Hela landet ska leva. Eller?

Det ska vara möjligt att bo, leva och verka i hela vårt avlånga land. Detta är en vision nästan alla politiker ställer sig bakom, oavsett vilken del av det politiska spektrumet uttalandet kommer ifrån.

Så vad krävs då för att detta ska vara möjligt? Arbetstillfällen? Ja, landsbygden har ju i och för sig generellt sett haft en sämre jobbtillväxt jämfört med våra mer tätbefolkade regioner sedan mitten på 2000-talet. Samtidigt sker en kompetensflykt, när de mindre orternas ungdomar flyttar till storstäderna för att ta vara på bättre möjligheter till studier, jobb och självförverkligande. I själva verket har detta ofta lett till att arbetsgivare på landsbygden trots allt haft svårt att få tag i lämplig arbetskraft.Det kanske krävs tätare och mer lokalt förankrade samhällstjänster? Kanske det, jag tror nog att flertalet läsare insett att myndigheter, postkontor och vårdcentraler blir allt färre och allt mer centraliserade på ett fåtal orter.

Avstånden mellan hemmet, jobbet och fritidsaktiviteter har blivit allt längre i takt med besparingar och effektiviseringar, den ena värre än den andra. Då kanske det krävs billigare och mer effektiva färdmedel?

De allra flesta boende utanför tätorter och städer är beroende av bilen i sitt dagliga liv, än mer när avstånden till jobb och tjänster ser ut att öka för varje ny regering som kommer och går. Isabella Lövins piska och morot i all ära, men om piskan innebär att bensinskatten når ny rekordnivå för varje ny budget som presenteras, och moroten innebär ännu en satsning på elbilar utan någon laddningsinfrastruktur och utbyggd kollektivtrafik för storstäderna, så kanske det är dags att tänka om.

Det är svårt att veta vad som egentligen krävs för att det ska vara möjligt att bo, leva och verka i hela landet. Det enda vi kan säga med säkerhet är att sanningen ofta är en kombination av många olika faktorer, och troligtvis så även i detta fall. För vissa så kanske avsaknaden av fiber är det som gör att man väljer bort den mindre orten, för vissa kanske avsaknaden av jobb och möjligheter i livet avgör, det är svårt att veta.

Det enda jag vet är att jag inte vill se ett Sverige som bara består av Stockholm, Göteborg och Malmö, utan ett Sverige där du har samma möjlighet till utbildning, service och jobb oavsett vart du kommer ifrån och vart du befinner dig nu.

Spalt 1:1

Spalt 1:1 Mobil

Pensionerna måste höjas för vissa grupper

I början av 1990 talet skapades dagens pensionssystem. Den lön du får som anställd eller tar ut som företagare bidrar till den pension du får. Det innebär också att varje generation betalar för sin egen pension och det snillrika i systemet är att det ligger vid sidan om statsbudgeten. Det gör att det inte går att ta av pensionerna vid dåliga tider för att finansiera något annat. Pensionen blir också nära kopplad till att det är uttagen lön och därför prioriteras arbetslinjen.
Jag anser att principen för pensionssystemet är bra och ger en tydlighet eftersom jag redan som 30-åring kan se hur min pension blir om jag fortsätter arbeta deltid eller med den lön jag har idag. Enligt undersökningar så är de flesta pensionärer nöjda med sin pensionsnivå, men det finns de med små marginaler och i debatten framkommer det att vi behöver höja pensionen för dem. Men vilka är de och på vilket sätt kan vi höja just de pensionerna? Det är viktigt att vi landar i det för att veta vilka åtgärder vi ska göra.
Det finns grupper med låga pensioner som enbart har gårdagens ATP system och det finns de som varit egenföretagare hela livet och inte tagit ut lön utan återinvesterat i företaget. Beroende på grupp behöver vi göra olika åtgärder. Det är ju arbetslinjen som är poängen i systemet.Dock finns det två saker som kommer att påverka nivåerna för många blivande pensionärer och som bygger på egna val och inte påverkas av politiken.
1. Att arbeta längre innan man börjar ta ut sin pension. För varje månad till du arbetar, ju mer pengar sätter du in på ”ditt” pensionskonto och de ska också betalas ut färre månader. Medellivslängden har ökat mer än vad man trodde på 1990-talet så att höja pensionsåldern är en viktig åtgärd. 
2. Att få en mer jämställt ansvarstagande för hem och familj under småbarnsåren.
Summa summarum är att pensionssystemet är komplext. Det är hållbart och tar tid att få genomslag för förändringar. Jag tror inte pensionssystemet mår väl av om vi har budgivning i den politiska debatten om att höja alla pensioner med x kronor, eftersom det mest når den som redan har en medelpension. Men pensionssystemet mår väl av om vi kan samlas om vilka gruppers låga pensioner vill vi åtgärda och att vi sedan gör det med rätt åtgärder.
Tips till alla läsare: Gå in på minpension.se och se på din pensionsprognos. Fundera över hur du kan påverka den om du inte är nöjd med det som står där.

