Det krävs mod att prova något nytt

Sörmland har Sveriges högsta arbetslöshet. På vissa platser är även kriminalitet, utanförskap och otrygghet stor. Inget av detta är nyheter utan något vi har vetat om länge. Alla vill att vi ska förändra och vända trenden, men det finns de som inte tror det är möjligt utan att styra vilka som får bo var.

Det är komplext och det finns inte en enkel lösning på alla problem, utan vi måste arbeta med olika åtgärder beroende på varje individ och händelse. Jag är övertygad om att det går att vända utvecklingen, det krävs helhetsperspektiv, nya sätt, mod och långsiktighet. Detta är inte något som går att vända på ett år och det räcker inte med nationella beslut om påföljder vid brott eller att förändra lagstiftningen runt anställningar. De är viktiga men inte hela lösningen.

Alla beslut som fattas måste ha långsiktighet för ögonen. I det fall man nationellt beslutar sig för att avsätta medel till olika områden så måste dessa ha en planeringstid på minst 10 år. De kan inte bygga på att kommuner ska söka pengar år för år. Det skapar osäkerhet i planeringen och i det fall man påbörjat ett arbete som sedan inte kan fullföljas, skapar enbart misstroende för de individer som berörs.
Med långsiktighet, kan man gå från att finnas på polisens särskilt utsatta områden till att finnas på listan för utsatta områden eller helt strykas från polisens lista av utsatta områden. Den gemensamma nämnaren är långsiktigt arbete och samarbete över gränserna i kommunen och mellan kommun och stat.

Ett exempel på ett bostadsområde som har vänt utvecklingen är Gårdsten i Angered. De har gått från att ha tomma lägenheter, mycket hög arbetslöshet, många brott samt stor otrygghet, till att ha ca 1000 sökande till lediga lägenheter, minskad arbetslöshet (från 22% till ca 12%), minskat antal brott och ökad trygghet. Vägen dit är långsiktigt arbete, där bostadsbolaget har tagit ett stort ansvar, ordnat lokaler till de som vill starta företag och har personal närvarande i området som ser till att det är tryggt. Förändringen har inte gått på ett år utan har tagit över 20 år. Det har skett genom nära samarbete med näringsliv och polis, samt ett tydligt uppdrag till bolaget. De som idag arbetar i bolaget säger att de inte arbetar med bostäder utan med människor. Med den inställningen kan man skapa bra boende istället för enbart bra bostäder.

Ingen av Sörmlands kommuner har lika stora svårigheter som Gårdsten hade. Det bör inte ta lika många år att vända utvecklingen om vi startar nu. Vi kan inte hantera människor som grupp, då fortsätter de att gömma sig i gruppen i stället för att se till sin egen förmåga och sin egen delaktighet till att situationen är som den är.

Det är möjligt att förändra och det som krävs är mod att prova något nytt, se vad som är möjligt i olika områden och tillsammans börjar arbeta med varje enskild individ för att ta sig framåt.

