Det svenska lantbruket förser landet och alla oss medborgare med livsnödvändiga varor och tjänster. Livsmedel och andra varor från lantbruket är ofta närproducerade, miljövänliga och hållbara. Det är varor som vi tar för givna när vi står i mejeriavdelningen eller vid köttdisken i våra lokala mataffärer. Varor som vårt samhälle inte skulle klara sig utan.
Lantbruket hjälper även till att hålla våra landskap öppna, främja den biologiska mångfalden och att upprätthålla de naturliga kretsloppen runt om i hela vårt avlånga land.
Så när kris nu uppstått i lantbruket riskerar det att drabba oss alla. Man kan egentligen säga att branschen åkt på fyra smällar samtidigt. Dels så har stigande el- och dieselpriser spelat en stor roll, precis som för många andra delar av samhället, men samtidigt har även priser för andra insatsvaror som exempelvis gödsel och foder ökat kraftigt. I förlängningen risker detta i värsta fall att leda till att lantbruken får begränsa sin verksamhet eller till och med läggas ned, då vinstmarginalerna varit tämligen små även sett under mycket längre tid.
Det kanske inte låter som så farligt för oss andra, tycker kanske vissa då, men de tankarna brukar oftast försvinna rätt snabbt när priserna i våra mataffärer börjar höjas. Samtidigt riskerar branschen att inte ha råd att genomföra nödvändiga klimatanpassningar, och att misslyckas med att nå de högt uppsatta mål vi har idag på klimatområdet. Åkermark riskerar att behöva läggas i träda, och enligt LRF har en av fyra lantbrukare behövt dra ner på sin verksamhet på grund av denna kris.
Nödmiljarden som nu passerar igenom riksdagen är ett kortsiktigt men ack så viktigt verktyg, som förhoppningsvis kan lindra de allra värsta konsekvenserna av kostnadskrisen, baserat på stödet som gavs under 2018. Samtidigt är det oerhört viktigt att poängtera att detta inte kan vara någon långsiktig lösning på lantbrukets problem. Lantbrukare vill ju inte behöva gå på bidrag, utan vill kunna producera hållbara varor och livsmedel till en kostnad där kalkylerna i slutet av dagen faktiskt går ihop på sista raden.
Klimatsmarta val och investeringar i verksamheten behöver löna sig bättre än idag, och reglerna för lantbruksverksamheter behöver vara enkla men tydliga. Redan idag är medelåldern inom lantbruket hög, och vikten av att öka lönsamheten i lantbruket innan det är för sent hänger allt jämt över oss. Vad händer annars när unga lantbrukare väl står och väljer mellan att satsa eller att lägga av?