Landsbygd och biologisk mångfald går hand i hand

När hösten nu på riktigt gjort sitt intåg och löven så sakteligen börjar falla från träden, så vet man att det snart är dags för djur-och växtlivet att förbereda sig för vintern. Flyttfåglarna beger sig söderut, en del däggdjur äter sig feta för att gå i ide, och en del andra förbereder sig för att stanna kvar ovan jord genom att byta till sin varma vinterpäls. När vi är ute i våra odlingslandskap, skogar och marker är det viktigt att tänka på att vi inte alltid ser hela bilden.
Ibland kan ju vår svenska natur verka idyllisk. Rådjuren som betar på fälten utanför fönstret en dimmig morgon. Brisen och fågelkvittret som jägaren hör sittandes i sitt torn under jaktsäsongen. Eller kanske den överflöd av svamp och bär som den erfarne lyckas hitta vid säsong. Allt detta är resultat av fungerande ekosystem, ekosystem vars djur- och växtliv har tillräckligt stora och välfungerande levnadsområden. Där skogsägare, jägare, bönder och alla andra involverade tillsammans förvaltar vår gemensamma natur.
De senaste decennierna har vi sett att den biologiska mångfalden i landet minskat kraftigt. Det handlar om allt ifrån minskad variation i skogs- och jordbrukslandskapen och igenväxning av våra öppna vallar och gamla åkermarker, till ohållbart fiske och industriell miljöförstöring. Till detta får tillföras en stor dos av de alltid lika omtalade klimatförändringarna. Dessa är bara några av alla fenomen som på olika sätt drabbar och har drabbat våra ekosystem runt om i landet. Men såklart. Detta är ju bara vad jag säger. För att konkretisera detta så kan det vara bra att reflektera lite för sig själv också.
Har du själv sett något exempel på att växt- och djurlivet har det svårt i ditt närområde? Vad händer med humlorna som surrar på våra ängar, när årstidernas början och slut blir allt mer oförutsägbara och temperaturvariationerna ökar från år till år? Eller vad händer med fåglarnas kvitter hemma i skogen bakom gården, när det visar sig att antal rödlistade arter ökat med 21procent på bara fem år? När vi vistas i skog och mark nu under hösten, och då naturens organismer förbereder sig på vinterns kalla grepp, så är det hög tid att vi reflekterar och kommer ihåg att vi har ett ansvar för naturen, och att det är viktigt för kommande generationer att vi förvaltar detta ansvar på rätt sätt. Annars kanske bilden av de lätt surrande humlorna på våra fält snart kommer vara ett minne blott.

