Allt fler små skolor läggs ner när kommuner vill spara pengar eller när kraven för att driva skola blir för stora. Fristående initiativ kan vara räddningen för många småskolor när det offentliga lägger ner.Skolverkets generaldirektör menar att en skola, för att kunna leva upp till dagens lagkrav och ha en budget i balans, sannolikt behöver ha runt 500 elever. Verkligheten i Sverige är att hälften av alla skolor har under 200 elever. Det är bara 7 procent av skolorna som är större än 500 elever, medan det är hela 25% som har 100 eller färre elever. Vi har alltså ett regelverk som inte motsvarar verkligheten.
Vi måste tänka om. Urbant och ruralt. Stadsskolor och landsbygdsskolor, små och stora. Våra skolor ska ha hög kvalité men också se den enskilda elevens behov och förutsättningar. Barn och ungas bästa måste tas hänsyn till över hela dagen, inte bara den tid de är i skolan.
Svensk skola ska utmana normer. Men skolans egna normer ifrågasätts sällan. Iden om stora skolor som det bästa har dominerat skoldebatten och regelutvecklingen länge nu. Men sett över hela landets förutsättningar konstaterar jag att det är många kommuner som inte ens kan bedriva skola om normen ska vara 500 elever. Vi måste se skolsverige som den verklighet det är.
En stor andel av landets skolor har åldersblandade klasser. Men på lärarutbildningarna undervisas det inte i den undervisningsformen. Lärarstudenter måste lära att undervisa klasser där flera årskurser blandas. Staten och samhället ställer stora krav på skolorna. Men det måste bli större flexibilitet så att små skolor får rimliga arbetsvillkor. Exempel på insatser där små skolor behöver kunna anpassa verksamheten är till exempel tillgång till elevhälsa och skolbibliotek, att få dela eller köpa in det via andra, liksom i ämnesbehörighet i bla språkundervisning som med regelförändring skulle gå att erbjuda via distans- eller fjärrundervisning.
Skolan är navet i både stora och små samhällen. För att en liten skola ska kunna växa krävs ett större elevunderlag. För att få ökad inflyttning krävs fler bostäder. Vi måste förändra synen på en skolas existens till att handla om mer än bara barnets dag i skolan och se vikten av att skolan måste få finnas nära barnen där de bor. För att göra det möjligt krävs både ny syn på samhällsbygget och större flexibilitet i regelverket så att det anpassas utifrån så som det ser ut i vårt avlånga skolsverige.
När kartan och verkligheten inte stämmer överens är det verkligheten som måste råda. Det är inte rimligt att sträva efter stora skolor överallt. Det rimliga är att ha ett regelverk som faktiskt är applicerbart och kostnadsmässigt möjligt i de skolor som finns.
