Miljöpartiet vill ha hyggesfritt skogsbruk

Vi har en underbar natur i Sörmland, med en fantastisk blandning av öppna landskap, skog, kust, sjöar och myrar. Drygt 60 procent av landytan är skog i länet. De flesta av oss sörmlänningar har nära till skogen – för att vandra i, plocka bär och svamp, jaga eller bara vara i för att känna lugn och ro. Skogen har en viktig social funktion. Men skogen är inte bara träd och bär. Den är också hemmet för många olika arter av fåglar, blommor, mossor, skalbaggar, fjärilar, lavar och svampar. 
Cirka 5400 privata skogsägare äger 66 procent av sörmlands skogar. Bolag, staten, kommuner och kyrkan äger resten av skogen. Alla dessa skogsägare har ett stort ansvar för att gynna och bevara mångfalden av arter i skogen. Skogen och skogsägarna förser oss också med virke till husbyggen och råvaror till papper, bioenergi med mera. Det är en viktig och svår uppgift att kunna balansera uttaget av skog mot de biologiska och sociala hänsyn som behöver tas. 
Artdatabankens senaste lista över hotade arter, rödlistan, tar upp nästan 5 000 arter. För 43 procent av de rödlistade arterna är skogen en viktig hemvist. Avverkning har stor negativ påverkan på ungefär 1 400 arter. Oftast är det fråga om arter som kräver skoglig kontinuitet, bland annat eftersom de har svårt att överleva hyggesfasen och deras miljö inte hinner byggas upp innan skogen åter avverkas. Hotade lavar, mossor, svampar och insekter blir ofta isolerade och har svårt att sprida sig från de ”öar” de lever i, som utgörs av sparade rester av rik och omväxlande skog. Miljöpartiet anser att naturreservat och frivilligt skydd av skogar är viktigt, men ännu viktigare är det att skogsbruket anpassas så att alla naturliga arter kan överleva och sprida sig. Det innebär att en mycket stor del av skogen måste brukas med så kallade hyggesfria metoder. En sådan skog blir också en stor tillgång för friluftslivet.
 Vi är övertygade om att de allra flesta skogsägare inte bara är ute efter förtjänsten utan vill sköta skogen på ett bra sätt, så att de lämnar efter sig en rik skog till kommande generationer. Miljöpartiet tycker därför att skogsägarna måste få ett bättre stöd för att gå över till moderna skogsbruksmetoder. Det gäller också alla entreprenörer som gjort stora investeringar i skogsmaskiner. Miljöpartiet vill stärka insatserna för hyggesfritt skogsbruk. Vi vill använda ekonomiska styrmedel för att göra det gynnsamt för markägare att skydda och vårda skogen.
På så sätt kan vi så småningom stryka röd skogslilja, ryl, knärot, knottertryffel, bombmurkla, grönsångare, sexstrimmig plattstumpbagge, skogstrappmossa och knölspindel från rödlistan. 
Källor: SCB, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Artdatabanken, WWF

Spalt 1:1

Spalt 1:1 Mobil

Sörmlänningar för tunga för att åka ambulans

Både sörmlänningarna och utrustningen i ambulanserna blir allt tyngre. Enligt Folkhälsomyndigheten är i dag sex av tio sörmlänningar överviktiga. Att en patient är överviktig ska självklart inte vara ett hinder för att den ska få åka med i en ambulans när olyckan har inträffat och akut vård behövs.Om ambulanspersonalen och patienten är medelviktiga, alltså väger 75 kilo, blir vikten för enbart dem och utrustningen i normalfallet 475 kilo. Det är långt över den tillåtna lastvikten för många ambulanser, som har en maxgräns på omkring 400 kilo, och innebär därmed en trafikfara.
För att kunna ge bästa möjliga vård krävs att ambulanser är välutrustade, vilket ställer krav på att utrustningen är väldesignad och väger så lite som möjligt. Att då exempelvis byta ut en syrgasutrustning som väger 20 kilo mot en modern som bara väger 1,5 kilo gör att patienter och anhöriga i högre grad kan åka ambulans utan att maxvikten överskrids.Tung utrustning innebär inte bara en trafikfara, den utgör också ett arbetsmiljöproblem för blåljuspersonal. Att minska på vikten för den utrustning som ibland ska bäras upp flera våningar är en långt mer hållbar lösning än att kräva att alla ambulansförare ska ta körkort för tyngre fordon, eller att anhöriga får ta egen transport till sjukhusen.För att öka säkerheten och samtidigt rädda fler liv bör politikerna i Region Sörmland:1. Ställa höga krav på viktreserven i ambulanser vid upphandlingar, det vill säga den viktdifferens som är kvar mellan en fullt utrustad ambulans och ambulansens maxvikt.2. Byta ut tung och otymplig utrustning. Mindre och lättare utrustning både ökar säkerheten och gör plats i ambulansen för mer moderna högteknologiska lösningar.3. Utvärderar utrustningen som används utifrån ett arbetsmiljöperspektiv. Det är av yttersta vikt att minska antalet arbetsrelaterade skador, så som nack- och ryggskador, till följd av tung och otymplig utrustning.Överbelastade ambulanser är en trafikfara och tung utrustning ett arbetsmiljöproblem. Politikerna i Region Sörmland behöver snarast se över hur utrustningen i ambulanserna kan moderniseras.

