Skogarna blir avgörande för framtidens klimat

Skogarna är avgörande för att lösa klimatfrågan. Januariavtalet pekar ut den riktningen. Det är dags för resultat. 2021 måste bli året då Sveriges politiker går från utredningar till beslut som visar förtroende för skogsbrukets förmåga att både öka produktionen och främja biologisk mångfald. Stark äganderätt och långsiktiga beslut behövs i ett skogsland där 60 procent av virkesvolymen levereras av skogsägande familjer.

FN:s klimatpanel IPCC konstaterar att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären är förfärande hög. Höljet kring Jorden förlorar sin förmåga att släppa ut planetens värme i rymden. Temperaturen stiger, isarna smälter, naturen förändras och på sikt hotas själva livet.Nu i dagarna är det två år sedan fyra riksdagspartier i bred politisk överenskommelse skapade nuvarande regeringsunderlag. Januariavtalet formulerar en politik för miljö, klimat och stärkt utveckling av landsbygd och bioekonomi. 2020 blev utredningarnas år. Skogsutredningen lämnade sitt betänkande. Utredningen om artskyddförordningen startade. Inom myndigheter pågick översyn av regler och råd.I år är det dags att leverera. Januariavtalet tycks inse sambanden mellan trygg privat äganderätt och drivkraft för hållbart skogsbruk som klarar både ökad virkesproduktion och ansvar för biologisk mångfald. Stora bidrag till Sveriges klimatarbete kommer från skogarna: Råvaror som kan ersätta fossila material i byggande, bränslen, textilier och det som idag är plast. Växande friska träd som under cirka hundra år tar upp koldioxid, lagrar kol och frigör syre till atmosfären. Klart konstaterar forskningsinstitutet Skogforsk att skogssektorn har de ojämförligt bästa redskapen för att minska koldioxidutsläppen.Rådande svenska skogspolitik, som brukar sammanfattas i frihet under ansvar, har de senaste åren undergrävts av tillkommande EU-direktiv och myndighetsinitiativ. Skogsägare som varsamt har utvecklat höga naturvärden, har berövats sin skog, många gånger utan ersättning. Så kan det inte få fortsätta.Naturvård är en investering och en del av skogsföretagandet. Avsättningar där mark inte alls brukas måste vara frivilliga – annars ska staten betala, genom ekonomisk ersättning eller annan mark. Myndigheters olika tolkningar – och onödigt tillspetsad debatt – skapar i dag ett kaos som är absolut kontraproduktivt. Det finns skogsägare som inte vågar främja artrikedom eller spara gammal skog, inför risken att förlora sin skog.Det är dags för politikerna att orka se helheten och hitta tillbaka till en skogspolitik som främjar både miljö och produktion. När klimatfrågan ställs på sin spets, är det nödvändigt att begripa att också produktionen bärs av miljöansvar. När skogarna ska öka både virkesleveranser och artrikedom, måste vi skogsägare veta vilka spelreglerna är och att de står sig.Innerligt önskar jag att 2021 kommer med god hälsa och sund skogspolitik. Att 2021 är Friluftslivets år passar som hand i handsken. Vi skogsägare välkomnar er alla ut i våra skogar! Berätta sedan gärna om skönheten och om skogarnas rika möjligheter.

