Semestra i Sörmland del 1

I dessa dagar då vi på grund av Coronaepidemin inte kan röra oss hur som helst, har semester på hemmaplan blivit på modet. Det är inte dumt alls, att göra korta dagsturer genom Sörmland. Det kommer garanterat att ge er en chans att få uppleva allt det vackra som väntar runt kröken. Genom att åka några mil i olika riktningar på snirkliga små vägar, kan vi uppleva en rad spännande platser med både historia och framtidstro, härligt natur- och djurliv, sjudande företagande och roliga evenemang.
I denna, den första delen om lustgården Sörmland, ska vi färdas mellan Näshulta, genom Floda till Sköldinge. Vi börjar vår resa i Näshulta. Här växlar naturen mellan barrskog och odlingslandskap. I hagarna strosar nötkreatur och får som håller landskapet öppet. I Magdakullans restaurang, kan man äta både god mat och dricka kaffe med kaka. Gårdsbutiken är välfylld och kan skylta med kött, ägg, rapsolja, ost, marmelader och sylt, allt närproducerat.
Vi fortsätter söderut på väg 214 och i höjd med Hökärr, svänger vi av mot Svalboviken. Här finns en fin badplats vid den långsmala Näshultasjön och Sörmlandsleden har en etapp här. Nu börjar naturen ändra karaktär och mitt i granskogen dyker en liten idrottsplats upp på höger sida. Flodavallen är en gammal anrik fotbollsplan där Floda IF spelar sina hemmamatcher. 2019 firade föreningen 85 år.
Någon mil söderut övergår barrskogen i ett öppet odlingslandskap med flera torpstugor, mindre gårdar och större godsliknande byggnader. Abbotnäs är en vacker gård som ligger vid sjön Floden och drivs som ett modernt lantbruksföretag med olika näringsgrenar såsom entreprenad, skogsbruk, växtodling samt djurhållning.
Ytterligare en bit närmare vår slutdestination dyker en magnifik byggnad upp som syns i alla väderstreck. Floda kyrka är en sevärd byggnad, uppförd i sten under 1100-talet. 1818 brann taket och 1872 störtade tornet in och man byggde en ny kyrka. Riddare Kagg har blivit förärad ett gravkor bredvid kyrkan. Hans hustru Agneta Ribbing lät uppföra det efter hans död 1661.
Till sist kommer vi till Fridhems kaffestuga (Strängnäs stifts enda fd. prästänkeställe byggt 1846 – 47). Vid Fridhems kaffestuga väntar oss ett dignande kaffebord och doften av kaffe möter oss redan på parkeringen. Husen ligger strategiskt vid korsningen till riksväg 55/57. Det mest uppseendeväckande är nog Prästänkornas Afternoon tea.

Text och foto: Bengt Lundblad

Peter Sjölund
Kursdeltagare i DNA kurs
Kursdeltagare i DNA Kurs

DNA kurs med Peter Sjölund

Katrineholm Flen Vingåkers släktforskarförening ordnade en heldags kurs

I veckan anordnade KFV släktforskarförening en heldagskurs i ämnet DNA forskning. Kursledare var den numera rikskände Peter Sjölund som med hjälp av DNA löste Linkäpings mordet.

Vi fick lära oss hur man ärver DNA och hur man kan använda det i sin egen släktforskning. Inte minst går det att hitta den så förargliga ”Fader okänd” som förekommer i kyrkböckerna lite då och då. Men det kan också ge en del oönskade överraskningar, som att den man trodde var ens far inte alls är det. De ca 30 deltagarna var trötta, glada och nöjda när dagen var slut.

Eivor Grafsund

Loppisrunda i Lerbo, en ny tradition?

I alla fall blev det en stor succé söndag den 14 juni när Lerbo bygdegårdsförening anordnade en loppisrunda i bygden, för första gången, en riktig folkfest. Drygt 20 hem hade öppnat sin trädgård för besökare att handla av utgallrade saker av allehanda slag, gammalt porslin, kläder som blivit omoderna och kanske populära igen, växtplantor som blivit över, en gammal träningscykel eller några halvantika gamla gungor ifrån bodvinden och mycket annat spännande. Vid Ängtorp var det förutom loppis cafépremiär i trädgården. På grund av Corona var det endast uteservering och man fick hämta sitt kaffe i köksfönstret. Först var det lugnt men efter en halvtimme blev det kö, en kö som sedan höll i sig större delen av dagen. Vädret var fantastiskt och många berättade att de längtat efter att åka på loppis. Flertalet loppisar verkar hålla stängt annars i dessa coronatider. Det var ett stort antal 70-plussare som också vågade sig hemifrån för att delta i denna uteaktivitet. Andra tog chansen att få åka runt på småvägar och återvändsgränder och passa på att få se nya delar av bygden. Att koppla av i trädskuggan vid Ängtorp i en skön gammal trädgårdsmöbel med kaffe, surdegssmörgås och Ängtorpsbulle verkar också vara något folk längtat efter, besöksantalet slog alla tidigare rekord. Kanske kommer det här bygdearrangemanget bli en populär återkommare varenda år?
Monika Gustafsson

