Ungas fysiska och psykiska hälsa oroar

Det går enkelt att hitta statistik som säger att vi aldrig har mått så dåligt som nu. Särskilt ungas hälsa, fysiska och psykiska, oroar. Nyligen gjorde representanter för 14 organisationer gemensam sak och krävde förändring via Dagens Nyheters debattsida. Representanter för vården, Rädda barnen, elevhälsan, organisationer som jobbar mot självmord ställde sig bakom kraven att få in undervisning om psykisk hälsa på schemat.
Det är lätt att ge dem rätt. Men är det så enkelt att några timmar till i läroplanen skulle innebära en förändring, ge självförtroende och bryta skadliga tankar och beteenden? Fungerar det att göra detta i grupp och tillsammans med andra, när det just kan vara trycket från gruppen, att vara som alla andra, som just är det som gör att man inte duger som den du är?
Alla är olika, och det är väl egentligen rätt skönt. Tänk om hela samhället var fyllt av exakt likadana kopior? Det är ju olikheten som är styrkan, det som gör att vi kan komma på nya idéer och få samhället att växa, förändras och bli bättre. På samma sätt är varje människa unik. Du är du och ingen annan och det är exakt därför som du duger som du är. Du kanske inte blir någon världsmästare på att åka skridskor, men du kan bli en hejare på att vara vanlig och göra vardagen till ett äventyr.
För du måste börja med att tycka om dig själv innan du kan börja tycka om andra. Att stärka barn- och ungas självkänsla och egenvärde är viktigt. Här kan säkert elevhälsan och dess företrädare spela en viktig roll och ge ett bredare stöd än vad som är möjligt idag. Att ge ansvar för olika uppgifter inom skolan är ett annat sätt att få unga att växa och må bättre. Varje elev måste få lov att lyckas utifrån sina egna förutsättningar och eleven ska också veta att det ibland händer att allt inte riktigt blir som man hade tänkt det hela från början.
Behövs då ett eget ämne för detta? Svaret är kanske. Det är kanske lösningen att schemalägga fysisk- och psykisk hälsa. Det får då tampas med andra viktiga ämnen om utrymmet och det kommer att krävas tid och utredning för att få det att bli verklighet.
Snabbare än att fatta de politiska beslut på högsta nivå – riksdagen – som krävs är att börja i Sörmland. Regionen borde kunna införa hälsosamtal för grundskole- och gymnasieelever. De 40-, 50- och 60-årssamtal som genomförs idag är bra, men de kommer alldeles för sent i livet för att bidra till en avgörande livsstilsförändring. Det vore verkligen ett viktigt vallöfte.