Sverige ska ha en jämlik och likvärdig skola

Kunskapsresultaten ökar nu i Sverige och fler klarar skolan, men fortfarande är det för många elever som inte uppnår gymnasiebehörighet efter nionde klass. I Södermanlands län våren 2019 gick över 700 elever ut från grundskolan utan möjlighet att ta nästa steg. Det motsvarar var femte elev.För Socialdemokraterna är detta oacceptabelt. Det är dags att fler partier agerar för att bryta skolsegregationen och ge skolan de resurser som behövs. Och då behöver skolvalet och skolpengen förbättras och bli mer rättvisa.
Den socialdemokratiskt ledda regeringen har därför låtit en stor utredning ta fram en rad förslag som skulle förbättra svensk skola och öka jämlikheten. Utredaren föreslår bland annat ett gemensamt skolval med mer rättvisa och tydliga urvalsgrunder och en bättre utformning av skolpengen som idag överkompenserar friskolorna.
Remissvaren för utredningen är övervägande positiva. Men föga förvånande protesterar en rad vinstdrivande skolkoncerner. Internationella Engelska Skolan skriver i remissvaret att man ”avvisar utredningen i dess helhet.”. Man vill behålla sina egna köer och menar att förslaget om att ändra skolpengen skulle ”stoppa så gott som all utbyggnad av friskolor”.
Men skolpengen är inte till för friskolekoncerners möjlighet att expandera, utan för eleverna. Dessutom gäller inte ”lika villkor”, som borgerliga politiker och friskolelobbyn ofta värnar, inte idag. Friskolor får idag samma ersättning per elev som kommunala skolor, trots att kommunala skolor både har ett större samhällsansvar och större omkostnader. Till skillnad från friskolor har kommuner en lagstadgad skyldighet att erbjuda alla barn en skolplats. Detta betyder att kommunala skolor ständigt måste ha beredskap att kunna ta emot nya elever. En sådan beredskap innebär högre kostnader och därför är det också rimligt att kommuner får göra avdrag för dessa kostnader i fördelningen av skolpeng.

Idag överkompenseras friskolor för kostnader de inte har. I stället ger en hög skolpeng och låga personalkostnader höga vinstmarginaler för aktieägarna.Svensk skola dras isär. Ska kunskapsresultaten fortsätta uppåt behöver jämlikheten öka. Då kan vi inte tillåta att friskolorna får ha egna köer som sätter skolvalet ur spel för barn som fötts sent på året eller flyttat över en kommungräns. Vi kan inte överkompensera friskolor med skattemedel som skapar stora vinstmarginaler.
Egentligen är det självklart: En jämlik och likvärdig skola förutsätter ett gemensamt skolval som alla barn kan vara med i och en rättvis skolpeng.
Det svåra blir nu att övertyga en majoritet i Sveriges riksdag om dessa självklarheter. Vi socialdemokrater kommer göra allt vi kan.

Spalt 1:1

Spalt 1:1 Mobil

Återinförda krav på amortering slår mot unga

Finansinspektionen har meddelat att de vill att amorteringskraven återinförs efter sommaren. Detta kommer drabba många hushåll och särskilt gruppen unga vuxna (16-29 år), inte minst i Södermanland. Så många som fyra av tio unga menar att amorteringskraven kommer att begränsa deras möjligheter att kunna köpa en bostad, enligt en ny sifo-undersökning.
För tio år sedan infördes bolånetaket som innebär att en köpare inte får låna mer än 85 procent av köpeskillingen till en bostad. Resten, 15 procent, måste köparen finansiera själv genom sparande eller att ta ett dyrt blancolån. Med de stigande bostadspriserna har kontantinsatsen blivit ett allt högre hinder för framför allt unga att hitta ett eget hem. Lägg sedan på de skyhöga räntor som bankerna räknar med i sina kvar-att-leva-på-kalkyler och krav på amortering enligt en sträng och stelbent modell. Det får till följd att mångaunga familjer, även med normala inkomster, är portade från att köpa en bostad.Kritiken mot att återinföra amorteringarna är också omfattandefrån många av landets ledande ekonomer. Hushållen sparar mer än någonsin och återinförda amorteringskrav riskerar att minska hushållens motståndskraft och konsumtionsvilja. Det är bekymmersamt att Finansinspektionen och regeringen inte väljer att lyssna på dessa synnerligen tunga och välgrundade argument i debatten.Men är det inte viktigt att vi har en sund amorteringskultur i Sverige? Absolut, men detta kan lösas mellan bankernaoch bostadsköparna, eftersom vi har ett personligt ansvar för våra skulder. Ett strängt och generellt amorteringskrav innebär att alldeles för många bostadsbehövande hamnar i kläm.Istället för krav behövs åtgärder som underlättar för unga att komma in på bostadsmarknaden, exempelvis ett statligt startlån och stöd till bosparande som man har i Norge. HSB har tagit fram lösningen HSB Dela som hjälper unga in på bostadsmarknaden och där vi går in och delar på köpet. Men vi ensamma kan inte lösa problemen.Nu är det hög tid för regeringen att underlätta för unga på bostadsmarknaden, en gång för alla.

