Lästips:
Flen är i mediestormens öga, för att inte säga: tabutrombens epicentrum. Kvällstidningarna är på plats, rampljuset bländar. Fast inte som önskat, tyvärr. I fokus: vargar och en misstänkt pedofil. Så kan det gå. Vi styr inte över bilden som media kablar ut.
Men när jag åker hemåt en kväll, passerar den förfallna macken, där kommunen hängt en enorm PR-banderoll med ett foto på jätteglada, kreativa mångfaldsmedborgare för att skyla över eländet, fortsätter förbi tidigare folkets hus, omringat av kravallstaket eftersom putsen rasar, Coops tomma lokaler och Amazonplan där det förr arrangerades utomhusbio, marknader och annat, men som numera är en död asfaltsplätt med återvinningsstation, ja då känns det: glappet.
Samma sak häromkvällen under Svt:s partiledardebatt, som inte längre handlar mycket om sakfrågor och ideologi, utan i stället har blivit en arena främst för rädda partiföreträdare (och programledare) som verkar tro att de måste slå hårt, roasta, le snett, för att behålla sin position. De pratar och pratar, spelar spelet. Jag hör: glappet.
Glappet mellan verkligheten och det sken som visas upp av många folkvalda politiker och vår skattefinansierade förvaltning. Samma glapp som i andra stater gjort att folk vänt demokratin och samhället ryggen. Glappet som väcker tanken: “Va! Är det ni som styr? Nej tack, då sköter jag mitt!”
Kommunens hemsida berättar att mysiga Flen rymmer “engagerade människor” som bor i “aktiva orter”. Orter, där den kommunala förvaltningen lägger ner skolorna, trots att vare sig engagerade medborgare eller politiker vill det. Nej, så står det ju inte. Men så är det. Glappet.
Jag läser utredningen, där byråkraterna (gubbar, gubbar, gubbar) på nytt föreslår att Kyrkskolan i Mellösa avvecklas. Texten är bitvis färgad av gymnasial retorik, bitvis obegriplig: “Allt levererar enligt KF beslutet!” står det, bara som exempel. Ursäkta? Svensklärarna på Kyrkskolan gråter.
Kan de räkna då? Ja, på sitt eget sätt. I ett annat ärende konstaterar fastighetsbolaget att kommunens köpeskilling för Volvotomten, 74 miljoner, “markant överstiger beräknat marknadsvärde”. (Oops! Dolt företagsstöd, någon?) Men bolaget kan tänka sig att köpa den förgiftade fastigheten till samma pris, om de får betala genom en emission av egna aktier, alltså låtsaspengar. Ett kommunalekonomiskt trolleritrick. Varför inte göra samma sak med skolan och socialtjänsten? Betala med hemgjorda Flensdollar, kör på!
Skolor, bibliotek, särskilda boenden, kulturhus – det betalar jag gärna för. Men varför ska vi, medborgarna, äga ytterligare en hålögd kåk, ännu en tom, ful plats (norra infarten)? Vad ska vi ha kommunen till? Amatörmässig exploateringsfirma, byråkratkuvös och intern reklambyrå? Som Långben sa: vem kör?
Det glappar, rejält.