Orättvisa och orimliga krav

Jag har svår att se att någon skulle tycka annat än att det ärsjälvklart att vatten är en av våra viktigaste resurser och arbetet med att skydda och förbättra sjöar och vattendrag är oerhört viktig. Vattenmyndigheterna har precis haft samråd på sina åtgärdsprogram förförvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer samt delförvaltningsplan mot vattenbrist och torka förprogramperioden 2021-2026.
Vilka dock ter sig helt orimliga.Remisstiden gick ut den sista april och det är många som höjt sina röster mot planerna och programmen, däribland ett 30-tal kommuner samt LRF och andra berörda såsom verksamhetsutövare och markägare som kräver att regeringen ska överpröva förslaget.
De strider mot EUs ramdirektiv för vatten, vattenförvaltningsförordningen och svensk lag. Det strider mot uppdraget att fullt ut utnyttja ramdirektivets möjligheter till undantag och lägre ställda krav. I stället för det har kvalitetskraven som ställs blivit helt orimliga i förhållande till hur andra länder i Europa förhåller sig till EU-direktivet. Krav som kommer, om de antas, innebära ENORMA kostnader för både hela kommunsverige och i synnerhet den enskilde. Det skiljer alltså tusentals undantag mellan tex Tyskland, Italien och Sverige. (källa Land Lantbruk nr 18).
Beräkningar som gjorts visar tex på att bara i Nyköpings kommun skulle notan komma att landa på i runda slängar 43 miljoner kronor i åtgärder att tas ur lantbrukarnas fickor. Våra vattendrag har rätats, kulverterats, dämts upp och dikats ut sedan Jesus gick i shorts i syfte att rationalisera jordbruksproduktionen, en utveckling som har stöttats av staten på olika sätt genom åren. Att motverka svält har varit en stark drivkraft.
I ovanstående summa är inte inräknat den kostnad som blir för de utrivningar av dämmen, omlöpen för fria fiskvägar och utrivning av småskalig vattenkraft som blir andra följder av programmens åtgärder. Vattenkraftens åtgärder finansierar ju till 80 procent av den nationella fonden, men fortfarande – är det verkligen rätt åtgärder i förhållande till faktisk nytta?
Många småskaliga producenter av el kommer i framtiden bli viktiga för en robust och tillförlitlig elproduktion och vattenkraft är ett viktigt komplement till vindkraft och solel. Dämmena fyller dessutom en viktig funktion för att kunna reglera vattennivåerna vid regn/vårflodar/torka.
När olika myndigheter gör olika tolkningar krävs politiskt klargörande. Det är mycket provocerande när myndigheter beslutar om kostnader där pengen tas ur någon annans plånbok. Incitamentet att hantera uppgiften ekonomiskt ansvarsfullt med kloka avstämningar mot helheten uteblir helt. Nu tycks det som att Havs- och vattenmyndigheten själv också begär att regeringen överprövar vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram. Det är oerhört välkommet!