Henrik Kihlberg är vd och delägare av bryggeriet Nils Oscar i Nyköping. Foto: Anna Källberg
Energi- och klimatrådgivare Mohamed Muse Dhicisow på Enegikontoret i Mälardalen. Foto: Energikontoret i Mälardalen
Det finns många appar att välja mellan som visar priset per kilowattimme unde ett dygn.
Elda inte för kråkorna.

Koll på timpriset har sänkt kostnaderna

Genom att planera när saker och ting ska göras och tänka på hur man gör det har bryggeriet Nils Oscar i Nyköping sänkt kostnaderna för energin med 20 procent. – Energikostnaderna är höga på ett bryggeri, men förra året blev de otroligt mycket högre, säger Henrik Kihlberg, vd på Nils Oscar.

Bryggeriet Nils Oscar i Nyköping producerar runt 1,1 miljoner liter öl i 30 olika sorter om året. Det går åt stora mängder energi.

– Vi hade rörligt energipris förra vintern. Vi hade höga kostnader men vi visste hur höga de var, det var stabilt. Men sedan kom energikrisen och kostnaderna rusade, det blev väldigt dyra månader, säger Henrik Kihlberg.

Då var mantrat släck lampan, sluta torktumla, stäng av fläkten, dra ner värmen.

Energimyndigheten gick ut i kampanjer och regeringen lade pannan i djupa veck. Energieffektivisering var ordet i allas mun.

– Vi fick bra hjälp av Energikontoret i Mälardalen. Vi hade energirådgivare kom hit och tittade igenom hela verksamheten, säger Henrik Kihlberg.

Energikontoret i Mälardalens ägs av kommuner och är verksamma i Sörmlands, Västmanlands och Uppsala län.

– De lämnade en hel rapport med olika åtgärder som vi kan genomföra. Ett väldigt bra beslutsunderlag, men många förslag på förbättringar kräver stora investeringar och det får vi ta efterhand.

Koll på timpriset

Det går åt mycket varmt och kallt vatten att göra öl. En sak som företaget direkt kunde förändra var när saker och ting ska ske.

– Genom att ha koll på timpriset på energi över dygnet har vi förskjutit tidpunkten när vi värmer, kyler och diskar. Vi har dessutom minskat värmen i lokalerna.

De här insatserna har sänkt energikostnaderna med 20 procent på Nils Oscar.

– Det är lätt att motivera personalen eftersom vi sänker kostnaderna och det är bra för miljön, det går hand i hand.

Rapporten från energirådgivarna innehöll många fler förslag, som till exempel att isolera, utnyttja spillvärme från värmeväxlingarna och sätta upp solpaneler.

– Vi tittar också på möjligheterna att lagra på batteri, vi har kapacitetsproblem vid effekttopparna. Om vi genomför alla föreslagna åtgärder då kommer vi att sänka vår förbrukning med 30 procent säger Henrik Kihlberg.

Minskad elförbrukning

Enligt forskningsföretaget Energiforsk minskade elförbrukningen i Sverige varje månad under krisen förra året jämfört med samma period ett år tidigare.

Till exempel var elförbrukningen åtta procent lägre i december 2022, sju procent i januari 2023 och sju procent lägre i februari än motsvarande period året innan.

Förra året var det hårt tryck på energi- och klimatrådgivarna runt om i Sverige. I år är det lite lugnare säger Mohamed Muse Dhicisow på Enegikontoret i Mälardalen.

– Många vill ha råd för att de vill sätta upp solceller eller byta värmekälla från bergvärme, fjärrvärme eller direktverkande el.

Men Mohamed Muse Dhicisow säger att det kan vara toppen på ett isberg, det finns många andra åtgärder att börja med.

– Det kan finnas mycket att göra innan man byter värmekälla till exempel sätta upp tätningslister runt fönster, tilläggsisolera vinden och kanske fasaden. Annars eldar man ändå för kråkorna.

Historiken på elförbrukningen

Men det första steget som energirådgivaren gör är att analysera historiken i huset eller företaget.

– Hur ser det ut på sommaren till exempel, då används ingen värme. Vad är det som drar el och i vilken utsträckning. Det gamla kylskåpet kanske står kvar i källaren och drar el. Hur mycket el går det åt för de maskiner som används.

Det finns tre priser på energi, fast, rörligt och timpris.

– Med en app i telefonen kan man se när timpriset är lägst, ofta mitt i natten. Det går bra att ställa in tiden på diskmaskin och tvättmaskin så de kör när priset är lägst, säger Mohamed Muse Dhicisow.

– Det är också bra för samhället, det ger en jämnare belastning på elnätet.