1. Blomma. Påskliljan har fått sitt namn av att den brukar blomma till påsk. Vilken växtfamilj hör den till? 1. Klockväxter X. Amaryllis 2. Ranunkel
2. Fågelägg. Hönsägg och tulpaner, men vad är det för ägg mitt emellan? 1. Fasan X. Vaktel 2. Påfågel
3. Ägg. Hur många ägg äter vi under påskveckan, godisägg oräknade? 1. 13 miljoner X. 47 miljoner 2. 64 miljoner
4. Hönan. Hur många ägg lägger en höna i genomsnitt per vecka 1. 1-2 ägg X. 5-6 ägg 2. 13-14 ägg
5. Stilla veckan. Onsdagen före påsk har ett speciellt namn, vilket är det? 1. Dymmelonsdag X. Askonsdagen 2. Palmonsdag
6. Blåkulla. Enligt Lantmäteriet finns det 25 Blåkulla i Sverige. Hur många av dem finns i Sörmland? 1. 1 X. 3 2. 8
7. Jesu uppståndelse. Den kristna påsken firas till minne av Jesu död och uppståndelse. Vilken dag firas uppståndelsen? 1. Långfredagen X. Påskafton 2. Påskdagen
8. Godis. Under påsk äter svenskarna mycket godis. Hur mycket godis klämmer vi i oss? 1. 1000 ton godis X. 3000 ton godis 2. 7000 ton godis
9. Skogshöns. Det finns vilda höns i skogen. Vad är det för skogshöns på bilden? 1. Rapphöna X. Tjäder 2. Orre
10. Påskägg. Världens dyraste ägg tillverkades mellan 1885 och 1917 och anses vara bland det bästa som juvelkonsten någonsin uppvisat liksom en av Rysslands främsta kulturskatter. Vem gjorde äggen? 1. Charles Lewis Tiffany X. Peter Carl Fabergé 2. Louis François Cartier

Glad påsk – quiz

Kycklingar, ägg och godis, men inga fester. Det coronakorrekta firandet sker utomhus om man skulle ha något så lyxigt som sällskap. Då kan det vara trevligt att testa påskkunnandet. Här är ett quiz om påskens stora ämnen - ägg, godis och häxor. Frågorna hittar du under bilderna och rätta svaret nedanför - men tjuvkika inte!

Här har du rätta svaren:

XX2 X1X 222X

Spalt 1:1

Spalt 1:1 Mobil

”Historia på riktigt” till skolan

Arkiv Sörmland vill ge skolor möjlighet att ta del av riktigt arkivmaterial. Eleverna ska därför få läsa om stora skeenden genom lokala primärkällor.

Starkt lokalt stöd till Barvagårdens avlopp

Om Barvagården inte byter ut sin avloppsanläggning hotar kommunen att stänga den. Nu sluter bygden upp och stöttar med pengar.

Smakverkstad på ”Äpplets dag”

Är det ett Åkerö, Ingrid marie eller en astrakan som växer i trädgården? På söndag öppnar föreningen Sörmlandsäpplen grindarna till Julita gård och arrangerar det traditionella "Äpplets dag". Då kan man få svar på sina äppelfrågor.
Fotbollsledare Urban "Abba" Pettersson, Claes Holmqvist och Ari Heikki i Värmbols FC vill se lokalt fotbollsgymnasium i Katrineholm.
" Abba" är övertygad om att fotboll kan ge mer harmoniska elever i skolan och bidra till smidigare integration.
Elever på Viggestorpsskolan i Finspång är piloter för skolbollen.se.

”Satsa på fotbollsgymnasium”

Tränare och ledare i fotboll anser att Katrineholms kommun bör satsa på en lokal fotbollsprofil på gymnasiet och dessutom ge grundskolans elever större möjligheter att spela fotboll.

Fotbollsledare Urban ”Abba” Pettersson i Värmbols FC tror på sportens möjligheter.

– Fotboll är en internationellt gångbar sport med gemensamma regler. Barn och ungdomar mår bra av att röra på sig och i ett lag måste man samarbeta.

Han hoppas att skolorna i Katrineholm ska anmäla sig till skolbollen.se, ett projekt som ska öka den fysiska aktiviteten hos barn i skolan. Skolbollen.se delar ut ett startkit med västar, koner, bollar och små mål.

– Fysisk aktivitet dämpar rastlösheten och ger skjuts åt elever som i andra sammanhang inte har lätt att hävda sig. Många skulle må bättre av det, säger han.

Skolbollen.se ger förslag på hur de kan använda raster, färdiga temadagar, lektioner och eftermiddagsaktiviteter.

På egen hand, eller i samarbete med fotbollsföreningar.

– Fotboll bidrar också till snabbare integration, säger ”Abba”.

Ungdomstränare Ari Heikki i Värmbol är också idrottslärare på Viggestorpsskolan i Finspång. Skolans årskurser förskola till årskurs tre har varit piloter för skolbollen under ett år och han ser bara fördelar med projektet.

– Det har gått jättebra. Dels blir eleverna mer aktiva under rasterna och lugnare på lektionerna. Dels följer det med många bra övningar och förslag som kan användas i andra sporter och i andra ämnen, säger han.

Skolbollen är ett sätt att få fler barn och ungdomar att röra sig mer. En studie från Centrum för idrottsforskning från 2017 visade att endast 44 procent av pojkarna och 22 procent av flickorna nådde upp till den rekommenderade nivån av fysisk aktivitet, vilket är sammanlagt 60 min per dag.

– Det viktigaste är att barnen rör sig. Det handlar inte om hur bra de är på att spela fotboll, utan det ska vara glädje över att röra sig och möjligheten att samarbeta, säger Ari Heikki som också är fotbollsutvecklare i Östergötland.

Urban ”Abba” Pettersson anser att både högstadiet och gymnasiet ska satsa på en lokal fotbollsinriktning.

”Abba” höll igång fotbollsträningen hela sommaren i Katrineholm eftersom många barn och ungdomar behöver den gemenskap som fotbollen ger.

– Många blir oroliga när det inte finns möjlighet att träna. Fotbollen betyder väldigt mycket för dem som har det jobbigt på andra områden.

Ari Heikki håller med om att Katrineholm borde ha fotbollsprofil både i högstadiet och gymnasiet som följer Svenska Fotbollförbundets studieplan.

– Det kan motivera en del elever, det skulle vara ett enkelt sätt att få bättre kvalitet på fotbollsträningarna och det skulle kunna hålla ungdomar kvar i sporten och i Katrineholm. Då behöver de inte söka sig till andra ställen där det finns fotboll på gymnasienivå, säger han.

Fnitter och förväntningar på bilbingon på Edströmsvallen

– Nummer 37... trea ... sjua, läser bingoutropare Eva Andersson från det digitala bingosystem som står i domartornet på Edströmsvallen. Det är nästan fullt av bilar nedanför som parkerat för att spela bilbingo i Hälleforsnäs.