Sverige ska ha en jämlik och likvärdig skola

Kunskapsresultaten ökar nu i Sverige och fler klarar skolan, men fortfarande är det för många elever som inte uppnår gymnasiebehörighet efter nionde klass. I Södermanlands län våren 2019 gick över 700 elever ut från grundskolan utan möjlighet att ta nästa steg. Det motsvarar var femte elev.För Socialdemokraterna är detta oacceptabelt. Det är dags att fler partier agerar för att bryta skolsegregationen och ge skolan de resurser som behövs. Och då behöver skolvalet och skolpengen förbättras och bli mer rättvisa.
Den socialdemokratiskt ledda regeringen har därför låtit en stor utredning ta fram en rad förslag som skulle förbättra svensk skola och öka jämlikheten. Utredaren föreslår bland annat ett gemensamt skolval med mer rättvisa och tydliga urvalsgrunder och en bättre utformning av skolpengen som idag överkompenserar friskolorna.
Remissvaren för utredningen är övervägande positiva. Men föga förvånande protesterar en rad vinstdrivande skolkoncerner. Internationella Engelska Skolan skriver i remissvaret att man ”avvisar utredningen i dess helhet.”. Man vill behålla sina egna köer och menar att förslaget om att ändra skolpengen skulle ”stoppa så gott som all utbyggnad av friskolor”.
Men skolpengen är inte till för friskolekoncerners möjlighet att expandera, utan för eleverna. Dessutom gäller inte ”lika villkor”, som borgerliga politiker och friskolelobbyn ofta värnar, inte idag. Friskolor får idag samma ersättning per elev som kommunala skolor, trots att kommunala skolor både har ett större samhällsansvar och större omkostnader. Till skillnad från friskolor har kommuner en lagstadgad skyldighet att erbjuda alla barn en skolplats. Detta betyder att kommunala skolor ständigt måste ha beredskap att kunna ta emot nya elever. En sådan beredskap innebär högre kostnader och därför är det också rimligt att kommuner får göra avdrag för dessa kostnader i fördelningen av skolpeng.

Idag överkompenseras friskolor för kostnader de inte har. I stället ger en hög skolpeng och låga personalkostnader höga vinstmarginaler för aktieägarna.Svensk skola dras isär. Ska kunskapsresultaten fortsätta uppåt behöver jämlikheten öka. Då kan vi inte tillåta att friskolorna får ha egna köer som sätter skolvalet ur spel för barn som fötts sent på året eller flyttat över en kommungräns. Vi kan inte överkompensera friskolor med skattemedel som skapar stora vinstmarginaler.
Egentligen är det självklart: En jämlik och likvärdig skola förutsätter ett gemensamt skolval som alla barn kan vara med i och en rättvis skolpeng.
Det svåra blir nu att övertyga en majoritet i Sveriges riksdag om dessa självklarheter. Vi socialdemokrater kommer göra allt vi kan.

Spalt 1:1

Spalt 1:1 Mobil

Äldre behöver bättre stöd

Äldrefrågorna har stått i centrum under covidåren och det kommer att fortsätta att vara en viktig fråga för väljarna och för Centerpartiet. Anhöriga spelar en avgörande roll i vården och omsorgen av våra äldre, den delen kan aldrig kommunens och regionens insatser ersätta fullt ut. Men hur är det för den som saknar anhöriga eller har släkt ”på långt håll”?
Jag ser att det behövs ett oberoende stöd, en ställföreträdande anhörig eller ett anhörigombud, för att hjälpa till att föra den äldres talan mot kommun och region, där den äldre kan vara lite utelämnad idag.
Jag är glad över att Centerpartiet beslutade vid partistämman att arbeta vidare med frågan. För det handlar om att ta parti för den lilla människan. Äldre behöver bättre stöd.