Ett samtal kan skapa en avgörande skillnad

Inne i det andra året av pandemin ser vi ett fortsatt ökat tryck på till exempel stödlinjer i fråga om psykisk ohälsa. Många har utstått stora påfrestningar under pandemin, och konsekvenserna på sikt är svåröverskådliga.Vi vet av erfarenhet att psykisk ohälsa samt våld i nära relationer och social utsatthet tenderar att öka i samband med samhällskriser. Pandemins fysiska distansering och annan långvarig påfrestning gör det svårt att upprätthålla sociala skyddsnät, hälsosamma vanor och i förlängningen känslan av mening i tillvaron. På det följer oro, ångest, depressioner och i värsta fall tankar om självmord.
Samhället har ställts inför en stor existentiell utmaning när livet hotas samtidigt som våra möjligheter att vara närvarande och stötta varandra som vi vill i kriser har begränsats. Såväl barn och unga som vuxna lider av nedstämdhet eller ofrivillig ensamhet, och kan ha svårt att se meningen med livet. Många har blivit arbetslösa, tvingats ställa in viktiga planer i livet eller förlorat närstående med begränsade möjligheter att ta farväl och få stöd i sorgearbetet.
Detta är inte nytt. Det unika är att det händer så många samtidigt, i en hel värld. Studier visar att andelen självmord inte ökade under pandemins första månader i höginkomstländer som Sverige. Forskarna betonar dock vikten av att arbeta förebyggande och följa utvecklingen noga. I en internationell studie där forskarna sammanställt över 200 befolkningsstudier över den psykiska hälsan före och under covid-19-pandemin hade andelen i befolkningen som hade tankar om att ta sitt liv ökat från 5,8 % 2017/2018 till 11 % under pandemin.
Vid studier av hälsan hos personer med covid-19-diagnos fann forskarna att hela 33,6 % hade neurologiska eller psykiatriska diagnoser inom sex månader efter infektionen. Av dem som intensivvårdats hade nästan hälften fått en sådan diagnos inom sex månader. De vanligaste besvären var ångest (17 %) och nedstämdhet (14 %).
För att främja människors psykiska och existentiella hälsa, och minska risken för självmord i spåren av pandemin, krävs omfattande insatser och ekonomiska resurser på alla politiska nivåer. Samtidigt måste de direkta effekterna hanteras här och nu. Hälso- och sjukvården kommer att möta stora behov av terapi och traumabehandling, men glöm inte den skillnad du själv kan göra!För en person som brottas med livets mening kan en medmänniska betyda enormt mycket. Genom att våga fråga hur människor i vår närhet mår, och att våga lyssna, kan vi skapa styrka att ta sig igenom svårigheterna. Det kan vara tunga samtal men vår erfarenhet är att de kan komma att handla lika mycket om livet som om döden. Tack vare sådana uppriktiga samtal vågar många söka också annan hjälp.För den som saknar någon att prata med finns vi. Som civilsamhällesorganisationer nås vi även under semesterperioden.
Vi vill möta hopplöshet, maktlöshet och ensamhet med närvaro, medkänsla och hopp. Vi finns bara några knapptryckningar bort.

Kyrkans skog skapar trygghet för många

Skogen betyder allt mer för fler. När pandemin har härjat, och kyrkan delvis har fått ställa om sin vanliga verksamhet, har många sökt sig till skogen och naturen för att hämta kraft och framtidshopp. Det är så vi i Centerpartiet vill att det ska vara. Skogen ska vara en kraftkälla tillsammans med församlingens gemenskap.
Kyrkans skogar har kommit till genom arv eller inköp. Avsikten var tydlig. Avkastningen från skogen – och från jorden – var till för att trygga prästernas löner. Så är det än idag, då församlingarnas arealer förvaltas gemensamt av stiftet och avkastningen går tillbaka till församlingarna att använda där medlen behövs – till aktiviteter som diakoni bland ensamma och äldre, verksamhet för alla åldrar, gudstjänster och musik och så att fler ska välkomnas till gemenskap och få möta Gud.Svenska kyrkan i Strängnäs stift ska förvalta vår skog på ett ansvarsfullt sätt. För vi vet att det går att bruka, utan att förbruka.Människan är en del i ett ekologiskt sammanhang och har en särställning, då hon som ingen annan levande varelse har kraft och kunskap att förändra naturen och omskapa sin värld. Vi har att bruka, utan att förbruka, jordens resurser. Detta ansvar sträcker sig över generationer. Det handlar både om rättvisa och respekt för våra barn och barnbarns frihet.

Svenska kyrkan ska vara en stark och känd aktör inom miljöarbetet och arbeta aktivt för omställning till ett hållbart samhälle, lokalt och globalt.

