FOTO:
Bengt Landin som Hertig Karl samt vi fick se hur gamla timmerväggar omsorgsfullt letats fram

Populära bygdevandringar i Gåsinge-Dillnäs

Gåsinge-Dillnäs hembygdsförening har under hösten genomfört två välbesökta bygdevandringar. En till Skeppsta Bruk i Gåsinge och en till området norr om Vängsö i Dillnäs.

Gåsinge-Dillnäs hembygdsförening har under hösten genomfört två bygdevandringar med över 60 deltagare per vandring.

Första bygdevandringen gick den 11 september till Skeppsta Bruk där Bengt Landin kom klädd som Hertig Karl. Han lotsade oss genom århundraden innehållande både framgångar och mord. Om den hiskeliga gudstjänsten i ridhuset fick vi också höra. H-G berättade om mer jordnära historia. Vandringen avslutade i Mäster Claes blomstrande trädgård.

Den andra bygdevandring, den 25 september, gick till två gårdar nära Vängsö i Dillnäs socken. Gårdarnas ägare berättade med stor entusiasm om arbetet som lagt ner för att forska efter dessa gårdars historia. Dessutom har man lagt ner ett gediget arbete på att återställa sådant, som fanns här i den forna miljön, men som på olika sätt under årens gång har förändrats. De nya ägarna har sökt råd, bidrag och ekonomiskt anslag hos länsmuseum och länsstyrelse till olika restaureringsprojekt. Och resultatet är imponerande. Vid visningens avslutning bjöds den talrika besöksskaran på musik från trakten. Siv och Kjell Thernström spelade med fart och kläm schottis på handklaver och gitarr, varefter hembygdsföreningens Gunilla Persson tackade för detta mycket intressanta studiebesök.

Tack till Bengt Landin och Jan Björckebaum i bygdevandringsgruppen samt övriga som varit engagerade för två mycket fina vandringar.

Spalt 1:1

Spalt 1:1 Mobil

FOTO:
Digital stämma med långväga gäster.
FOTO:
80 deltagare på det digitala årsmötet är ett bra resultat
FOTO:
Digitala stämmor är väldigt smittsäkra.

Bygdegårdsdistriktet i Södermanland har unik årsstämma

Bygdegårdsdistriktet i Södermanland skrev historia när det var dags för årsstämma. Delvis skedde mötet digitalt men störst av allt var att stämman skedde i samverkan med hembygdsrörelsen. Därtill kom det gäster från Jämtland och Gävleborg som blickade såväl bakåt som framåt.

Aldrig tidigare har ett bygdegårdsdistrikt och hembygdsrörelsen arrangerat en gemensam stämma. Lördagen den 24 april var närmare 80 personer närvarande när det digitala mötet startade.

– I Södermanland är vi först med att inleda en så långtgående samverkan. Jag tror att vi ser mer av detta i resten av landet ganska snart. Det är både enklare och roligare att jobba tillsammans. Speciellt när det handlar om två organisationer som är så lika, säger Bygdegårdsdistriktets ordförande Ulla Johanson.

Efter högtidliga ord från bygdegårdarnas Ulla Johanson och hembygdsrörelsens ordförande Pehr Bengtsson talade Leif Jakobsson om Sörmland och sörmlänningar han mött. Sedan var det dags för inspiration för att kunna sätta full fart mot framtidens mirakulösa verksamhet.

– Förr eller senare tar pandemin slut. Då ska vi klara av att göra en snabb och effektiv omstart. Innan dess behöver vi fundera på vad vi vill och hur vi ska komma dit. Pandemirestriktionerna har lagt hinder i vägen så länge. Nu behöver vi inspiration så att vi kan sporra varandra, säger Ulla Johanson.

Pepp, fart och fläkt blev det när Enångers bygdegård, som ligger mellan Söderhamn och Hudiksvall, gav sina bästa tips för att skapa framgång och engagemang. Märila hembygdsförening från Jämtland berättade om förnyelse och föryngring i styrelsearbetet.

– Tack vare den digitala tekniken hade vi gäster som inte kunnat delta om vi haft ett fysiskt möte, säger Ulla Johanson.

Efter mer än en timmes gemensam tid delade deltagarna upp sig och respektive organisation hade sin egen stämma.

Per-Ivan Andersson svingade årsmötesklubban och 35 minuter senare fanns en ny verksamhetsplan och en nyvald styrelse för bygdegårdsdistriktet, där Ulla Johanson fortsätter som ordförande ännu ett år. Styrelsen förnyades och föryngrades med ledamöter från Jädersgården och Läppe byalag.

