Min hustru och jag var vegetarianer i nästan 25 år. Hon blev det av ideologiska skäl och jag hängde med för hälsans skull. Och för att min hustru är klok. Om hon menar att det är hälsosamt och bra på alla sätt, att äta vegetariskt så är det säkert så, tänkte jag.
Och visst har det varit både kul och spännande på många sätt. I början, nån gång på senare delen av 90-talet, var det näst intill omöjligt att gå ut och äta och få något utan kött på tallriken. Ofta fick man höra sköna saker. Servicemänniskan: ”Du kan väl bara peta undan köttet och äta potatisen, grönsakerna och såsen?” Jag: ”Jovisst, men är det inte köttbuljong i såsen som täcker nästan all maten?” Servicemänniskan: ”Jo, men det är ju bara lite.”
Och om en restaurang skyltade med att det fanns vegetariskt alternativ, så var det ofta några ledsna sojakorvar eller nån slags processad schnitzel gjord på nåt som skulle smaka som kött. Som om vi vegetarianer skulle gå runt och sakna kött så mycket att man måste hitta på nåt som liknade, för att vi skulle bli nöjda.
Jag tyckte det var spännande att laga mat och upptäcka allt nytt man kunde göra och hur mycket gott det fanns inom växtriket.Jag saknade inte kött ett enda dugg, faktisk. Och till en början tyckte jag också att mina återkommande migränanfall blev mindre frekventa.
Men för ett par år sen blev min hustru sjuk i en väldigt jobbig sjukdom som heter ME/CFS. Och tacka fan för det. Hon hade ju ätit fel kost för sin kropp i 25 år! Hennes krafter tog slut och hon kunde inte göra i stort sett någonting utan att krascha.
Tack och lov tillhör hon inte de som blivit värst drabbade. Det finns människor med ME som i stort sett bara ligger i ett mörkt rum 23 timmar om dygnet. Min hustru kunde åtminstone ligga nere i soffan och vara nära oss i familjen. Det har varit några kämpiga år, som ni förstår. Men nu har hon sakta börjat bli bättre. Det vände när hon till slut övergav sin filosofiska övertygelse och slutade äta allt utom kött. Japp!
Till slut insåg hon att det var det enda hon inte provat. Nu har hon i 1,5 år ätit BARA KÖTT. Inget annat. Och förändringen är nästan magisk. Man ser med blotta ögat hur hon förändrats och utstrålar styrka och friskhet. Tyvärr botas inte den här sjukdomen så lätt. Det är en lång resa kvar till något som kanska kan närma sig en ”normal” tillvaro, men idag är allting så mycket bättre än de senaste tre åren.
Undermeningen med denna krönika är: Tro inte på några dieter eller livsstilar som påstås vara ”den bästa för alla”. Ta reda vad som är bäst för dig. Vi är alla unika och har vårt alldeles egna dna och och våra gener. Det som är bäst för någon annan kan vara skit för dig.
Jag tror inte heller att det är så enkelt att man alltid kan lita på allt vad läkarvetenskapen säger är det ”bästa”. Vi är alla vårt eget universum. Till sist kan jag inte undanhålla er en liten favorit när det gäller skämt om mat. Adde Malmberg sa en gång: ”Om det inte är meningen att vi ska äta djur – varför är dom då gjorda av kött?”
