Det krävs mod att prova något nytt

Sörmland har Sveriges högsta arbetslöshet. På vissa platser är även kriminalitet, utanförskap och otrygghet stor. Inget av detta är nyheter utan något vi har vetat om länge. Alla vill att vi ska förändra och vända trenden, men det finns de som inte tror det är möjligt utan att styra vilka som får bo var.

Det är komplext och det finns inte en enkel lösning på alla problem, utan vi måste arbeta med olika åtgärder beroende på varje individ och händelse. Jag är övertygad om att det går att vända utvecklingen, det krävs helhetsperspektiv, nya sätt, mod och långsiktighet. Detta är inte något som går att vända på ett år och det räcker inte med nationella beslut om påföljder vid brott eller att förändra lagstiftningen runt anställningar. De är viktiga men inte hela lösningen.

Alla beslut som fattas måste ha långsiktighet för ögonen. I det fall man nationellt beslutar sig för att avsätta medel till olika områden så måste dessa ha en planeringstid på minst 10 år. De kan inte bygga på att kommuner ska söka pengar år för år. Det skapar osäkerhet i planeringen och i det fall man påbörjat ett arbete som sedan inte kan fullföljas, skapar enbart misstroende för de individer som berörs.
Med långsiktighet, kan man gå från att finnas på polisens särskilt utsatta områden till att finnas på listan för utsatta områden eller helt strykas från polisens lista av utsatta områden. Den gemensamma nämnaren är långsiktigt arbete och samarbete över gränserna i kommunen och mellan kommun och stat.

Ett exempel på ett bostadsområde som har vänt utvecklingen är Gårdsten i Angered. De har gått från att ha tomma lägenheter, mycket hög arbetslöshet, många brott samt stor otrygghet, till att ha ca 1000 sökande till lediga lägenheter, minskad arbetslöshet (från 22% till ca 12%), minskat antal brott och ökad trygghet. Vägen dit är långsiktigt arbete, där bostadsbolaget har tagit ett stort ansvar, ordnat lokaler till de som vill starta företag och har personal närvarande i området som ser till att det är tryggt. Förändringen har inte gått på ett år utan har tagit över 20 år. Det har skett genom nära samarbete med näringsliv och polis, samt ett tydligt uppdrag till bolaget. De som idag arbetar i bolaget säger att de inte arbetar med bostäder utan med människor. Med den inställningen kan man skapa bra boende istället för enbart bra bostäder.

Ingen av Sörmlands kommuner har lika stora svårigheter som Gårdsten hade. Det bör inte ta lika många år att vända utvecklingen om vi startar nu. Vi kan inte hantera människor som grupp, då fortsätter de att gömma sig i gruppen i stället för att se till sin egen förmåga och sin egen delaktighet till att situationen är som den är.

Det är möjligt att förändra och det som krävs är mod att prova något nytt, se vad som är möjligt i olika områden och tillsammans börjar arbeta med varje enskild individ för att ta sig framåt.