Gökotta i lerbo söndag den 17 maj

Vilken härlig känsla att komma hem vid åtta på morgonen, ha hela dagen kvar, och ändå ha fått uppleva trevlig samvaro, sett en ny plats och blivit liksom lite rikare inombords. Nästan samma känsla som vid hemfärden från julottan, men nu är björkarna skirt vackra och flugsnapparhonan möter oss på vägen upp mot stugan och sätter sig på en gren bredvid bilen så att vi riktigt får närkontakt. Det är bra trevligt med gökotta ändå, när man väl har kommit iväg. Går trögt när man ligger i sängen, går upp och gör matsäck och sätter sig i bilen. Ska vi strunta i det ändå? En halvmulen morgon är det dessutom och kall, fyra grader plus men känns som minus en. Småblåsigt, men fåglarna är igång ändå. Stare, tofsvipa, grågås, svartvit flugsnappare och ormvråk antecknas på väg till mötesplatsen vid kyrkan. Tornfalk noteras vid kyrkan, koltrast som flöjtar och så kajor förstås. Tranor hörs någonstans långt borta och så gröngölingen. Bofink och lövsångare sjunger någonstans i träden, de är de nu vanligast förekommande fåglarna i Sverige. Vi är ett gäng som samlas och far vidare till en hage vid Viksjöns östra strand. Har aldrig varit där förut men det är en fin hage med gullvivor, knölsmörblomma, nattviol (knoppar) och gökärt. Men ingen gök. Tärna, gräsänder, tofsvipa och några gäss flyger över oss mellan sjöarna. En gulsparv hörs sjunga sin ramsa; en, två, tre, fyr, fem, sex, ljust entonigt och så sju lite högre. Trädpiplärkan sjöng medan hon dalade i luften sin drillande melodiösa visa. Men framför allt kommer vi att minnas ärtsångaren som med sitt läte av ärtor som skakas i en burk sjöng för oss och även visade upp sig. Kanske den hade sitt bo just där vi satt och åt vår medhavda frukost.
Arrangör, Lerbo bygdegårdsförening, skrivet av Monika Gustafsson

Gökotta i lerbo söndag den 17 maj

Vilken härlig känsla att komma hem vid åtta på morgonen, ha hela dagen kvar, och ändå ha fått uppleva trevlig samvaro, sett en ny plats och blivit liksom lite rikare inombords. Nästan samma känsla som vid hemfärden från julottan, men nu är björkarna skirt vackra och flugsnapparhonan möter oss på vägen upp mot stugan och sätter sig på en gren bredvid bilen så att vi riktigt får närkontakt. Det är bra trevligt med gökotta ändå, när man väl har kommit iväg. Går trögt när man ligger i sängen, går upp och gör matsäck och sätter sig i bilen. Ska vi strunta i det ändå? En halvmulen morgon är det dessutom och kall, fyra grader plus men känns som minus en. Småblåsigt, men fåglarna är igång ändå. Stare, tofsvipa, grågås, svartvit flugsnappare och ormvråk antecknas på väg till mötesplatsen vid kyrkan. Tornfalk noteras vid kyrkan, koltrast som flöjtar och så kajor förstås. Tranor hörs någonstans långt borta och så gröngölingen. Bofink och lövsångare sjunger någonstans i träden, de är de nu vanligast förekommande fåglarna i Sverige. Vi är ett gäng som samlas och far vidare till en hage vid Viksjöns östra strand. Har aldrig varit där förut men det är en fin hage med gullvivor, knölsmörblomma, nattviol (knoppar) och gökärt. Men ingen gök. Tärna, gräsänder, tofsvipa och några gäss flyger över oss mellan sjöarna. En gulsparv hörs sjunga sin ramsa; en, två, tre, fyr, fem, sex, ljust entonigt och så sju lite högre. Trädpiplärkan sjöng medan hon dalade i luften sin drillande melodiösa visa. Men framför allt kommer vi att minnas ärtsångaren som med sitt läte av ärtor som skakas i en burk sjöng för oss och även visade upp sig. Kanske den hade sitt bo just där vi satt och åt vår medhavda frukost.
Arrangör, Lerbo bygdegårdsförening, skrivet av Monika Gustafsson

Musikalen Skräp har premiär!

Den 5 april har Fridals Kulturförening premiär på Musikalen Skräp med barn och unga i ålder 6-15 år. Musikalen handlar om vår miljö, hur man löser problem med sopor i symbios med sång, dans och musik och humor förstås. Skådespelarna ledsagas av sina ledare och tillsamman är Skräp-gänget 24 personer inkl. dekorbyggare, konstnärer som tillverkat rekvisita, regissör, koreograf, sångpedagog, tekniker, scenograf. För manus&Regi står Anne Öster, Teknik och Scenografi, Janne Öster, Musik, kompositör, sångpedagog, Sanna Andersson. Musikalen Skräp började tränas i september 2019 och gänget har träffats 22 gånger i Mellösagården, där de har tränat i 3 timmar per gång, sedan har de haft 2 dagars rep. på Teater Klämman, där den ena dagen ägnades åt dans i form av flatfootdans under ledning av Peter Danielsson ifrån Östersund, den andra dagen var en pepdag med punkter. av olika scener. Gänget som framför musikalen har stor erfarenhet av scenarbete, tidigare föreställningar: Trollflöjten, Alice i Underlandet, Snövit, Oliver, Peter&Vargen, Doktor Mullvad samt 5 olika julspel. Ensemblen har lyckas sälja över 100 biljetter innan Coronaeffekten slog till och genast fick man återbud från 50 stycken biljettköpare. Nu har ansvariga ledare och producent beslutat att visa föreställningarna dels live i Mellösagården till de personer som inte är sjuka eller i riskgrupp samt via webbsändning på Facebook, eftersom många i publiken kanske väljer att stanna hemma.Vill du också se denna unika föreställning kan du som publik köpa din biljett via klammanbiljett@gmail.com eller via facebookgruppen Fridals Kulturförening. Arrangör är Fridals Kulturförening, ungdomssektionen och ABF i Flen. Kulturstödjare är Sörmlands Sparbank, Kulturens, privata företagare i Flens Kommun, samt över 400 medlemmar i Fridals Kulturförening.