Debatten om långsiktig politik om el

Förutom en snabb spridning av covid-19s senaste variant omikron skapar svängningarna på elmarknaden mest rubriker och huvudbry för många elkonsumenter. Varför blir det så stora förändringar just nu?
Det är fler faktorer som avgör vilket pris det blir på elen. Det är sedan 2011 indelningen av Sverige i fyra prisområden. När man tittar tillbaka så var skillnaden inte så stor fram till 2020. Men fortfarande till ett lågt pris. Det borde förstås ha uppmärksammats mer redan då och debatterats om rörligt eller fastprisavtal framförallt för oss i prisområde 3 och 4. Men vi har alla varit upptagna med att anpassa oss till olika faser av pandemin.
För elkonsumenten har de senaste tio åren varit en period med svängningar i elpriset, men inte så stora, det har gjort att många valt rörligt pris. Närmare 50 % enligt Vattenfall.
Såklart att det då blir många som nu får elräkningar av sällan skådat slag. Steg ett för att ha stabilt elpris, teckna avtal. Det som kan vara svårt att förstå är hur elpriset kan vara så högt när elproduktionen i Sverige har en stor överkapacitet. En förklaring som går att förstå är begränsningen av överföringskapaciter från vatten- och vindkraften i norra Sverige. Bra information för den som vill fördjupa sig är Svenska kraftnäts hemsida där man kan se elpriser och flöden mellan Sverige och våra grannländer. Där visas också från vilka kraftslag som elen produceras.
Vi är i en omställning där vi vill fasa ut vårt beroende av fossil energi. Det har husägare runt om i Sverige gjort i decennier. Oljepannorna är ersatta av bergvärme, värmepumpar, biobränslepannor eller fjärrvärme. De två första är effektiva lösningar men ökar behovet av elektrisk kraft.
Ett annat alternativ är att komplettera med egna solceller, en investering i egen produktion. Det för att bidra till omställning men också för att priset på den egenproducerade elen är förutsägbart. Bra val för den som har möjlighet. Ett tredje alternativ kan vara att bli andelsägare i vindkraft.
Det som kan behövas igen är att åter stimulera till att förbättra våra fastigheter avseende energiförbrukning. Kilowatttimmen som inte behövs är förstås det allra bästa förslaget. Den politiska debatten behöver höjas från tillfälliga bidrag eller tillfälliga skattesänkningar till mer långsiktiga beslut om elproduktion, energilagring och ledningskapacitet. I luft och mark.
Det finns många som nu vill väcka upp frågan om ny kärnkraft som den ultimata lösningen på dagens situation. Kärnkraftens baksidor, det radioaktiva avfallet, ej förnybart och att produktionskostnaden per kWh blir högre än andra energikällor behöver också läggas med i den kalkylen. Med tanke på hur komplicerat och utdraget det är att få godkännande för att bygga vindkraft måste motsvarande för ny kärnkraft kräva samma process. Då tar det tio år innan byggstart.
Det är nog så att det största skälet till den snabba prisutvecklingen är en helt annan men mer oroande sådan. Europas behov av naturgas från Ryssland.