Det stora ämnet på allas läppar just nu är Coronaviruset och hur det påverkar sjukvården, företag och privatpersoner. Det är många delar av samhället som prövas och vår beredskap sätts på prov. Allt från vilken tillgång vi har till sjukvårdsmaterial till om det kommer finnas tillräckligt med mat i affärerna på lite sikt.
Det är viktigt att vi i det akuta läge som vi befinner oss i agerar klokt, men vi behöver även ha med oss vad som ska komma framöver. Personligen har jag ett stort förtroende för de ledande personer som just nu arbetar med olika lösningar på kort och lång sikt, det vill säga myndigheter, ledande politiker och tjänstemän på alla nivåer. Det handlar nu om att begränsa smittspridningen och hur vi kan bidra så att våra företag kan klara sig på både kort sikt men även hur de kan överleva på lite längre sikt. Det är viktigt för att inte en stor del av Sveriges befolkning ska bli arbetslösa under denna period.
Men jag vill även lyfta blicken och se vad vi kan ta med oss framöver efter att denna smittspridning har avtagit, vilket den kommer att göra.Även om omständigheterna är tråkiga så ser jag det som positivt att regeringen nu uppmanat stora delar av Undervisningssverige att använda digital undervisning. Det är en möjlighet som jag har sett länge och som nu kan utvecklas framåt.
Tidigare har detta använts i begränsad omfattning inom framförallt vuxenutbildningen, men jag är övertygad om att det skulle kunna vara en viktig del i den framtida utbildningen även inom gymnasie- och grundskolan.
Tänk er den lite mindre kommunen som har svårt att ha legitimerade lärare i alla viktiga ämnen. De skulle med digital teknik kunna dela lärare med skolan i grannkommunen. Vissa lektioner skulle då lärare kunna undervisa två klasser samtidigt genom att befinna sig i det ena klassrummet och via länk finnas med i ytterligare ett klassrum. Läraren skulle kunna variera vilken skola hen är närvarande på och möjliggöra att fler elever får tillgång till behöriga lärare. Självklart behövs det någon vuxen i det klassrum som finns med på länk som på plats kan stötta upp precis som idag sker genom lärarassistenter.
Jag ser även framför mig hur bygdegårdar kan bli samlingsplatser ett par dagar i veckan för de elever som har lång resväg till sin skola. Att slippa resa fem dagar i veckan till en skola som kanske ligger tio mil bort sparar elever både tid, ork och miljö på att samlas på ett annat ställe. Detta kan med andra ord bidra till landsbygdsutveckling.
Det finns även en annan grupp elever som skulle gynnas mycket av digital undervisning och det är de elever som har svårt av olika skäl att befinna sig sju timmar om dagen, fem dagar i veckan i sammanhang där det är många människor. Dessa elever skulle med fördel kunna vara närvarande i skolan antingen vissa timmar på dagen eller vissa dagar, för att övrig tid finnas med hemifrån. Det ger en kvalitetshöjning för alla elever.
Man pratar ofta om saker som leder till ett paradigmskifte. Det som får något att puttas över kanten. Kan dagens samhällskris vara det som puttar utvecklingen i skolan framåt i en digital riktning? Som skapar en mer flexibel och digital skola som även bidrar till utveckling av våra landsbygdsskolor? Jag som ofta är positiv vill i alla fall se det samtidigt som vi måste fokusera på att minska smittspridningen för allas skull.
Martina Johansson (C)