Spalt 1:1

Spalt 1:1 Mobil

Äldreomsorgen behöver långsiktighet

SKPF Pensionärerna vill att förslaget om den fasta omsorgskontakten ska bli verklighet omgående–inte om nio år som regeringens utredare föreslår!Passa samtidigt på att kommunalisera hemsjukvården för att skapa sammanhållen vård- och omsorg för äldre. Den kris som pågått länge inom äldreomsorgen måste få ett stopp. Coronapandemin är ett talande exempel på vad som händer när det brister i organisation, kunskap och inte minst kontinuitet inom äldreomsorgen. Den negativa utvecklingen har pågått under lång tid. Det är hög tid att ta situationen på allvar.  
Syftet med det så kallade kontaktmannaskapet är att erbjuda äldre som har hemtjänst en fast omsorgskontakt. På så sätt är det möjligt att stärka behovet av samordning, kontinuitet, trygghet och individanpassad omsorg.
Därför menar vi att den fasta omsorgskontakten ska vara undersköterska. Givetvis kommer en fast omsorgskontakt inte automatiskt att leda till exempelvis högre personalkontinuitet.
För att få till ett riktigt statuslyft för hela hemtjänsten behöver politiker och arbetsgivare skapa mer attraktiva arbetsplatser där medarbetarna trivs, vill stanna och utveckla sin kompetens.
Kontaktmannaskapet måste vara långsiktigt och skapa trygghet. Det får inte skapa osäkerhet hos brukaren med ständigt nya personer som ska vara kontaktperson.
De personer som tar på sig kontaktmannaskap ska vara säkra och trygga för att kunna, vilja och våga utöva sitt uppdrag till fullo och vara det stöd och den effektivisering som är syftet. I grund och botten handlar det om att skapa tilltro till professionerna och på riktigt ge möjligheter till frihet i den egna livssituationen – inte förvaring och förtvivlan hos de äldre och nära anhöriga. 

Vill ha en mänskligare primärvård för pengarna

En replik på förra veckans debattartikeln från regionledningen om vården under coronakrisen.
Regionråden i Sörmland verkar vara mycket nöjda med att allt fler väljer att göra sina vårdbesök digitalt. Det underlättar för personalen men knappast för patienten. Som blir behandlad efter vad som verkar vara förutbestämda sätt. Frågorna som ställs digitalt går sällan att besvara korrekt, patientens tillstånd kan inte besvaras med ja- och nejfrågor. Detta ger inte någon helhetsbild av hälsotillståndet och vad som krävs för åtgärder. Här finns ingen läkare som undrar över bieffekter eller ställer frågor utifrån erfarenhet.
I anslutning till min andra covidspruta så började jag att hosta. Hostmedicin hjälpte inte. Alla mina provvärden var bra. Borde man inte ha funderat på orsaken till hostan. Efter flera kontakter med vården digitalt så slutade varje digital kontakt med att jag hänvisades till min vårdcentral. Flera besök blev jag inte hjälpt av.
Även min egenremiss gick tillbaka till mig som rekommenderades att kontakta min vårdcentral som envisades med att betrakta det som ett hostproblem. Jag gick över till att egenvårda mig. En vän föreslog att luften inomhus kanske var för torr och jag har nu skaffat en luftfuktare och vattenspruta. Vi får se om det hjälper. Jag har varit en lydig medborgare och började tidigt med munskydd. Hur bra var det för luftrören?Allt färre antibiotikarecept har skrivits ut och det är bra. Men hur många är det som borde ha fått det och som fick kämpa med sina infektioner? Det vet vi inte. Men det var lätt för personalen.
Tilliten till adekvat vård har minskat med digitaliseringen. Uppföljningen av patienter som sökt vård missas. ”Husläkarsystemet” fungerar inte. För varje remiss som skrivs ut så får man vänta ibland flera veckor. Och behövs en remiss till en annan mottagning då blir det nya veckors väntetid. Tålamod uppmanas man att ha, men hur länge?
Jag vill ha en mänskligare primärvård för pengarna.

