Varken polis eller bank har hjälpt Marie Janson i Vingåker efter att hon blev lurad av en bedrägerifabrik i Ukraina. Foto: Karina Frölund
Bitcoin är en kryptovaluta, det vill säga digitala pengar. Foto: Mostphotos

Ingen hjälp efter bedrägeriet

Marie Janson i Vingåker lurades­ av bitcoinbedragare på nätet. Efter ett och ett halvt år har hon inte fått någon hjälp. Polisen lade ner ärendet och Handelsbanken har ingen hjälp att erbjuda. Nu har hon anmält bedrägeriet till Allmänna Reklamationsnämnden, ARN.

Marie Janson blev av med sina sparpengar och såg hur bedragarna tog lån i hennes namn.

– Jag är kränkt och besviken på samhället, men jag försöker undvika att vara ledsen, säger hon.

Den kriminella organisationen har lurat över 1 000 personer från mer än 50 länder. DN skrev då att det bara är en skärva av verksamheten.

Marie polisanmälde bedrägeriet.

– Polisen sa till mig att det är en industri som agerar, det var inget de kunde komma åt och så las ärendet ner. Jag känner mig oväsentlig, som en fluga man kan vifta bort.

Investeringsbedrägerier ökar

Hon pratade också med Handelsbanken och möttes av ungefär samma svar.

– De har en hel avdelning som jobbar med bedrägerier och penningtvätt, men de hade inga goda råd att ge, ingen uppföljning överhuvudtaget och tar inget ansvar för att de lånade ut pengarna.

Jakob Stigsson, jurist på Konsumenternas Bank och finansbyrå säger­ att investeringsbedrägerierna­ ökar.

– Bedragarna är väldigt skickliga­ på att manipulera oss konsumenter att lämna ut koder och göra överföringar.

Han säger att konsumenten hamnar i ett svårt läge vid investeringsbedrägerier.

– Om konsumenten själv lurats till att göra överföring saknas ett effektivt konsumentskydd i dag. Vi har informerat om det problemet i flera år men det tar tid att skapa nya regler.

Att stjäla sparpengarna på kontot och att ta lån i någon annans namn är två olika slags bedrägerier som hamnar under olika prövningar.

– När någon har tagit lån i ens namn finns ett skyddande praxis för konsument att invända mot betalningsskyldigheten. Gör bedragaren en överföring utan att man vet om det finns det regler som kan göra att banken ska ersätta konsumenten. Men det beror på omständigheterna om man får tillbaka några pengar eller slipper betala lånet, säger Jakob Stigsson.

Känner sig våldtagen

För Maries del började det med att hon på en webbsida anmälde sitt intresse för den digitala valutan bitcoin. Då ringde en försäljare upp och hon övertalades att satsa en mindre summa. Hon uppmanades att ladda hem programmet Anydesk för att få hjälp med det tekniska.

Samma sekund som Anydesk låg på hennes dator såg hon hur någon fjärrstyrde datorn och sökte­ lån i hennes namn.

– Jag känner mig våldtagen. De har tagit ifrån mig något, och då menar jag inte bara pengarna, utan en del av min person.

Nu får hon betala lånet som hon själv aldrig tog.

– Jag tycker att det borde finnas fonder för såna här ärenden. Det kommer bara att bli fler och fler. Eller att att det skulle täckas av drulleförsäkringen.

Det har påverkat hennes ekonomiska situation väldigt mycket.

– Jag har kunnat hålla kronofogden borta. Jag är duktig på att hanka mig fram, men ibland har jag inte pengar till mat eller bensin, säger Marie.