Jonas Sundqvist byggde släden av spillvirke och gamla grejer från bland annat en gräsklippare och byggde om en dörr för att pressa ihop snön. Foto: Privat

Jonas fixar spåren – med fantastiskt hemmabygge

Tolv timmar tog det för Jonas Sundqvist att dra upp skidspåren på Kiladalens golfbana med sin hemmagjorda spårdragare.

Då hade han börjat med sitt hemmabygge redan två år tidigare. Jonas bor granne med golfbanan och det är hans föräldrar som driver den. Han tänkte att det skulle vara bra med riktigt dragna spår.

– Det finns ritningar på spårdragarkälkar på internet. Jag byggde och försökte dra med golfbil, men det gick inte alls.

Däremot funkade det med en mindre traktor, men spåren blev inte bra.

– Nej, det visade sig att spåren blev hur mjuka som helst.

Förra året var det ingen snö, men i år var det dags att försöka igen.

– Nu har jag läst mycket om att göra spår och förstod att jag var tvungen att ta luften ur snön genom att packa den. Jag började med en vält som vi har för att jämna till golfbanan. Men det gick inget bra, den började ploga istället.

Men skam den som ger sig. Jonas funderade på hur han skulle lösa problemet och kom på att han skulle kunna använda en dörr.

– Jag måste ha tyngd på den för att snön ska packas så jag lastade 100 kilo sten i traktorskopan, körde till spårets början, lastade av stenarna och lyfte upp dem på dörren.

Det fungerade. Jonas körde fast ibland och fick lasta av och lasta på stenarna några gånger, men det gick helt okej säger han.

– Det är en traktor med släta däck för att inte göra spår på golfbanan, men det gick över förväntan i snön.

Sedan var det dags att göra samma procedur med kälken. Lasta på 100 kilo sten och dra runt på golfbanan.

– Jag har läst att man ska göra spåren på kvällen för att kylan ska få spåren att hårdna. Jag började med hela grejen klockan tre på eftermiddagen och var klar klockan tre på natten.

– Det blev riktigt bra spår. Jag hade hintat om det i en Facebookgrupp så jag hade satt lite press på mig själv, säger Jonas.

Släden har han byggt av spillvirke och gamla grejer från bland annat en gräsklippare. Samma sak med dörren.

– Dagen efter hade grannar och Bergshammarsbor redan hittat till spåren, det är jättekul.

Spalt 1:1

Spalt 1:1 Mobil

Starkt lokalt stöd till Barvagårdens avlopp

Om Barvagården inte byter ut sin avloppsanläggning hotar kommunen att stänga den. Nu sluter bygden upp och stöttar med pengar.

Smakverkstad på ”Äpplets dag”

Är det ett Åkerö, Ingrid marie eller en astrakan som växer i trädgården? På söndag öppnar föreningen Sörmlandsäpplen grindarna till Julita gård och arrangerar det traditionella "Äpplets dag". Då kan man få svar på sina äppelfrågor.
Fotbollsledare Urban "Abba" Pettersson, Claes Holmqvist och Ari Heikki i Värmbols FC vill se lokalt fotbollsgymnasium i Katrineholm.
" Abba" är övertygad om att fotboll kan ge mer harmoniska elever i skolan och bidra till smidigare integration.
Elever på Viggestorpsskolan i Finspång är piloter för skolbollen.se.

”Satsa på fotbollsgymnasium”

Tränare och ledare i fotboll anser att Katrineholms kommun bör satsa på en lokal fotbollsprofil på gymnasiet och dessutom ge grundskolans elever större möjligheter att spela fotboll.

Fotbollsledare Urban ”Abba” Pettersson i Värmbols FC tror på sportens möjligheter.

– Fotboll är en internationellt gångbar sport med gemensamma regler. Barn och ungdomar mår bra av att röra på sig och i ett lag måste man samarbeta.

Han hoppas att skolorna i Katrineholm ska anmäla sig till skolbollen.se, ett projekt som ska öka den fysiska aktiviteten hos barn i skolan. Skolbollen.se delar ut ett startkit med västar, koner, bollar och små mål.

– Fysisk aktivitet dämpar rastlösheten och ger skjuts åt elever som i andra sammanhang inte har lätt att hävda sig. Många skulle må bättre av det, säger han.

Skolbollen.se ger förslag på hur de kan använda raster, färdiga temadagar, lektioner och eftermiddagsaktiviteter.

På egen hand, eller i samarbete med fotbollsföreningar.

– Fotboll bidrar också till snabbare integration, säger ”Abba”.

Ungdomstränare Ari Heikki i Värmbol är också idrottslärare på Viggestorpsskolan i Finspång. Skolans årskurser förskola till årskurs tre har varit piloter för skolbollen under ett år och han ser bara fördelar med projektet.

– Det har gått jättebra. Dels blir eleverna mer aktiva under rasterna och lugnare på lektionerna. Dels följer det med många bra övningar och förslag som kan användas i andra sporter och i andra ämnen, säger han.

Skolbollen är ett sätt att få fler barn och ungdomar att röra sig mer. En studie från Centrum för idrottsforskning från 2017 visade att endast 44 procent av pojkarna och 22 procent av flickorna nådde upp till den rekommenderade nivån av fysisk aktivitet, vilket är sammanlagt 60 min per dag.

– Det viktigaste är att barnen rör sig. Det handlar inte om hur bra de är på att spela fotboll, utan det ska vara glädje över att röra sig och möjligheten att samarbeta, säger Ari Heikki som också är fotbollsutvecklare i Östergötland.

Urban ”Abba” Pettersson anser att både högstadiet och gymnasiet ska satsa på en lokal fotbollsinriktning.

”Abba” höll igång fotbollsträningen hela sommaren i Katrineholm eftersom många barn och ungdomar behöver den gemenskap som fotbollen ger.

– Många blir oroliga när det inte finns möjlighet att träna. Fotbollen betyder väldigt mycket för dem som har det jobbigt på andra områden.

Ari Heikki håller med om att Katrineholm borde ha fotbollsprofil både i högstadiet och gymnasiet som följer Svenska Fotbollförbundets studieplan.

– Det kan motivera en del elever, det skulle vara ett enkelt sätt att få bättre kvalitet på fotbollsträningarna och det skulle kunna hålla ungdomar kvar i sporten och i Katrineholm. Då behöver de inte söka sig till andra ställen där det finns fotboll på gymnasienivå, säger han.

Fnitter och förväntningar på bilbingon på Edströmsvallen

– Nummer 37... trea ... sjua, läser bingoutropare Eva Andersson från det digitala bingosystem som står i domartornet på Edströmsvallen. Det är nästan fullt av bilar nedanför som parkerat för att spela bilbingo i Hälleforsnäs.

Här får unga en känsla för naturen

Ålskägg och tarmalg, tångräka och hjärtmussla – på Sävö får elever i länet möjlighet att uppleva skärgårdens liv på nära håll. Med kunskapen om naturen kommer ofta också en vilja att värna den.