Spalt 1:1

Spalt 1:1 Mobil

Omställning till förnybar energi

2040 är målet att Sörmland och Sverige har gjort en omställning till en helt förnybar energiproduktion. Detta behövs för att vi ska nå klimatmålen i Sverige och världen. Då krävs olika energikällor, både ur sårbarhetsskäl och för att producera elen närmare där den används.Nu pågår projektering av havsbaserad vindkraft i Långgrund utanför Sörmlands kust. Den innehåller bla undersökning av vilken påverkan en byggnation gör på djurlivet, kulturlandskapet och försvaret. Det sker med allt från visuella bilder, chippade fåglar för att se deras rörelser till vilka fiskarter som påverkas av ljud under byggnationen. Resultatet lämnas in i en tillståndsansökan som avgör om vindkraften får byggas.
Fördelarna med havsbaserad vindkraft är att den producerar energi större delen av dygnet och året. På ca 150 meters höjd blåser det i princip alltid och det blåser mer på vintern än sommaren. Vindkraften är därför ett bra komplement till solkraften. Långgrund planeras att producera 15 Twh vilket motsvarar ca 10% av Sveriges totala elförbrukning. Idag förbrukar Sörmland ca 4 Twh.
Vindkraften kommer påverka olika delar i naturen och det är viktigt att vi vet på vilket sätt. Vissa vattendjur kommer påverkas av ljudnivåerna under byggtiden medan andra inte kommer att påverkas alls. Det samma gäller för fågellivet, för vissa fåglar är rovfåglarna ett större hot än vindkraften. Men det handlar också om återvinningen av rotorbladen, där det idag inte finns någon enkel lösning, men ett arbete pågår för att lösa det i framtiden.När energiomställningen sker behövs en bedömning av den totala miljönyttan och en helhetsbedömning där alla lyfter blicken från sin detalj, för att veta vilka anläggningar som ska etableras. Om vi tror att omställningen kan göras utan att påverka varken fåglar, försvaret eller kulturmiljön så måste vi sluta utveckla länet och landet. Det är nämligen inte möjligt. Vi måste våga se vad som ger den största nyttan.
Besluten måste baseras på fakta och inte känslor. Det kräver både miljön och företagen som bidrar till omställningen. Företag som satsar runt 20 miljoner, för att kunna lämna in en tillståndsansökan, måste veta att politiker och myndigheter tar faktabaserade beslut och inte beslut baserade på känslor, eftersom de projekterar utan att veta om de får bygga anläggningen och tjäna pengar.
Omställningen ska göras och vi måste våga väga olika nyttor mot varandra och ta steg framåt. Jag är övertygad om att havsbaserad vindkraft är en väg framåt när all fakta finns på bordet. Jag hoppas att jag ser vindsnurror i horisonten utanför Sörmlands kust 2028 när de beräknas vara i drift.

Ekosystemet kollapsar i vårt eget närområde

Genom nyhetsflöden och rapporter blir vi i dag konstant påminda om de miljöproblem som vår värld står inför. Vi läser om hur internationella forskare gång på gång varnar för klimatförändringarna, vi ser hur utsläpp från industrier och odlingar i fjärran länder förorenar luft, mark och vatten, och vi lyssnar när vi får höra att det behövs globala lösningar på dessa uttryckligen globala problem. Detta är självklart inte fel i sig, men därför är det lätt att glömma bort att en av dessa katastrofer håller på att utspela sig här i vårt sörmländska närområde, närmare bestämt i Östersjön.
Östersjön mår inte särskilt bra idag.
Övergödning, överfiske och utsläpp av farliga ämnen har under många år lett till att havet präglats av stora miljöproblem. Onaturligt stora utsläpp av kväve, fosfor och andra näringsämnen har under lång tid gjort att syret på havsbotten förbrukats och skapat zoner där fiskar och andra organismer inte längre kan överleva.
Samtidigt så har vi fiskat Östersjön på industriell skala alldeles för hårt och för länge. Industriell bottentrålning och liknande metoder har resulterat i att EU-kommissionen under 2019 blev tvungna att tillämpa ett nödstopp för fiske på torsken, en av de värst drabbade arterna, i delar av Östersjön. Självklart finns det många andra faktorer som också spelat en stor roll när det kommer till försämringen av havsmiljön i Östersjön. Det är dock viktigt att komma ihåg att kombinationen av syrefria havsbottnar, ett överfiske som ändrat arternas biologiska levnadsmönster, samt nedskräpning från angränsande länder gjort att vårt östra hav kanske snart inte klarar av att återhämta sig, om inte drastiska förändringar sker.
Även vi i Sörmland känner och kommer känna av effekterna av denna utveckling. Dels så kör de större trålarna fortfarande väldigt nära kusten, tack vare undantag ibland till och med innanför trålgränsen. Det är de industriella båtarna från andra län och länder som tar upp den absoluta majoriteten av bl.a. strömming och skarpsill utanför vår kust. Och dels så även om fenomenet med syrefria bottnar främst sker ute på djupare vatten, så bör vi vara beredda på att se liknande effekter i framtiden även närmare våra lokala kuster.
När man sedan lägger till det faktum att majoriteten av den industriella fångsten går till foderindustrin och inte till direkt konsumtion, då tycker jag att vi bör fråga oss själva, är denna situation hållbar?