600 motioner i alla upptänkliga olika ämnen

Vilken känsla det ändå är att vara ombud på en partistämma. Att det i mitt fall är Centerpartiet är ingen hemlighet. Jag är helt säker på att samma känsla infinner sig oavsett vilket parti man än valt att engagera sig i, där respektive partis nationella möten är platsen där man debatterar och röstar om ståndpunkter i olika politiska frågor.
En känsla av möjlighet att göra skillnad, ett tillfälle att ställa sig upp och framföra sin åsikt och få den bemött, uppskattad eller nedröstad. Den vägledning det blir för partiledningar är dessutom så mycket mer trovärdig när ombud från hela landet röstat fram förslagen. Det är ändå det som är det fantastiska med vår representativa demokrati.
Det är precis det som Centerpartiet den gånga veckan ägnat fyra dagar åt. Dit alla medlemmar haft möjlighet att skriva motioner i alla upptänkliga ämnen, drygt 600 stycken denna gång. Lite som vanligt med cirka 500 ombud men också ovanlig då stämman skedde via 23 olika så kallade ”hubbar” med studioutrustning. Dokumentation och omröstning digitalt via läsplattor.
Men vad diskuterades och hände det något speciellt? Annie Lööf omvaldes som partiordförande, nästan på dagen 10 år sedan hon valdes första gången. Förslag om att stärka primärvården och ambulans till gles- och landsbygder lades när Annie talade till stämman. Tre politiska program har arbetats fram för att förtydliga Centerpartiets hållning. Ett som handlar om demokrati, där förslagen om att stärka grundlagen, öka domstolarnas oberoende och stärkning av medias skydd mot hat och hot som bas.Ett andra med många förslag för en stark grön ekonomi. Där förslagen om sänkta skatter och kostnader för småföretag, sänkta skatter för dem med låga och medelhöga inkomster tillsammans med förslag om att de plaster vi använder ska innehålla mer återvunnet och biobaserat material. Ett tredje som fokuserade på förslag inom vård och omsorg. Med innehåll om hur vi behöver öka kvalité och likvärdighet genom inriktning för hur många anställda som varje chef ska leda. Men också idéer om en stor förändring om synen på medicinsk information så att den går från att vara verksamhetens till individens.
Som det ska vara på en stämma med Centerpartiet frågor som berör förutsättningarna att leva, verka och bo på landsbygden på dagordningen. Öka jakten på säl och skarv, flytta ut gränsen för industriellt fiske, ny jaktlagsutredning, öka jordbrukets konkurrenskraft och bättre villkor för de gröna näringarna beslutades. Hårdare tag mot djurrättsaktivism ett annat.

Det var ett litet axplock av innehållet på en stämma med Centerpartiet. Fyra dagar med knapptryckningar är nu över och de 14 sörmländska ombuden åker hem fyllda av intryck, kunskap och energi för att fortsätta prata politik med er.

Vi måste tänka om när det gäller skolor

Allt fler små skolor läggs ner när kommuner vill spara pengar eller när kraven för att driva skola blir för stora. Fristående initiativ kan vara räddningen för många småskolor när det offentliga lägger ner.Skolverkets generaldirektör menar att en skola, för att kunna leva upp till dagens lagkrav och ha en budget i balans, sannolikt behöver ha runt 500 elever. Verkligheten i Sverige är att hälften av alla skolor har under 200 elever. Det är bara 7 procent av skolorna som är större än 500 elever, medan det är hela 25% som har 100 eller färre elever. Vi har alltså ett regelverk som inte motsvarar verkligheten.
Vi måste tänka om. Urbant och ruralt. Stadsskolor och landsbygdsskolor, små och stora. Våra skolor ska ha hög kvalité men också se den enskilda elevens behov och förutsättningar. Barn och ungas bästa måste tas hänsyn till över hela dagen, inte bara den tid de är i skolan.
Svensk skola ska utmana normer. Men skolans egna normer ifrågasätts sällan. Iden om stora skolor som det bästa har dominerat skoldebatten och regelutvecklingen länge nu. Men sett över hela landets förutsättningar konstaterar jag att det är många kommuner som inte ens kan bedriva skola om normen ska vara 500 elever. Vi måste se skolsverige som den verklighet det är.
En stor andel av landets skolor har åldersblandade klasser. Men på lärarutbildningarna undervisas det inte i den undervisningsformen. Lärarstudenter måste lära att undervisa klasser där flera årskurser blandas. Staten och samhället ställer stora krav på skolorna. Men det måste bli större flexibilitet så att små skolor får rimliga arbetsvillkor. Exempel på insatser där små skolor behöver kunna anpassa verksamheten är till exempel tillgång till elevhälsa och skolbibliotek, att få dela eller köpa in det via andra, liksom i ämnesbehörighet i bla språkundervisning som med regelförändring skulle gå att erbjuda via distans- eller fjärrundervisning.
Skolan är navet i både stora och små samhällen. För att en liten skola ska kunna växa krävs ett större elevunderlag. För att få ökad inflyttning krävs fler bostäder. Vi måste förändra synen på en skolas existens till att handla om mer än bara barnets dag i skolan och se vikten av att skolan måste få finnas nära barnen där de bor. För att göra det möjligt krävs både ny syn på samhällsbygget och större flexibilitet i regelverket så att det anpassas utifrån så som det ser ut i vårt avlånga skolsverige.
När kartan och verkligheten inte stämmer överens är det verkligheten som måste råda. Det är inte rimligt att sträva efter stora skolor överallt. Det rimliga är att ha ett regelverk som faktiskt är applicerbart och kostnadsmässigt möjligt i de skolor som finns.