Äldreomsorgen behöver långsiktighet

SKPF Pensionärerna vill att förslaget om den fasta omsorgskontakten ska bli verklighet omgående–inte om nio år som regeringens utredare föreslår!Passa samtidigt på att kommunalisera hemsjukvården för att skapa sammanhållen vård- och omsorg för äldre. Den kris som pågått länge inom äldreomsorgen måste få ett stopp. Coronapandemin är ett talande exempel på vad som händer när det brister i organisation, kunskap och inte minst kontinuitet inom äldreomsorgen. Den negativa utvecklingen har pågått under lång tid. Det är hög tid att ta situationen på allvar.  
Syftet med det så kallade kontaktmannaskapet är att erbjuda äldre som har hemtjänst en fast omsorgskontakt. På så sätt är det möjligt att stärka behovet av samordning, kontinuitet, trygghet och individanpassad omsorg.
Därför menar vi att den fasta omsorgskontakten ska vara undersköterska. Givetvis kommer en fast omsorgskontakt inte automatiskt att leda till exempelvis högre personalkontinuitet.
För att få till ett riktigt statuslyft för hela hemtjänsten behöver politiker och arbetsgivare skapa mer attraktiva arbetsplatser där medarbetarna trivs, vill stanna och utveckla sin kompetens.
Kontaktmannaskapet måste vara långsiktigt och skapa trygghet. Det får inte skapa osäkerhet hos brukaren med ständigt nya personer som ska vara kontaktperson.
De personer som tar på sig kontaktmannaskap ska vara säkra och trygga för att kunna, vilja och våga utöva sitt uppdrag till fullo och vara det stöd och den effektivisering som är syftet. I grund och botten handlar det om att skapa tilltro till professionerna och på riktigt ge möjligheter till frihet i den egna livssituationen – inte förvaring och förtvivlan hos de äldre och nära anhöriga. 

Vill ha en mänskligare primärvård för pengarna

En replik på förra veckans debattartikeln från regionledningen om vården under coronakrisen.
Regionråden i Sörmland verkar vara mycket nöjda med att allt fler väljer att göra sina vårdbesök digitalt. Det underlättar för personalen men knappast för patienten. Som blir behandlad efter vad som verkar vara förutbestämda sätt. Frågorna som ställs digitalt går sällan att besvara korrekt, patientens tillstånd kan inte besvaras med ja- och nejfrågor. Detta ger inte någon helhetsbild av hälsotillståndet och vad som krävs för åtgärder. Här finns ingen läkare som undrar över bieffekter eller ställer frågor utifrån erfarenhet.
I anslutning till min andra covidspruta så började jag att hosta. Hostmedicin hjälpte inte. Alla mina provvärden var bra. Borde man inte ha funderat på orsaken till hostan. Efter flera kontakter med vården digitalt så slutade varje digital kontakt med att jag hänvisades till min vårdcentral. Flera besök blev jag inte hjälpt av.
Även min egenremiss gick tillbaka till mig som rekommenderades att kontakta min vårdcentral som envisades med att betrakta det som ett hostproblem. Jag gick över till att egenvårda mig. En vän föreslog att luften inomhus kanske var för torr och jag har nu skaffat en luftfuktare och vattenspruta. Vi får se om det hjälper. Jag har varit en lydig medborgare och började tidigt med munskydd. Hur bra var det för luftrören?Allt färre antibiotikarecept har skrivits ut och det är bra. Men hur många är det som borde ha fått det och som fick kämpa med sina infektioner? Det vet vi inte. Men det var lätt för personalen.
Tilliten till adekvat vård har minskat med digitaliseringen. Uppföljningen av patienter som sökt vård missas. ”Husläkarsystemet” fungerar inte. För varje remiss som skrivs ut så får man vänta ibland flera veckor. Och behövs en remiss till en annan mottagning då blir det nya veckors väntetid. Tålamod uppmanas man att ha, men hur länge?
Jag vill ha en mänskligare primärvård för pengarna.