Spalt 1:1

Spalt 1:1 Mobil

Nu flyttar de ut från Stockholm

 Flyttlassen går från stan, nu måste integrationen fungera.Det är såklart inte hela sanningen, men som det gamla uttrycket ”Lögn, förbannad lögn och statistik” säger så går det att med statistik förklara saker som vi anar att det är. I den vetenskapliga världen så tar man det här ett steg längre och lägger till ordet evidens som förklaring till varför det ena eller det andra är sanning.
SCB släppte i dagarna svensk flyttstatistik för det gångna året. 2020 statistiken visar att det under pandemin sker en förändring av val av bostadsort. Stockholmsstad som stadigt vuxit har 2020 en minskande befolkning! De enkla förklaringarna är att många valt att flytta utåt från staden där man får mer bostadsyta för pengarna och en miljö där det är enklare att hålla smittskyddsavstånd till andra människor. Är det en trend som kommer att hålla i sig? Är pandemin vägskälet där arbetet istället för att vara på kontoret flyttar in i hemmet eller i vart fall mycket närmare än tidigare?
Såklart är det inte alla som har jobb som kan utföras på distans till 100 procent, men för en tredjedel var det enligt statistik som gjorde det under 2020. En tredjedel av den arbetsföra befolkningen har jobb som kan utföras helt eller delvis på distans. Vilken möjlighet för alla dem.Jag som under många år följt en serie på BBC som heter ”Escape to the country” har anat att trenden att flytta från storstan (London) för att leva ett lugnare liv med egna djur, vara med i en lokal förening och ha samvaro på den lokala puben också skulle bli en trend i Sverige. Nu verkar den vara här, åter igen om man ska tro på statistiken.Sörmland, vi behöver skynda på att förbereda oss på att bli flera, stadsborna flyttar ut.
Då gäller det att det finns platser att bygga bostäder på. Det måste finnas infrastruktur som fungerar, vägar, bredband, elförsörjning, dricksvatten, tillgänglig vardagsservice, bra skolor och kollektivtrafik. Välkomna dina nya grannar och prata med dem om hur livet fungerar på din ort. Tipsa om föreningar att aktivera sig i. Dela med dig av bra platser i naturen där man kan tillbringa sin fritid. Berätta också om hur viktigt det är att respektera att skogen och marken ägs och drivs av någon som har det som sin försörjning. Det är så integration blir till på riktigt.
Det får inte finnas oro om att platsen jag flyttar till inom kort ska fyllas med ledningsgator, omfattas av ett utökat strandskydd eller för den delen väg- eller järnvägsutbyggnad. Det borde kunna bevisas med statistik eller till och med finnas evidens för att det finns behov av långsiktig samhällsplanering som inte stannar vid kommunens översiktsplan.
Det är inte en lögn att vi blir fler i Sörmland även om man ibland kan vara skeptisk till statistik. Det finns evidens på det. Bara på min enskilda väg har befolkningen ökat med 100 procent, vi har gått från ett fast hushåll till två. Integrationen är påbörjad, vi har druckit kaffe och pratat. Delvis på engelska men mest på svenska men jag har också försökt förstå något av deras holländska.

Pandemin ger skjuts åt landsbygden

Pandemiläget är till landsbygdens fördel. Efterfrågan på bostäder på landet är stor över hela Sverige, folk har börjat lämna städerna och mycket stavas digitaliseringen som ju skapar möjligheterna, men framförallt också det påtvingade läget av att jobba hemifrån och hur mycket fördelar som öppnas upp med det .
Jag hade förmånen att lyssna till Teo Hären i förra veckan, en professionell kreatör, författare, föreläsare och inspiratör, som lämnade lägenhet och jäkt i Stockholm och köpte sig en herrgård i Älvkarleby. Han berättar om hur digitaliseringen förflyttat allt. Det man flyttade till stan förr för att finna finns nu där en dator, en smartphone, en iPad nås av uppkoppling. Idag behöver vi inte åka till ett museum på andra sidan jordklotet, vi kan logga in på deras hemsida och gå en tour. Det utvecklas program och system hela tiden. Vi har lärt oss iom pandemin att ha möten via zoom, Skype, teams, ja mötesforumsutbuden är många.
Virtual Reality är så reellt idag att ett möte där kan upplevas lika verkligt som ett fysisk möte. Det som tidigare var och gav stadens kreativa kvaliteter har nu förflyttats. Platsen har idag ingen betydelse för att kunna studera vid internationella skolor, jobba från landet eller från annat land, träffa en kärlek via dejtingsajter eller uppleva fantastisk kultur från olika länder. Vi kan handla från världens alla hörn med bara några klick och få det levererat hem till dörren. Möjligheterna att möta likasinnade är större på nätet än att mötas på en fysisk bygdelokal. Det han beskriver är tankevrickande och så ibland utmanande att det är svårt att ta in.
Pandemins isolering har givit behovet av naturen en rejäl uppsving. Aldrig har väl folk rört sig och umgåtts så mycket utomhus som nu. Att kunna ha walk-and-talk-möten och faktiskt hinna få en gnutta sol på näsan på arbetstid har förändrat hur vi ser på med vad vi vill fylla vår fritid.Handen på hjärtat – var känner du dig mest kreativt inspirerad? I stadens larm eller i skogens sus? Det vi lärt av pandemin är att båda delarna behövs i större utsträckning och möjligheten till balans stavas nya sätt att tänka, bo och leva.
Vi ser idag hur priserna på boenden på landsbygden stiger, fler och fler ser möjligheterna som digitaliseringen öppnar upp för. Är vi på landsbygden redo för detta? Hur gör vi plats för de som vill flytta till oss? Hur inkluderar vi dem i vår gemenskap? Kan vi komma behöva ändra oss och våra vanor något? Jag välkomnar denna förändring. Vi behöver fler som flyttar in i våra mindre samhällen, vi behöver få till en flyttkedja. Aldrig har vi varit så nära det som vi är nu.