– Ett kanonbra möte med en perfekt inledning och mycket trevligt att träffa hembygdsfolk.  Jag tar med mig av Enångers framfart när det gäller olika aktiviteter. Det var trevligt att träffa unga eldsjälar från Jämtland. Bra takt i årsmötet också, menade Anders Jonsson från Vadsbro-Blacksta Föreningsgård.

FOTO:
Byalaget Kreativa Läppe är samlade för att planera framtiden för sin bygdegård.

Ännu en bygdegård i Södermanland

Antalet bygdegårdsföreningar i Södermanland har ökat under 2020. Ny medlem är Kreativa Byalaget Läppe i Vingåker. Nu finns det totalt 28 bygdegårdar i Södermanland.

År 2020 var ett speciellt år. Corona har gjort att verksamheten och uthyrningarna av lokalerna minskat drastiskt och därmed också inkomsterna.

– Med tanke på att pandemin slagit hårt mot bygdegårdarna är det extra glädjande att Södermanland fått ännu en bygdegård. Förhoppningsvis kommer behovet av bygdegårdarna och allmänna lokaler att bli viktigare än någonsin när vi kan ses lite mer som vanligt, säger Ulla Johanson som är ordförande i Södermanlands bygdegårdsdistrikt.

Bygdegårdsföreningar driver allmänna samlingslokaler som hyrs ut till alla som delar föreningens demokratiska värderingar. Föreningarna som driver bygdegårdarna har i många fall också egen verksamhet.

Att bygdegårdarna ökar i antal är viktigt för demokratin och för den levande landsbygden. Det är grundläggande att människor kan samlas, uppleva kultur, dansa, ha marknader, fester och möten. Bygdegårdarna lägger grunden också för ett rikt föreningsliv och möjlighet för en mängd olika aktiviteter genom att erbjuda lokaler.

– Glöm heller inte bort att länets bygdegårdar har en viktig samhällsroll vid t.ex. olika typer av kriser så som stormar, bränder men också nu när det startar en massvaccinering. Bygdegårdarna har i alla tider varit ett nav för bygden men också en samlingsplats när det händer oförutsägbara händelser, säger Ulla Johanson, ordförande i Södermanlands bygdegårddistrikt.

Om Södermanlands bygdegårdar

  • Bygdegården är en föreningsdriven, allmän samlingslokal som verkar utifrån bygdens behov.
  • Bygdegården är en mötesplats som där det går att hyra lokaler.
  • Bygdegården drivs ideellt och utan vinstsyfte.

I Södermanland finns 28 bygdegårdar som hyr ut lokaler och arrangerar egen verksamhet för att bidra till ett en levande landsbygd.

Verksamheten drivs ideellt och utgår från lokala behov och en stor grupp glada, engagerade och entusiastiska eldsjälar.

Se alla bygdegårdar i Södermanland på vår hemsida: www.brsormland.se

Facebook: Södermanlands bygdegårdsdistrikt

Bygdegårdar under coronakris

Om man nu råkat snöa in på Sörmlands bygdegårdar och fått för sig att ämnet kan vara värt att offra tid och energi på, så kan saker hända som följer.
Året var 2019 och undertecknad hade efter ett förflutet i Sörmlands bygdegårdar fått för mig att ett bildspel med vidhängande snack om bygdegårdarna kunde vara intressant att förevisa i bygderna.