Bygg bort elbristen – säkra upp med kärnkraft

Elpriserna i Sverige skenar. Det är framför allt i södra Sverige som priserna slår nya dystra rekord. En av anledningarna är att regeringen i förtid släckte ned Ringhals 1 och 2, vilket skapat brist på planerbar, stabil och leveranssäker el. Vi kristdemokrater varnade tydligt för konsekvenserna av nedläggningen. Dock påstår regeringen att Sverige inte har någon elbrist och energiminister Anders Ygeman sa i riksdagen den 14/10 att Sverige inte ”svettas i så hög grad” som övriga Europa.
Det finns länder som har en djupare kris än Sverige, men vad hjälper det de svenskar som nu svettas rejält över elräkningen varje månad?För den elbrist som Sverige helt uppenbart genomlider, men som enligt regeringen inte finns, får konsekvenser för vanligt folk och företag som försöker göra rätt för sig. En 57-årig sjukpensionär berättade i Aftonbladet den 12 oktober att de höga elräkningarna gör att han inte har råd att laga tänderna längre.
Någon dag senare meddelade Klippans bruk att man tvingats stänga en av sina pappersmaskiner vilket leder till varsel av 24 anställda.Så här ska vi inte ha det. Men mönstret känns igen. För två år sedan stoppades Pågens expansion i Skåne på grund av elbristen. I vintras stängde Holmen flera pappersbruk under flera dagar och flera kommuner runt om i Sverige har tvingats säga nej till etableringar och därmed arbetstillfällen på grund av att det inte finns tillräckligt med el.
Än är det bara höst och prognoserna tyder på en jobbig vinter för hushållen och industrin.Kristdemokraternas väg är en annan. Vi vill se en färdplan för framtidens kärnkraft. Politiken ska signalera att kärnkraften är välkommen och behövs. Ersätt ordet förnybart med fossilfritt i Sveriges klimatmål.Elnätens kapacitet måste ökas och bygga ut. Ledtiderna är för långa och måste snabbas på. Regeringens åtgärder är otillräckliga och därför vill vi göra mer.
Kristdemokraterna arbetar för en utsläppsfri, planerbar och leveranssäker elproduktion. För hushållen, jobben och klimatet.

Uppropen under Metoo får inte ha varit förgäves

Under hashtagen MeToo delade flera kvinnor med sig med av sina upplevelser av sexuellt våld för fyra år sedan. Kvinnors vittnesmål återspeglade dels omfattningen av det sexuella våldet, dels strukturella problem och en tystnadskultur. Vi var många som förväntade oss en omvälvande förändring, men att förändra strukturer är svårt. För Centerkvinnorna är det dock inget alternativ att sänka rösten.
Sverige är ett land där många har blivit våldtagna, men där det nästan inte finns några våldtäktsmän. Under 2020 anmäldes över 9 000 våldtäkter – det är mer än en våldtäkt i timmen. Omkring sex procent av dessa ledde till en fällande dom. Tusentals kvinnor ljuger inte, det är tusentals förövare som går fria. Det är inte ett samhälle som är värdigt det som uppropet #MeToo krävde.
Det sexuella våldet kommer i flera förpackningar. Våldtäkt är det vanligaste brottet, men det är också sexuella ofredanden, trakasserier och sexhandel. Centerkvinnorna vill att sexualbrott får högre minimistraff och uppvärderas i prioritet i rättsväsendet. I dag finns det indikationer på allvarliga brister, bland annat så förekommer det slarv i utredningar, och det saknas kunskap om sexualbrott hos exempelvis nämndemän. För att öka polisens förmåga att utreda brotten grundligt och säkra rättvisa rättegångar, där offret verkligen får sin sak prövad, vill Centerkvinnorna satsa särskilda resurser på kompetensutveckling inom polisen och att det ska finnas specialistkompetens i varje polisregion. Vi vill också satsa på utbildning i hela rättsväsendet, inklusive för domare och nämndemän.
Ännu ett område som har blivit föremål för debatt, och som Centerkvinnorna vill utreda, är förtalslagstiftningen. Flera kvinnor som har vittnat om övergrepp har blivit åtalade och dömda för förtal. Att berätta om brott som en har utsatts för ska inte vara brottsligt. Nu måste samhället stå på de utsatta kvinnornas sida, för rättstrygghetens skull. En grundprincip i en rättsstat är att ett avtjänat straff är ett avtjänat straff, men ett avtjänat straff gör inte att övergreppet försvinner. Utsatta kvinnor måste få rätt till att äga sin berättelse.
#MeToo får inte vara förgäves. De ansträngningar som har gjort hittills har inte varit tillräckliga. Därför är det är vår skyldighet att agera och värna kvinnors rätt till ett liv fritt från sexuellt våld. Centerkvinnorna är en röst att räkna med för kvinnors rätt till frihet.