Hälso- och sjukvården i skuggan av coronakrisen

Det viktigaste för Region Sörmland har sedan våren 2020 varit att hantera den plötsliga pandemikrisen och genomföra en så bra covidvård som möjligt. Mycket har berättats om detta, och våra medarbetare har förtjänat varje sekund av uppmärksamhet för det enorma arbete som gjorts och som fortfarande pågår.
När vi som politisk majoritet summerar årsredovisningen för 2020 vill vi gärna lyfta fram insatser och framgångar inom hälso- och sjukvården som av naturliga skäl inte fått så mycket uppmärksamhet:Primärvården allt mer uppskattad av patienterna. Över 100 000 personer har besvarat frågor om sin upplevelse av primärvården. Den stora majoriteten är positiva och våra vårdcentraler ligger på samma resultat som riket i övrigt. Samtliga områden har förbättrats.
Stort antal genomförda operationer. Trots fortsatt pandemi har vilyckats utföra en stor del av den framflyttade vården under sensommaren och hösten och ligger en bra bit över rikssnittet.Fortsatta investeringar i våra sjukhus. Om- och nybyggnationerna har fortsatt i hög takt.Allt fler väljer att göra sina vårdbesök digitalt. I princip alla yrkeskategorier på regionens vårdcentraler erbjuder nu digitala möjligheter till vårdkontakt. Något som många gånger underlättar för både personal och patienter.
Allt färre antibiotikarecept skrivs ut. Det här är viktigt för att minska risken för antibiotikaresistens.
Utökat samarbete kring svåra trauman. Region Sörmland och Västmanland har ett samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset kring vård av patienter med svåra trauman, till exempel efter bilolyckor. Nu är arbetet formaliserat.
Ersättning till hemdialyspatienter. Nu kan personer som är över 65 år och sköter sin dialys i hemmet få ersättning av regionen. Det innebär bättre livskvalitet och färre medicinska komplikationer.
Ny specialistfunktion förbättrar strokevården. Strokeenheten på Nyköpings lasarett har startat ett externt rehabiliteringsteam. Syftet är att patienten snabbare ska kunna påbörja sin rehabilitering hemifrån, där träningen ger bättre resultat.
Utökade lager på länets sjukhus.Ca 6 000 artiklar av vanligaförbrukningsvaror som handskar, munskydd och desinfektionsmedel ska nu rymmas inom våra sjukhus och räcka för två veckors förbrukning.
Den pågående pandemin och covidvården kommer med rätta att stå i centrum ytterligare en tid. Samtidigt är det viktigt att hälso- och sjukvården fortsätter att utvecklas inom alla områden för alla sörmlänningars bästa.

Låt inte staten överge sin post!

Samhället är i omvandling, och så gäller även hur vi kommunicerar. Förändringen går dock långsamt och vi befinner oss nu mellan två paradigm. Även om internet helt gjort om förutsättningarna för såväl handel och bankärenden som för hur vi skickar meddelanden till varandra så är behovet av ett fungerande nationellt postväsende för fysiska paket och brev fortfarande stort. 
Vi ser detta tydligt i Södermanland där infrastrukturen för postservicen utanför tätorterna varit ett växande problem. Staten har alltså ett stort ansvar i att upprätthålla ett väl fungerande postväsende så länge det finns behov av det.  Trots det sker nedmonteringen av Postnords uppdrag steg för steg i marschtakt. Regeringen aviserade nyligen att de vill sänka kravet på att 95 procent av inrikes brev ska delas ut inom två dagar till att 85 procent ska göra det. Ett tillägg säger att 97 procent av breven ska ha delats ut inom fyra påföljande arbetsdagar. Det vore en kraftig försämring av den landsomfattande posttjänsten.
 Vid första anblick kan förslaget tyckas vara relativt måttligt men det kommer i praktiken slå extra hårt mot servicen i områden med låg befolkningstäthet och långa avstånd. Det är tre år sedan kravet på att post skulle delas ut dagen efter övergavs. Vad händer med posten när tre år till gått?   
Försämringarna gäller alla invånare men ur ett företagsperspektiv är detta extra allvarligt. För att företag och företagare ska kunna verka i hela landet med bibehållen konkurrenskraft är det helt avgörande med en fungerande infrastruktur i form av internetuppkoppling, telefoni och post.  Att inte ha tillgång till postservice kan vara en avgörande faktor som stoppar entreprenören från företagsetablering eller fortsatt verksamhet. En övergång till fyradagarsbefordran för en stor andel av inrikes brev kommer i praktiken innebära att samtliga företag behöver räkna med en veckas leveranstid. Konsekvenserna för de tre procenten som står helt utan någon form av tidskrav för när brevet ska ha delats ut är nästan omöjligt att värdesätta.  
Digitaliseringen erbjuder möjligheter till effektivisering och höjd ambition när gäller postutdelning och paketleveranser i glesbygder. Ett sådant exempel är Predictive Movement, en digital plattform för transporter av människor och gods med hjälp av artificiell intelligens, som utvecklas av bland annat Luleå Tekniska Universitet tillsammans med en rad landsbygdskommuner.
Det vore rimligt om PostNord utforskar denna typ av samverkanslösningar innan man drar ner på ambitionen, med stora konsekvenser för privatpersoner och företagande i stora delar av vårt land. Företag behöver tillförlitligt kunna skicka och ta emot brev snabbt eftersom det finns en förväntan hos myndigheter, kunder och leverantörer att företagen ska kommunicera skyndsamt. Redan idag är osäkerhet förknippat med postutdelningen en försvårande faktor. Ekvationen går helt enkelt inte ihop. 
Det är nu upp till bevis för regeringen att visa att statens fokus inte är Postnords verksamhetsutmaningar utan samhällets (såväl privatpersoner som företags) behov av rätt post på rätt plats.  

