Den första undersökningen av vattnet som rinner ut mot sjön Näsnaren visar på höga halter PFAS från Vika återvinningscentral i Katrineholm.
Lästips:
Efter beskedet att fisken i Näsnaren i Katrineholm inte ska ätas eftersom den har höga halter PFAS, högfluorerade ämnen, har samhällsbyggnadsförvaltningen tagit prover på 20 punkter i inflödena till sjön för att se varifrån det kommer.
– Det är svårt att dra några slutsatser efter den första provtagningen. Vi ska ta tre omgångar till för att få prover från alla årstider, säger miljöstrateg Jenny Herbertsson på samhällsbyggnadsförvaltningen.
Vid den här mätningen var de absolut högsta halterna av PFAS vid Vikadiket som går ut från Vikatippen och räddningstjänsten.
– Det är tydligt att någonting händer i vattendraget när det passerar återvinningscentralen. Vid inloppet ligger PFAS-halterna på 31 respektive 50 nanogram per liter avseende PFAS 11 och på andra sidan Vika, vid utloppen ligger halterna på 120 respektive 600 nanogram per liter, säger miljöinspektör Christoffer Lundgren Björnqvist.
Han säger att det är en problematik som alla deponier har.
Miljösamverkan Sverige samlade in mätdata från 165 svenska deponier 2020. Det fanns mätbara halter PFAS i alla undersökta lakvattenprov.
Kemikalieinspektionen skriver att det för ett fåtal PFAS-ämnen finns belägg för att ämnena är skadliga för hälsan. För flertalet PFAS-ämnen saknas dock kunskap om deras effekter på hälsan, men det finns starka skäl att betrakta alla PFAS som hälsoskadliga.
– Eftersom produkter vi konsumerar innehåller PFAS så innebär det att många av våra produkter når deponierna. Det uppstår därmed en samlad belastning av dessa ämnen som därmed riskerar att läcka till omgivningen, säger Christoffer Lundgren Björnqvist.
Enligt Miljösamverkan Sverige är inte befintliga reningsmetoder vid deponier anpassade för att avlägsna PFAS från lakvattnet. Det sprids därför till omgivande mark och vatten.
Ett annat område som också har höga halter PFAS är Lasstorpsdiket på norr i Katrineholm. Det passerar bredvid ett område med koloniträdgårdar.
– Förvaltningen har tidigare informerat om PFAS-halterna vid koloniområdet och samtidigt avrått från att använda det för bevattning av grönsaker, säger Christoffer Lundgren Björnqvist.
2006 gjorde Banverket en undersökning som visade att kreosot från gamla impregneringsarbeten på bangården i Katrineholm hade spridit sig till Lasstorpsdiket som också mynnar ut i Näsnaren.
Vad ska ske när alla prover har tagits?
– Förhoppningsvis kan vi då prioritera tillsynen utifrån risk och eventuellt utesluta några punkter samt ge underlag för fortsatt arbete som inte fångas upp med denna källspårning, säger Jenny Herbertsson.
Vid olika tillfällen under 20 års tid har Näsnaren provtagits och visat för höga halter av kvicksilver i gädda. Nonylfenoler, PAH, TBT, metaller, PCB, silver och PFAS i vattnet.