Rösta för en öppen och jämställd kyrka

Snart är det dags att greppa röstkortet, välja bland valsedlarna – vitt, rosa och gult – sätt kryss och lämna sitt kuvert till valförrättaren. Vi undkom ett extraval och det som sker söndagen den 19 september är ett vanligt, planerat kyrkoval.
Det är din möjlighet, som medlem i Svenska kyrkan, att välja inriktning på församlingens och kyrkans framtid genom att utse vilka personer som du vill ska företräda dig. Spelar det roll om du röstar eller inte? Självklart har det betydelse! Om du inte röstar, använder dig av din demokratiska möjlighet, så ger du bort din möjlighet att påverka till någon annan vars röst då väger tyngre.
Du röstar också för att du tycker att kyrkan ska vara demokratiskt styrd, där valda företrädare för fram medlemmarnas synpunkter på verksamheten. Det är en garanti för att kyrkan är en öppen och välkomnande kyrka som är till för alla som vill tro, tvivlar eller tror. Du kan vara olika långt på väg i din tro och du är lika välkommen i alla fall. Det är öppenheten som gör kyrkan till kyrka och inte till en sekt för enbart troende som tror på rätt sätt.
Men valet är också viktigt för vilka värderingar som ska styra. Det finns krafter som vill ta över kyrkan som arena för att föra samhället tillbaka till ”som det var förr”. De har växlat upp inför valet 2021. Därför är det ytterligt viktigt att rösta för medmänsklighet och öppenhet som en motkraft till en sluten, elitkyrka för den som redan har.
Dåvarande Centerkvinnornas Märta Leijon lade ner ett otroligt arbete för att se till att kvinnor skulle kunna bli präster. Hon lät sig inte hindras, hon läste till och med teologi för att kunna argumentera på teologernas planhalva. Striden om jämställdheten i Svenska kyrkan är med detta inte vunnen. Det finns mer att göra för att arbetsuppgifter ska värderas lika och för att kvinnor och män eller den som är hen ska ha en lika självklart plats i kyrkan som i verksamheten.
Svenska kyrkan i sig ska vara en förebild för ökad jämställdhet och en trygg arbetsmiljö fri från mobbning. Här finns mycket mer att göra för att öka kunskaperna och bryta ner strukturer som inte fungerar.Så min uppmaning blir: Rösta för en öppen och jämställd kyrka. En kyrka som är öppen, grön, nära, engagerad och modig har framtiden för sig!

Samarbete ger bra lösningar

Ibland måste man tänka tillbaka. Det kan vara på det personliga planet med minnen, såväl goda som mer sorgsna. Det kan också vara att tänka tillbaka på händelser och skeenden för att för sig själv förstå den samtid vi lever i. Just nu är det stort fokus på händelserna i Afghanistan vilket det ska vara, men mina funderingar den här veckan rör det som vi alla levt med i våra tankar sedan början av 2020.
Ett nytt virus som snabbt spreds till jordklotets alla vrår. Ett virus och en följande sjukdom som vi människor saknade försvar emot. Vi var nog många som inte riktigt förstod vad som väntade när de första rapporterna i början av januari 2020 strömmande in från en stad i Kina. Wuhan med 10 miljoner invånare stängdes ned. Allvarligt, men långt borta tänkte nog många av oss.I minnet fanns rapporter om ebola i Afrika och svininfluensa som några år tidigare varit på väg att spridas. Utvecklingen i Sverige från slutet av januari (första fallet) till mitten på mars var det nog ingen som kunde ana.
På den officiella sidan krisinformation.se kan man läsa att den 25 februari var risken för samhällssmitta låg för att den 2 mars vara medel och den 10 mars konstatera att det var samhällsspridning. Datumet 11 mars kommer vara ett datum vi kommer att stanna till vid precis som andra dagar med särskilda händelser. Då konstaterade världshälsoorganisationen WHO att covid-19 var en pandemi. En pandemi som vi fortsatt lever i.
Funderingen blir nästan som den Tage Danielsson uttryckte om kärnkraftsolyckan i Harrisburg 1979. Sannolikheten för att det skulle hända var så liten att den inte kunde ske. På samma sätt skulle det vara osannolikt att ett virus skulle påverka alla människor på jorden. Men det hände och fortsätter att påverka oss varje dag. Funderingarna fortsätter.
Med alla turer som varit när det gäller hur vi ska bete oss och förhålla oss till varandra de senaste 18 månaderna så behövs det såväl i Sverige som i relation till andra länder göras överenskommelser för vad som är bra och kloka åtgärder för att förhindra fortsatt spridning av covid-19.
Med den kunskap och erfarenhet som vi fått så ska det bli spännande att se vad som blir bestående förändringar i vår vardag. Eller kommer vi att längta tillbaka till tiden före covid-19 så mycket att den här tiden som varit inte kommmer att kunna pekas ut som avgörande? Viktigt att säga är att sjukdomen covid-19 inte kommer att försvinna, det måste vi förstå.
Men nu när forskningen snabbt kunde få fram vacciner som ger skydd mot svår sjukdom så kan åtminstone jag se en ände på många av de åtgärder som satts in för att begränsa smittspridning. Förutsatt att vi lyckas motivera de åldersgrupper som nu är är aktuella för att vaccinera sig. Framtidsspaningen och förhoppningen är ändå att världen kan lämna pandemistadiet när det gäller Covid-19.Tänk om samma kraft kunde finnas för att finna lösningar på de konflikter som vi människor ordnar helt på egen hand.