Sverige behöver fler kvinnliga företagare

I år är det 100 år sedan Sveriges kvinnor fick rösta i riksdagsvalet för första gången. Ett sekel senare lever många med en stark nationell självbild om att Sverige är ett av världens mest jämställda länder. Den bilden går att ifrågasätta redan från början, men det finns oavsett det ett stort och viktigt glastak till att krossa – kvinnors förutsättningar att starta och driva företag.
Idag drivs knapp tre av tio företag i Sverige av kvinnor och under 2019 startades endast 33 procent av alla nya företag av kvinnor. Ge det tid, vi går åt rätt håll, är den vanligaste reaktionen. Nej, det blir inte bättre. Rapporten Entreprenörskap i Sverige från 2020 visar att kvinnors och företagande har fallit jämfört med mäns under det senaste decenniet.
Varför finns då det här glastaket i ett av världen till synes mest jämställda länder? En färsk rapport om kvinnors företagande som tagits fram av Företagarna med flera, påvisar att ett stort hinder är den stereotypa bild av företagaren och företagande som dominerar samhällsdebatten – från dagstidningarnas förstasidor till fikabordsdiskussioner landet runt.
Som företagare ska du enligt den här fiktiva bilden drömma om att bli störst, ha många anställda och åstadkomma stordåd. Rapporten visar dock att många kvinnor som driver företag inte följer den här mallen. Ambitionen är oftast inte att växa snabbt och stort. Istället är företagandet något lustfyllt och utvecklande. Man vill hellre växa i lagom takt för att varken äventyra sin verksamhet eller självständighet.
Den felaktiga bilden av företagande gör att kvinnor som driver företag och deras tillväxtpotential inte sällan döms på förhand, antingen för sitt val av bransch och målgrupp eller för sina ambitioner och tankar om framtiden. Fördomar, oftast omedvetna, som kan vara förödande när du ska pitcha din affärsidé eller vid förhandlingar om lånevillkor på banken.Alla dessa hinder utgör glastaket som idag hindrar alltför många kvinnor som antingen vill starta eller redan driver företag. Detta är ett misslyckande och ett stort slöseri med både innovationskraft och affärsutvecklingsförmåga.
Sverige behöver därför fler kvinnor som startar, driver och utvecklar sina företag. Men för att det ska ske behöver vi sluta placera glastak ovanför varje potentiellt framgångsrik företagare som råkar vara kvinna. I sann företagaranda kanske vi kan sälja glastaket till någon där det gör nytta – långt borta från kvinnors möjligheter att starta och driva företag? Det är en förändring som vi garanterar skulle ge omedelbara resultat.