Rättvist att kompensera landsbygden

Bensin- och dieselpriset är just nu ett hett debattämne och många kräver sänkt drivmedelsskatt. Huvudbudskapet är att skatten är för hög och att den drabbar glesbygden extra hårt som en slags glesbygdsskatt, eftersom alternativ till bilen i form av kollektivtrafik ofta saknas.
Att sänka bensin- och dieselskatten skulle visserligen gynna landsbygden, men också medföra den oönskade effekten att biltrafiken förmodligen ökar totalt i hela landet. Alltså ingen bra metod, eftersom målet är att minska bilåkandet och klimatförstörande utsläpp.
Ett bättre sätt att kompensera alla boende på landsbygden för bland annat dyra resekostnader är att införa ett rejält landsbygdsavdrag i den årliga självdeklarationen. Det är ju inte bara de redan idag avdragsgilla arbetsresorna som är dyra. Utöver dessa tillkommer bland annat resor till barnomsorg, inköp, läkarbesök och diverse fritidsaktiviteter. Olika former av kompensation för dessa resekostnader diskuteras ständigt, men hittills utan resultat.
Tyvärr är det mig veterligen inget politiskt parti som driver frågan om landsbygdsavdrag, trots att alla tävlar om att vara bäst i grenen ”landsbygdsvänliga”. Men snart startar valrörelsen och då har alla partier chansen att driva frågan, för den är en av pusselbitarna i landsbygdens rättvisepussel.

Renovera våtmark för biologisk mångfald

Vi har under sommaren fått se exempel på såväl torka som extrem nederbörd med översvämningar som följd. I augusti bekräftade också FN:s nya IPCC-rapport en direkt koppling mellan den globala uppvärmningen och ett allt extremare väder.IPCC visar också att väderextremerna blir allt vanligare i takt med att uppvärmningen fortsätter. Ett förändrat klimat ställer större och nya krav på samhället och på landskapet vi har omkring oss. I Sverige beräknas det finnas över en miljon kilometer diken. Många av dem grävdes i början av 1900-talet för att marken skulle bli användbar för jord- och skogsbruk. Det fick till följd att många våtmarker torrlades, och i dag är sådana marker en bristvara i landskapet.
Våtmarker har många fördelar:
* De fungerar som en buffert för grundvattnet och kan hjälpa till att jämna ut flödet vid höga vattennivåer – som efter omfattande regnväder – och vid torka.
* De renar vatten från kväve, fosfor och bekämpningsmedel och skiljer av sediment och slam.- De gynnar den biologiska mångfalden eftersom de fungerar som barnkammare för många insekter, grodor, fiskar och fåglar.
* De är vackra och har höga rekreationsvärden.
Att återställa utdikade våtmarker kräver kunskap, men gör stor nytta om åtgärderna utförs rätt. Skogsstyrelsen har fått ett regeringsuppdrag som handlar om att återställa utdikade våtmarker. Fram till 2023 finns det bidrag att söka som kan ersätta en del av kostnaderna för ett våtmarksprojekt.
Det är bra, men våtmarker måste fortsätta att vara en fråga högt upp på den politiska agendan. Vi på Skogssällskapet hoppas därför att riksdagsledamöterna från Sörmland kommer att prioritera både skogen och våtmarkerna högt inför det kommande valet.
Vi vill också uppmana alla skogsägare i Sörmland att överväga om det finns ytor på skogsfastigheten som skulle göra bättre nytta som våtmark.
Klimatförändringarna är i allra högsta grad här, och det extremväder som vi sett exempel på under sommaren kommer att bli allt vanligare. Att återställa och restaurera våtmarker har många värden. Att göra landskapet mer motståndskraftigt mot snabba svängningar i vädret är ett av dem.