Enormt bakslag som kräver handlingskraftiga regeringar

I skrivande stund har precis Kabul fallit i talibanernas händer och världen häpnar över hur fort det gick för dem att ta över ett helt land. Västvärlden och USA i synnerhet har på det djupaste vis svikit ett land och dess medborgare och lämnat dem helt åt sitt öde. Detta är en human katastrof utan dess like.
Rapporterna om talibanernas skräckvälde och deras metoder för att kuva de afghanska folken är horribla, fasansfulla. Att de nu åter tar över och inför sina sharialagar igen är ett enormt bakslag för framförallt kvinnor och flickor. Än en gång kommer deras möjlighet till utbildning och självständighet att tas ifrån dem. Än en gång sätts kvinnor under mäns goda vilja och makt, riskerar våld, sexuella övergrepp, barn- och tvångsgifte och att få sin frihet och grundläggande rättigheter begränsade.
Regeringen har beslutat att frångå taket om att max ta mot 500 personer kvotflyktingar samt att frångå regeln om att man måste tagit sig till ett tredje land för att kunna söka asyl. Det innebär ett troligt scenario där vi tar emot fler afghanska medborgare till Sverige. Då gäller det att vi som samhälle är beredda att ta mot igen och växlar upp tillbaka till det vi gjorde 2015, fast bättre. Ge tydliga ramar för vad som gäller här, ordna ett värdigt mottagande, utbilda och hjälpa i språk, arbete och egenförsörjning.
Du och jag som enskilda personer kan hjälpa genom att välkomna, hjälpa genom att förklara, visa, finnas där som medmänniska – det är vi som är det samhälle vi vill att de nyanlända ska omfamna och bli en del av. Svensk lag gäller lika för alla, oavsett ursprung, religion, kön och allt annat som skiljer oss åt. Men våra seder och bruk är svårare att få grepp om utan introduktion.
De som kommer fara mest illa av det som sker i Afghanistan just nu är kvinnor och flickor, därom råder ingen tvekan, men även män och pojkar är värda trygghet och ett gott liv. Som värld kommer vi inte gagnas av att Afghanistan blir ett land bestående av bara män. Med länder som Kina och Ryssland som erkänner och förhandlar med talibanerna ser utsikterna illa ut för Afghanistan att bli det demokratiska samhälle de var på väg mot.
Vill vi att världen ska vara en säker plats så krävs det att vi och andra regeringar världen över visar handlingskraft och arbetar tillsammans för att säkra den internationella säkerheten och människors trygghet. Det gör vi bla genom vårt deltagande i internationellt arbete, genom att ge bistånd, genom att stötta på plats, stötta i de flyktingläger som bildas i grannländer runt länder i krig, genom att visa och utbilda i demokrati och mänskliga rättigheter. Och hands-on genom att hjälpa de som tar sig hit.
Vi kan inte lösa all världens problem, men vi får inte heller lura oss att tro att vi är isolerade från dem.