Sagt och gjort, med sambon Monica som chaufför så for vi runt i länet, vi tog bilder och ordnade dem i god ordning, till och med nyårsafton for vi runt och fotade. Det dracks kaffe och åts medhavda mackor på bänkar vid bygdegårdar där ingen suttit sedan sommaren.
2020 började som många andra år, med att tiden går som tid ofta gör och inget särskilt händer.
Jo vi hade hört att i Kina redan före jul så grasserade en ny typ av influensa, en som spreds genom kycklingar.
Men det var lugnt, Kina var långt bort, kineserna många och vi var långt från det stora landet i öster. Det var årsmötestider med därtill hörande förberedelser och nu hade vi lärt oss att smittan hette corona och att den kommit till Italien. Man undrade, vad hade kineserna i Italien att göra? De hade väl kunnat hålla sig hemma med sin corona och inte smittat de stackars Italienarna!
Några årsmöten i bygdegårdarna hade hållits, men många fler återstod. Vi var nu framme vid månadsskiftet februari/mars.
Då som en blixt från klar himmel, nu hade corona kommit till oss! Allt stannade, restauranger, föreningsliv, konferenser, möten och årsmöten ställdes in, sköts fram och åka kollektivt skulle undvikas.
Även våra inbokade visningar av bildspelet avbokades. Ok tyckte vi, då kör vi till hösten när coronan flytt sin kos. Sommaren  blev en sommar med ”hemmester” och utan charter söderut.
Smittan hade dock lagt sig till någorlunda rimliga nivåer och vi började andas igen.
Men så öppnade skolorna, folk återgick till sina arbeten och restaurangerna tog in fler gäster Då var det färdigt igen, alla vet vad som hände, kort sagt, vi skötte oss inte. Detta påverkade även bygdegårdarna och i förlängningen vårt bildspel. Ingen bildspelsvisning under hösten alls.
Hur påverkas då bygdegårdarna av pandemin? Jag fick uppdraget att ringa runt till alla 28 föreningarna och helt enkelt fråga ”hur mår Ni” och hur påverkas verksamheten, samt ekonomin för Er?
Svaren var förvånansvärt samstämmiga. Vi mår förhållandevis bra, vi har visserligen ställt in och avbokat allt eller nästan allt, men den ekonomiskt negativa effekten har varit måttlig.
Man var även i stort överens om att den ekonomiska verkan inte syns innevarande år, utan kommer att märkas framtida ett till två år.
Men säger kanske någon, det finns ju bidrag och stöd att söka! Jo det finns stora möjligheter att få ekonomiskt stöd och hjälp. Några exempel på stöd kan vara från Boverket, Kulturrådet eller Bygdegårdarnas Riksförbund med samordnad sökning. Här kan också nämnas några av bankerna, Allmänna arvsfonden plus flera olika privata fonder.
Att söka de här bidragen är ibland ganska lätt och ibland lite svårare, men det krävs alltid en aktiv insats från föreningen. Det är kanske också roligare att ägna kraft och energi till aktiv verksamhet i föreningen, i stället för att pula med bidragsansökningar.
Man kan även tänka tanken att bygdegårdar är tänkta för möten, fester, bröllop, konferenser m.m. och inte för att huvudsakligen leva på bidrag och stöd.
Hur kommer då bygdegårdarna att klara sig ut corona-krisen?
Om krisen fortsätter så måste vi nog tänka att statliga och kommunala pengar inte räcker hur länge som helst och precis som i andra branscher kanske någon måste stryka på foten och helt enkelt upphöra.
Men i det stora hela är jag optimist och tänker att de flesta kommer att bestå och fortsätta sina verksamheter. Sörmlands bygdegårdar står på en grund av bygdernas urkraft, det är bygdens boende och ingen annan som byggt och verkat i dessa hus. Det är de här husen vi ville visa och berätta om i bildspelet som inte blev visat, bara för att det kom ett virus från andra sidan världen.

Stort nyintresse för lieslåtter och ängar

Det märktes ett stort intresse för kunskapen om lien och ängar på årets lieslåtterkurs anordnad av Länsstyrelsen. I år hölls kursen på Veckla gård mellan Vadsbro och Sköldinge, lördagen den 25 juli. Flera av deltagarna var unga vilket är glädjande i och med att kunskapen då förs vidare. Vad är det för lie som hängde längst inne i boden? Går den att slipa upp och använda? Hur anlägger man och sköter en äng? Men redan slåtterkunniga ville också lära sig mer om att skärpa lien, bättra på slåttertekniken eller få mer kunskap om ängar. Det var runt 20 deltagare och det kändes som en grupp med lie- och ängsintresserade som samlats och inspirerade varandra och utbytte kunskap. Framförallt märktes ett växande intresse för hur man anlägger och sköter en äng. Många vill anlägga en liten ängsyta på sin tomt eller i närmiljön. Kanske är det föregående års skräckrapporter om att de pollinerande insekter minskat. Minskningen av insekter tros dels bero på miljögifter men också på bristen på föda, alltså på blommande blommor. Har man missat årets lieslåtterkurs kan man också få kunskap om liar och ängar genom att delta i någon av länets slåttergillen, Veckla i Flen 1/8, Grindvik i Gnesta 8/8 och Lisstorpsängen i Katrineholm 15/8.
Monika Gustafsson