Det har blivit populärt att ställa om hellre än att ställa in och julen är förstås något som få vill vara utan. Sörmlandsbygden presenterar därför ett antal väl beprövade alternativa aktiviteter som passar fint just i dessa tider.
Lästips:
Årets jul blir inte som vanligt för många av oss. Vi kommer inte att resa i samma utsträckning, inte shoppa lika mycket, fira endast med de närmaste i hushållet och kanske vara lite mer utomhus.
Men vänta nu – det låter ju nästan som en gammaldags jul? Exakt! Och just därför kan det vara läge att blicka bakåt för att finna inspiration till nya saker att prova under helgerna. Här nedan får ni tips på lekar, pyssel, recept och mer eller mindre skrockfulla upptåg – vissa av dem lätt uppdaterade till dagens förhållanden.
Swisha på Tomasdagen
Den 21 december var tidigare en dag för affärer och skuldbefrielse. Då betalades arrenden, skatt och löner. Prästen, klockaren, knekten med flera – alla skulle ha sitt. Bönderna levererade säd till kyrkans så kallade tiondelada. Ända fram till 1910 utgick nämligen en del av prästens lön som tionde i form av naturaförmåner.
Med tanke på såväl teknikutveckling som distansering kanske en lämplig motsvarighet i dag vore att swisha eventuella skulder? Den som är skuldfri kan i stället äta godis framför teven: Den 21 december har nämligen på senare tid utsetts även till “Skumtomtens dag” och “Kortfilmens dag”.
Fiska julgädda
Många maträtter har mer eller mindre försvunnit från julbordet. Allt färre gnager på grisfötter, slevar i sig pressylta och tuggar älgtunga.
Även julgäddan har svåra tider, trots att den av många anses som en delikatess. Så ge dig ut och fånga julgäddan! Fisket är fritt i Mälaren och Östersjön och du kan också köpa fiskekort i flera av länets större sjöar.
När fisken väl är bärgad ska den tillagas pinfärsk: Rensa, fjälla och skrapa skinnet på gäddan upprepade gånger – viktigt för smaken! Skär till cirka 5 cm breda bitar, koka med salt och vitpepparkorn. Servera på fat med kokt potatis och pepparrotssås. Bättre än lutfisk!
I stället för gran
Julgran inomhus var länge förbehållet herrskapsfolket. På bondgårdarna slöjdade man i stället julkors, “klättar” och halm- eller vasskronor (kallas även oro och himmeli).
Länge var det också vanligt att strö torr halm över hela köksgolvet. Beskrivningar på julkors och oroar kan du bland annat hitta på slöjdsidor som 365slojd.se. Beskrivningen av den närmast brutalistiskt enkla klätten hämtar vi dock från Åker:
Man tog en stör, krakstör eller i värsta fall en kvastkäpp, band fast granriskvistar och satte ned det hela i ett kors av brädbitar. (Fru Maria Lovisa Eskström berättade 1926.)
Klätten var cirka 1,5 meter hög och dekorerades med tygremsor eller annat krimskrams som fanns till hands.
Julgröt: testa originalet
Enligt ett vittne, född i Jäder 1848, var forna tiders gröt lite kärvare än dagens lena smet. Jugröten gjordes nämligen av korngryn eller hemgjorda potatisgryn och förtärdes torr – helt utan mjölk.
Mandlar fanns heller inte, utan i stället gömdes en bondböna i gröten för att spå om vem som skulle bli gift.
Om korngryn och bönor känns för svårsmält kan du i stället pröva lyxvarianten “Sköldinge Sjuskinnsgröt”.
Recept: Sköldinge sjuskinnsgröt
3 lit söt mjölk
2 kkp risgryn
1 kkp korngryn
Socker
Kanel
Smör till formen
kkp = kaffekopp, c:a 1,5 dl.
Grynen sköljas och läggas i kall, söt mjölk. De sättas på elden och kokas långsamt mjuka. En pajform smörjes och däri lägges ett tunt lager av gröten.
Man strör däröver socker och kanel, varav bildas en hård karamellik skorpa, då man lägger däröver t ex en upphettad pannkaksspade.
Sedan ställer man in gröten ett litet tag i ugnen. Detta förfaringssätt upprepas sex gånger, innan gröten är färdig.
Recept från: Charlotte Eriksson, Västra Grytsta, Sköldinge, Södermanland.
Filma de dödas julbord
Det är en hel del magi och oknytt
i rörelse under julnatten. Djuren talar och varsel berättar om det kommande året.
Förr sa man att den vars ljus slocknade skulle dö. I dag kanske motsvarigheten är en urladdad mobil? Hemska tanke!
När juleljusen slocknat och glöggen svalnat kommer de döda på besök för att åter njuta julens fröjder. Så lämna gärna några paket och kanske lite att äta på bordet innan ni lägger er.
Förr tände man ett nattljus i en eldsäker kittel så att spökena skulle se ordentligt. En modernare variant kanske kan vara en LED-lampa och varför inte också en övervakningskamera?
Baka en sålimpa
Av många anledningar vill vi gärna ha något att se fram emot just nu, ett ljus i tunneln. Testa då att baka en sålimpa, som påminnelse om ljusare och grönare tider. Baka av valfritt sädesslag, men ta gärna med grödor som du planerar att så i vår. Kanske frön av tomat och chili?
Låt limpan ligga framme hela julhelgen för att samla magisk energi. Göm brödet väl efter helgen och ta fram den först när sådden börjar: Ge lite till djuren om du har några, strö lite i landen – sålimpan ger kraft!
“Hästa skulle äta jullimpo för di skulle få märg i bena” sa man förr i Lilla Mellösa, Flens kommun.
Stick skomakaren
Det fanns kanske inte stora rikedomar förr, men halm – det hade de flesta. Halmen användes inte bara till dekorationer utan även i jullekarna, där “sticka skomakaren” kanske är mest känd.
Så här går det till: Fläta samman tre knippen halm till ett slags trebent figur – skomakaren – som även kan få en knopp till huvud och hatt som prydnad. Ställ ut halmgubben mitt på golvet.
En person (försvararen) ställer sig vänd mot skomakaren och håller en käpp, stör eller eldgaffel (var försiktiga!) mellan benen.
Person nummer två (anfallaren) ställer sig med ryggen mot den första, griper tag i käppen och frågar: “Har skomakaren gjort klart mina skor?” “Nej!” svarar den första personen. “Då sticker jag ut ögonen på honom!” säger den andre. så börjar kampen, som går ut på att anfallaren ska sticka skomakaren, medan försvararen ska försöka avstyra attackerna.
Är det kul? Vem vet, men förr kunde folk hålla på med leken i timtal.
“Det var så roligt och man narrades att skratta” mindes Gustaf Larsson i Länna 1926.