Den biologiska mångfalden ska värnas för att rädda och skydda unika och utrotningshotade arter. Jord- och skogsbruk ska förvaltas på ett ansvarsfullt och miljömässigt hållbart sätt och göra oss mer oberoende av fossila bränslen. Det går att förena ansvarsfullt produktions-skogsbruk med naturhänsyn och biologisk mångfald. Kyrkan har avsatt mer än 1100 hektar produktiv skogsmark till naturvården, utöver de hänsyn som tas för att arealen ska behålla sin miljöcertifiering (FSC®). Det är en utveckling som vi ser positivt på.Vi vill också fortsätta att utveckla goda samarbeten, där kyrkans mark kan göra nytta i samhället på nya sätt. Idag växer nya spännande upplevelseföretag fram som har skogen som sin arena. Det ser vi positivt på i Centerpartiet. Vi vill vara med och verka för att fler får uppleva vår vackra natur, där vi slår vakt om allemansrätten och möjliggör platser för rekreation och vila. Det kan ske genom att kyrkan möjliggör nya vandringsleder som spännande pilgrimsleder.Centerpartiet har under årtionden burit det yttersta ansvaret för stiftets jord- och skogsbruk. Det är vi beredda att fortsätta göra tillsammans med den kompetens som finns i tjänstemannaleden även efter kyrkovalet 19 september.

Öppna kyrkan för fler än åtta

Alla kyrkor är inte lika. Det vet vi som är kyrkobesökare. En del är stora, en del är mindre, som Blacksta kyrka utanför Flen. Men alla kyrkor har nu under pandemin behandlats lika och antalet gudstjänstbesökare har varit begränsade till åtta med undantag för begravningar, då sällskapet har fått vara 20 personer. Det här har varit en felsyn, anser vi i Centerpartiet.
Kyrkobyggnaden är ofta stor och luftig och den har flera ingångar. En kyrka borde därför ha fått regler liknande vad som gäller för affärer och andra offentliga miljöer, det vill säga att antalet besökare skulle beräknas efter ytan. Därutöver skulle självfallet alla andra regler följas för att minimera smittspridningen.
Regeringen har utlovat lättnader i maj. Vi utgår från att de omfattar våra kyrkor, så att församlingen och kyrkan åter kan bli en plats för samling och att fira gudstjänst i.Vi i Centerpartiet i Strängnäs stift ser fram emot regler som är anpassade till hur verkligheten ser ut.

Det krävs politiska beslut om skogen i Sörmland

Skogen är ett allt hetare ämne för debatt. För att hitta en väg framåt måste politikerna fatta tydliga beslut om hur skogen ska kunna göra största möjliga samhällsnytta. Vi behöver ett tydligt tillväxtmål för skogen samtidigt som de svenska miljömålen behöver ses över.
Skogen är en fantastisk resurs. Bara i Sörmland finns 350 000 hektar med skogsmark som ger klimatsmarta produkter, biodrivmedel, binder kol, utgör hem för otaliga djur och växter och erbjuder en plats för rekreation. Men hur ska skogen räcka till allt som vi vill använda den till? Och vad är rätt väg att välja när det kommer till aktivt brukande eller ökat skydd?Den mycket omfattande och omdiskuterade Skogsutredningen har varit ute på remiss. Tyvärr misslyckas utredningen med sin ambition att presentera en helhet eftersom flera av förslagen motverkar varandra. Hur alla de förväntningar som finns på den svenska skogen ska balanseras är lika oklart som innan.
Vi på Skogssällskapet ställer oss bakom utredningens förslag om att kartlägga statusen för den biologiska mångfalden i skogen, så att vi kan göra rätt avvägningar när det kommer till bevarande och skydd. Kunskap och mer data är bra, men nu är det varken ett vetenskapligt råd eller en bristanalys som behövs. Utredningen konstaterar att det inte finns möjlighet att både uppfylla de svenska miljömålen och tillfredsställa behovet av råvara i en växande bioekonomi. På Skogssällskapet vill vi inte se tillväxt och miljö som två motstående sidor, där det ena alltid sker på bekostnad av det andra. Skogssällskapet grundades för över hundra år sedan ”för skogshushållningen och naturvården”.
Ett aktivt skogsbruk är en förutsättning för att vi ska lyckas med omställningen till en bioekonomi, samtidigt som naturvård är en förutsättning för att skogen ska kunna brukas hållbart. Vår erfarenhet är att produktion och naturvård kan samverka för att den enskilda skogsägaren ska nå sina mål med skogsägandet.
Men summan av alla krav och förväntningar som ställs på skogen i dag är orealistiska. Det är helt centralt att politikerna i både riksdag och regering nu kliver fram och fattar aktiva beslut om hur den svenska skogen ska kunna göra största möjliga samhällsnytta – för ekonomi, klimat, biologisk mångfald och rekreation. Vi behöver en väg framåt för den svenska skogen. Sörmlandsriksdagsledamöter bör kräva att regeringen tar fram tydliga tillväxtmål för skogen samt ser över miljömålen.