”Var i Sverige vill KD öppna urangruva?”

Replik: ”Klarar vi en extra kall vinter”?
På insändarsidan i Sörmlandsbygden den 13 januari pläderar KD tämligen oförbehållsamt för en utbyggnad av kärnkraften för att tillgodose behovet av billig el.
Stillsamt ställer jag frågan: Hur får man ny billig el genom att producera den på det i särklass dyraste sättet, nämligen med kärnkraft? Man ondgör sig över det sårbara i att Tyskland gör sig beroende av rysk naturgas.
Våra svenska kärnkraftverk drivs till övervägande del av uran från Ryssland och Kazakstan, länder i avsaknad av såväl arbetsrätt som demokrati. KD bör rimligtvis dra slutsatsen att även detta är sårbart.
Ska vi ha trygg svensk kärnkraft så måste vi förstås utvinna uranet här i Sverige. Min fråga till KD är: var i Sverige vill KD öppna urangruva?
Så till det allvarligaste: att fortsätta använda kärnkraft utan att ha någon trovärdig lösning på hanteringen av kärnkraftsavfallet är att ta springnota till våra efterkommande och låta framtida generationer betala dyrt för vårt ansvarslösa beteende. Hur stämmer det med KD:s syn på etik och moral, eller är sådana frågor ett avslutat kapital i KD:s historia?