Omställning till förnybar energi

2040 är målet att Sörmland och Sverige har gjort en omställning till en helt förnybar energiproduktion. Detta behövs för att vi ska nå klimatmålen i Sverige och världen. Då krävs olika energikällor, både ur sårbarhetsskäl och för att producera elen närmare där den används.Nu pågår projektering av havsbaserad vindkraft i Långgrund utanför Sörmlands kust. Den innehåller bla undersökning av vilken påverkan en byggnation gör på djurlivet, kulturlandskapet och försvaret. Det sker med allt från visuella bilder, chippade fåglar för att se deras rörelser till vilka fiskarter som påverkas av ljud under byggnationen. Resultatet lämnas in i en tillståndsansökan som avgör om vindkraften får byggas.
Fördelarna med havsbaserad vindkraft är att den producerar energi större delen av dygnet och året. På ca 150 meters höjd blåser det i princip alltid och det blåser mer på vintern än sommaren. Vindkraften är därför ett bra komplement till solkraften. Långgrund planeras att producera 15 Twh vilket motsvarar ca 10% av Sveriges totala elförbrukning. Idag förbrukar Sörmland ca 4 Twh.
Vindkraften kommer påverka olika delar i naturen och det är viktigt att vi vet på vilket sätt. Vissa vattendjur kommer påverkas av ljudnivåerna under byggtiden medan andra inte kommer att påverkas alls. Det samma gäller för fågellivet, för vissa fåglar är rovfåglarna ett större hot än vindkraften. Men det handlar också om återvinningen av rotorbladen, där det idag inte finns någon enkel lösning, men ett arbete pågår för att lösa det i framtiden.När energiomställningen sker behövs en bedömning av den totala miljönyttan och en helhetsbedömning där alla lyfter blicken från sin detalj, för att veta vilka anläggningar som ska etableras. Om vi tror att omställningen kan göras utan att påverka varken fåglar, försvaret eller kulturmiljön så måste vi sluta utveckla länet och landet. Det är nämligen inte möjligt. Vi måste våga se vad som ger den största nyttan.
Besluten måste baseras på fakta och inte känslor. Det kräver både miljön och företagen som bidrar till omställningen. Företag som satsar runt 20 miljoner, för att kunna lämna in en tillståndsansökan, måste veta att politiker och myndigheter tar faktabaserade beslut och inte beslut baserade på känslor, eftersom de projekterar utan att veta om de får bygga anläggningen och tjäna pengar.
Omställningen ska göras och vi måste våga väga olika nyttor mot varandra och ta steg framåt. Jag är övertygad om att havsbaserad vindkraft är en väg framåt när all fakta finns på bordet. Jag hoppas att jag ser vindsnurror i horisonten utanför Sörmlands kust 2028 när de beräknas vara i drift.