Sorgligt tomma skyltfönster i stan

Det är en sorgsen syn att åka genom de centrala delarna av de flesta sörmländska kommuner just nu. Utvecklingen som vi sett under lång tid har påskyndats av corona-pandemin. Tomma skyltfönster gapar mörka längs gågatorna. Lokaler är sorgligt utrensade. Nästan från ena dagen till den andra är butiker borta, som ett urbant kalhygge.
Det är ju inte det att vi slutat att handla. Nä, tvärtom, budfirmornas transporter går varma på våra vägar eftersom allt fler shoppar eller budar hem saker via internet.
För summan av våra laster är som bekant konstant. I takt med att affärer slår igen så dyker det upp andra hus och tidigare äffarslokaler byggs om för ett annat syfte. Lagring. Det är som att vi behöver ytan hur vi än beter oss. För vi har köpt på oss så mycket saker att det inte längre räcker med ett enkelt källar- eller vindsförråd. Nej nu måste vi hyra ett förråd “mellan 5 och 25 kvadratmeter” stora. Det spelar ingen roll om det är i den gamla nedlagda matbutiken i Sparreholm eller om det är nybyggda “lador” på en till synes bortglömd tomt i utkanten av en stad, en rolig syn är de inte, dessa förrådshus.
Är det nu vi måste omdefiniera synen på vad en stad är? Rent ordmässigt betyder det helt enkelt en plats. Men i århundraden har den också haft betydelsen av en handelsplats. Själva handeln har sett olika ut genom tiderna, från marknadsdagar till butiker och gallerier. Nu förändras det igen. Om själva handeln tas ifrån staden vad händer med den då? Är det i framtiden enbart i landets tre storstäder som vi kan gå i butiker för att shoppa?  Men så tar jag en dag en promenad ner till de centrala delarna av Nyköping och går längs Östra Storgatan. Då ser jag en annan utveckling, som känns ljus. Jag ser butikslokaler som fyllts av en kombination av skapande och kommers. En syatelje där en kan köpa sytillbehör men också lämna in sina kläder på lagning och gå en kvällskurs i sömnad.
Något kvarter bort har keramikern Linda startat en liknande verksamhet för de som har intresse för hantverket kring lera. Köp Lindas och andra keramikers eller hantverkares skapelser men var också välkommen att hyra in dig på ett abonnemang i ateljen eller gå en kurs. Butikslokalerna har blivit mer än shopping, de blir mötesplatser och en plats för skapande och kreativitet. Så målar jag upp en bild av att även folkbildningen i form av studieförbunden kan hitta till de här lokalerna och bli en central del av alla människor vardag.
Tänk dig städer och orter där vi inte hålögda går i butik efter butik för att hitta en ny jacka enbart. Utan där vi också stannar upp, samtalar, läser, är kreativa och börjar se varandra. Gärna i kombo med en fika på mysiga kaféer.Jag fortsätter promenaden med ett leende på läpparna över den framtida bild jag målar upp i min hjärna och hoppas att det är en sanndröm.

Spalt 1:1

Spalt 1:1 Mobil