Lästips:
Det är viktigt för Katrineholm, Sörmland och Sverige!Regeringen gav 2017 Strålsäkerhetsmyndigheten i uppdrag att lokalisera delar av sin verksamhet från Stockholm till Katrineholm, där myndigheten ska ha sitt säte och där myndighetens lednings- och stödfunktioner i huvudsak ska vara placerade. För Katrineholms del skulle detta innebära 120 statliga tjänster.
Jag ifrågasätter hur väl generaldirektören lyckats med detta uppdrag? Hur stor del har hon själv arbetat i Katrineholm? När personer i ledningen rekryteras var har dom i huvudsak haft sin arbetsplats? Katrineholm är en medelstor svensk kommun med ett strategiskt läge mitt i en tillväxtregion beläget i centrum av Sörmland. Inom en radie på 15 mil nås från Katrineholm en tredjedel av Sveriges befolkning.
Nu väljer myndighetens generaldirektör att be regeringen att få flytta tillbaka myndighetens säte och ledningsfunktion till Stockholm. När jag läser generaldirektörens hemställan anser jag att hennes argumentation är väldigt ensidig och i någon del helt felaktig. Det finns ett sjukhus i Katrineholm( hon anger att det inte finns något sjukhus). Inom 60 minuters restid finns ytterligare fem sjukhus varav två universitetssjukhus. Inte någonstans i begäran lyfter generaldirektören fram fördelarna med att lokalisera myndighetens verksamhet och säte i Katrineholm.
Självklart har en ändrad lokalisering av myndigheter till en början rekryteringssvårigheter på den nya orten. Den kompetens som strålsäkerhetsmyndigheten rimligen behöver rekrytera är spridd över hela landet. Specialister inom kärnkraftsområdet borde återfinnas där kärnkraftverken och avfallshanteringen finns, i Halland, Oskarshamn och Forsmark. Och i Nyköping finns Studsvik samt enligt uppgift har regeringen pekat ut Oxelösund som en lämplig plats att bygga kärnkraftverk.
Hur det skulle vara lättare att rekrytera därifrån till Stockholm än till Katrineholm framgår inte.
I begäran lyfter generaldirektören beredskapsfrågan som ett viktigt argument för att centralisera huvudkontoret till Stockholm. Ur ett beredskapsperspektiv bör man tvärtom sprida ut utrustning och kompetens på flera ställen istället för att koncentrera den ytterligare, är min uppfattning.Generaldirektören skriver att lokalkostnaderna ökat i och med flytten till Katrineholm. Jag har svårt att se hur kontorslokaler kan vara dyrare i Katrineholm än i Stockholm?
Innan regeringen fattar beslut föreslår jag att man utreder hur regeringens uppdrag från 2017 fullföljts och överväger vilka fördelar det finns med en mer spridd lokalisering av Strålsäkerhetsmyndighetens beredskapsfunktion. Dessutom behöver de demokratiska och långsiktiga regionala effekterna noga övervägas. Det är av flera skäl viktigt att statliga myndigheter sprids över hela landet. En återflytt av Strålsäkerhetsmyndighetens säte kan få flera myndigheter att följa efter med samma önskemål.
Den svenska byråkratin får inte präglas och styras av bara stockholmsbaserade tjänstemän med begränsad kontakt med verkligheten i resten av landet. Tvärtom behöver den statliga verksamheten finnas över hela landet för att erbjuda såväl service, arbetstillfällen och ekonomisk stimulans.
Jag hoppas regeringen vill uppmana generaldirektören att arbeta bättre och med större framgång lyckas med uppdraget att myndighetens lednings- och stödfunktioner i huvudsak ska vara placerade i sätet Katrineholm.