för att julstämningen ska infinna sig hos oss svenskar. Under dessa tråkiga och mörka höstmånader så är längtan ofta stor till vintern, när blasket och regnet försvinner och ersätts med tjocka lager snö, perfekt för allehanda utomhusaktiviteter såsom skidor, snowboard och pulkaåkning, för både de allra minsta men också för våra äldre motionärer och resten av familjens medlemmar.
Här i Sörmland är vi dock inte direkt bortskämda med mängden snö som faller över våra åkrar och backar. Snarare är det så att det lilla som faller ofta inte räcker till för några långvariga aktiviteter, och istället så får vi förlita oss på konstsnö och konstgjorda spår och backar i våra naturreservat, sportcentra och andra områden som kommuner och föreningar så graciöst upplåter åt oss varje vinter.

Även om det fungerar bra, så känns det fortfarande som långt ifrån de vita scener vi ser på julkorten vi skickar varje år, och långt ifrån de ruggiga vintrar som våra föräldrar berättade om för oss.Enligt SMHI så kommer kanske kommande sörmländska generationer enbart kunna drömma om en vit jul. Klimatforskarnas beräkningar visar att chansen till snötäckta marker i mellersta och södra Sverige runt jul kan komma att minska radikalt i framtiden.

I det värsta scenariot så har Sörmland inte en enda dag med snötäckt mark på hela året. Samtidigt så är det ju inte bara snömängden som påverkas av klimatförändringarna. Nederbörden kommer att anta en mer intensiv karaktär, med stora mängder vatten under en kort tid, vilket då såklart också betyder att vi kommer få uppleva fler torra perioder, något som vi redan blivit plågsamt uppmärksammade på under sommaren 2018, där jordbrukarna på många håll hamnade i krisläge och där grundvattennivåerna var oerhört låga under juni och juli.

Utöver detta har vi att se fram emot att vi i Sörmland får ett allmänt varmare klimat. Forskarna vet redan nu att om medeltemperaturen ökar med endast en grad så får sydsverige samma klimat som mellersta Tyskland har nu. Vad kommer vi i Sörmland att få tampas med för klimat då egentligen? Kommer våra grödor att klara detta? Kommer vår vattenförsörjning att fortsatt vara säkrad? Och framförallt, kommer nästa generation få uppleva en vit jul?Dessa är bara ett par av frågorna vi behöver besvara för att kunna lämna över ett Sörmland med samma förutsättningar som idag. Då är frågan, kommer vi kunna besvara dom?