Regeringen presneterade nyligen sin nya nationella strategi för cybersäkerhet. Den slår bland annat fast att cybersäkerhet ska bli en del av skolundervisningen och att utbildningsväsendet har en central roll i att tillgodose både med förståelse och praktiska färdigheter till år 2030. Så långt så bra, men varför vänta till 2030 innan vi når det?
Alla landets grundskoleelever kommer att omfattas – men det är inte bara de som påverkas. Specialskolan, gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning, högskolor, universitet och yrkeshögskolor förväntas alla bidra med tillämpbara och praktiska kunskaper i cybersäkerhet.
Cybersäkerhet är inte längre ett specialistområde för framtiden – det är ett hygienkrav för nutiden. Vi lär barn att hantera en symaskin i slöjden och att laga näringsrik mat i hemkunskapen, då är det också rimligt att de får lära sig hur de skyddar sin digitala identitet och agerar om de utsätts för ett cyberhot i dag.
Att integrera cybersäkerhet i skolan handlar inte om att skapa oro – utan om att rusta elever och studenter med den kunskap de behöver för att fatta medvetna och trygga beslut i ett uppkopplat samhälle. Det är en förutsättning för trygghet, men också för framtidens kompetensförsörjning. Sverige har redan i dag brist på experter inom cybersäkerhet. Genom att väcka intresset tidigt kan kommuner bidra till att stärka den digitala säkerheten, bygga lokal motståndskraft och tillgodose framtidens digitala kompetens.
Samtidigt pekar strategin på att både privata och offentliga aktörer ska bidra med material för undervisningen – som exempelvis färdiga utbildningspaket och interaktiva övningar i cybersäkerhet. Mycket av detta finns redan i dag tillgängligt, genom myndigheter, universitet och branschorganisationer. Därför har kommunerna redan nu en möjlighet att ligga steget före. Vänta inte på fler utredningar eller styrdokument utan börja med det som går att göra. Exempelvis kan ni redan nu börja utbilda och rusta lärare i cybersäkerhet.
Cybersäkerhet är dessutom en central del av Sveriges totalförsvar. Attacker används i dag som verktyg för att påverka och destabilisera samhällen och därför är det inte längre enbart en fråga för Försvarsmakten. Kommunerna har en tydlig roll i att stärka motståndskraften i samhället, inte minst genom att höja den digitala kunskapsnivån
Den nationella strategin för cybersäkerhet visar riktningen, men att vänta till 2030 är att blunda för den verklighet vi befinner oss i nu. Hoten är redan här, och våra unga är redan uppkopplade. Frågan är inte om cybersäkerhet ska in i skolan, utan när. Kommunerna har ett tydligt ansvar i frågan: vänta inte in framtiden utan börja bygga den redan nu.