Hälso- och sjukvården i skuggan av coronakrisen

Det viktigaste för Region Sörmland har sedan våren 2020 varit att hantera den plötsliga pandemikrisen och genomföra en så bra covidvård som möjligt. Mycket har berättats om detta, och våra medarbetare har förtjänat varje sekund av uppmärksamhet för det enorma arbete som gjorts och som fortfarande pågår.
När vi som politisk majoritet summerar årsredovisningen för 2020 vill vi gärna lyfta fram insatser och framgångar inom hälso- och sjukvården som av naturliga skäl inte fått så mycket uppmärksamhet:Primärvården allt mer uppskattad av patienterna. Över 100 000 personer har besvarat frågor om sin upplevelse av primärvården. Den stora majoriteten är positiva och våra vårdcentraler ligger på samma resultat som riket i övrigt. Samtliga områden har förbättrats.
Stort antal genomförda operationer. Trots fortsatt pandemi har vilyckats utföra en stor del av den framflyttade vården under sensommaren och hösten och ligger en bra bit över rikssnittet.Fortsatta investeringar i våra sjukhus. Om- och nybyggnationerna har fortsatt i hög takt.Allt fler väljer att göra sina vårdbesök digitalt. I princip alla yrkeskategorier på regionens vårdcentraler erbjuder nu digitala möjligheter till vårdkontakt. Något som många gånger underlättar för både personal och patienter.
Allt färre antibiotikarecept skrivs ut. Det här är viktigt för att minska risken för antibiotikaresistens.
Utökat samarbete kring svåra trauman. Region Sörmland och Västmanland har ett samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset kring vård av patienter med svåra trauman, till exempel efter bilolyckor. Nu är arbetet formaliserat.
Ersättning till hemdialyspatienter. Nu kan personer som är över 65 år och sköter sin dialys i hemmet få ersättning av regionen. Det innebär bättre livskvalitet och färre medicinska komplikationer.
Ny specialistfunktion förbättrar strokevården. Strokeenheten på Nyköpings lasarett har startat ett externt rehabiliteringsteam. Syftet är att patienten snabbare ska kunna påbörja sin rehabilitering hemifrån, där träningen ger bättre resultat.
Utökade lager på länets sjukhus.Ca 6 000 artiklar av vanligaförbrukningsvaror som handskar, munskydd och desinfektionsmedel ska nu rymmas inom våra sjukhus och räcka för två veckors förbrukning.
Den pågående pandemin och covidvården kommer med rätta att stå i centrum ytterligare en tid. Samtidigt är det viktigt att hälso- och sjukvården fortsätter att utvecklas inom alla områden för alla sörmlänningars bästa.

Låt inte staten överge sin post!

Samhället är i omvandling, och så gäller även hur vi kommunicerar. Förändringen går dock långsamt och vi befinner oss nu mellan två paradigm. Även om internet helt gjort om förutsättningarna för såväl handel och bankärenden som för hur vi skickar meddelanden till varandra så är behovet av ett fungerande nationellt postväsende för fysiska paket och brev fortfarande stort. 
Vi ser detta tydligt i Södermanland där infrastrukturen för postservicen utanför tätorterna varit ett växande problem. Staten har alltså ett stort ansvar i att upprätthålla ett väl fungerande postväsende så länge det finns behov av det.  Trots det sker nedmonteringen av Postnords uppdrag steg för steg i marschtakt. Regeringen aviserade nyligen att de vill sänka kravet på att 95 procent av inrikes brev ska delas ut inom två dagar till att 85 procent ska göra det. Ett tillägg säger att 97 procent av breven ska ha delats ut inom fyra påföljande arbetsdagar. Det vore en kraftig försämring av den landsomfattande posttjänsten.
 Vid första anblick kan förslaget tyckas vara relativt måttligt men det kommer i praktiken slå extra hårt mot servicen i områden med låg befolkningstäthet och långa avstånd. Det är tre år sedan kravet på att post skulle delas ut dagen efter övergavs. Vad händer med posten när tre år till gått?   
Försämringarna gäller alla invånare men ur ett företagsperspektiv är detta extra allvarligt. För att företag och företagare ska kunna verka i hela landet med bibehållen konkurrenskraft är det helt avgörande med en fungerande infrastruktur i form av internetuppkoppling, telefoni och post.  Att inte ha tillgång till postservice kan vara en avgörande faktor som stoppar entreprenören från företagsetablering eller fortsatt verksamhet. En övergång till fyradagarsbefordran för en stor andel av inrikes brev kommer i praktiken innebära att samtliga företag behöver räkna med en veckas leveranstid. Konsekvenserna för de tre procenten som står helt utan någon form av tidskrav för när brevet ska ha delats ut är nästan omöjligt att värdesätta.  
Digitaliseringen erbjuder möjligheter till effektivisering och höjd ambition när gäller postutdelning och paketleveranser i glesbygder. Ett sådant exempel är Predictive Movement, en digital plattform för transporter av människor och gods med hjälp av artificiell intelligens, som utvecklas av bland annat Luleå Tekniska Universitet tillsammans med en rad landsbygdskommuner.
Det vore rimligt om PostNord utforskar denna typ av samverkanslösningar innan man drar ner på ambitionen, med stora konsekvenser för privatpersoner och företagande i stora delar av vårt land. Företag behöver tillförlitligt kunna skicka och ta emot brev snabbt eftersom det finns en förväntan hos myndigheter, kunder och leverantörer att företagen ska kommunicera skyndsamt. Redan idag är osäkerhet förknippat med postutdelningen en försvårande faktor. Ekvationen går helt enkelt inte ihop. 
Det är nu upp till bevis för regeringen att visa att statens fokus inte är Postnords verksamhetsutmaningar utan samhällets (såväl privatpersoner som företags) behov av rätt post på rätt plats.