Tror på framtida gröna energilösningar

Jag tillhör dem som gillar vinter med snö och kyla. I kombination med att solen strålar från himlen får jag energi som är välbehövlig efter en höst med regn och rusk och få sociala fysiska kontakter.Förutom mänsklig energi skapar snön och kylan även en förnyad debatt om energiförsörjningen i Sörmland och övriga landet. Röster höjs igen för att både bygga nya och att inte stänga kärnkraftsreaktorer. Dessa förslag hörs samtidigt som den fossilfria energiproduktionen ökar år för år och där forskning skapar fler möjligheter till både ökad produktion och ökad lagring av energin.
Samtidigt som energiproduktionen ökar så ökar också användningen av el eftersom vi använder den till allt fler saker, både för att underlätta i vardagen men också för att ladda våra elbilar.
De flesta dagarna säljer Sverige energi till andra länder och den mesta är fossilfri, men under ett antal av de kallaste dagarna köper vi el från andra länder.  Och ja, det är fossil energi som även den behöver ersättas med fossilfri energi.
Trots starka röster från kärnkraftskramarna är jag övertygad om att kärnkraften inte är lösningen för att värma Sörmland de kallaste dagarna. Hade det varit lösningen och dessutom lönsamt hade nya reaktorer redan börjat byggas. Det är nämligen inte förbjudet att bygga nya reaktorer i Sverige.Jag tror däremot på framtida nya lösningar. Det pågår sedan många år tillbaka en omställning av energiproduktionen i Sverige. Fler hushåll väljer att producera sin egen solenergi för att bidra till produktionen av el i Sörmland. Investeringarna ökar både antalet produktionsställen samtidigt som de förbättrar tekniken.
Den negativa säger nu att när snön ligger på taken genereras ingen solel, vilket är sant. Mina egna solceller har inte genererat någon el på några veckor. Därför är det så viktigt att fortsätta utveckla hur vi kan lagra den energi som skapas när solen lyser och vinden blåser. Det är viktigt både för att utjämna produktion under dagen också för att kunna använda energin som överproduceras vissa delar av året till de dagar som är kallast och har mest snö.Att installera batterier tillsammans med solceller ökar möjligheten att jämna ut den enskilda anläggningens produktion och användning. Vätgas kan lagra energi längre tider och kan utjämna produktion och användning över årstiderna. Sörmland kan öka sin egen produktion och vi kan bidra till lagring av energi, men vi kommer inte klara det själva. Vi och övriga landet behöver även att elnätets ”motorvägar” byggs ut för att elen ska transporteras dit den behövs.
Jag är positiv och ser framför mig ett Sörmland och Sverige som i framtiden kommer ha en helt fossilfri energiproduktion. Där vi har minskat behovet av att köpa el från andra länder och inspirerat och bidragit till fossilfri produktion, så att den el vi köper från andra länder även den är helt fossilfri.

Faktaresistens i coronans spår

När krisen kommer så förväntas staten och samhället ha kompetent och erfaret ledarskap. Detta gäller oavsett om krisen uppstår från en krigssituation, väderhändelser, större strömavbrott eller som i fallet vi tampas med nu, en pandemi. Vi förväntar oss att samhällets ledande aktörer är kunniga, att de är erfarna och att de jobbar utifrån fakta och med forskning och vetenskap i ryggen som kan backa upp denna fakta. I Sverige har vi i detta syfte valt att ta fram dessa faktaunderlag via våra myndigheter, var och en specialiserad påsin del av samhället. Med detta system och tack vare våra myndigheter så kan vi medborgare lita på att våra politiker tar väl förankrade beslut.
Men vad händer då om medborgarnas tillit till detta system börjar sjunka? Allt mer och mer ser vi politiker och medborgare i alla Sveriges regioner som helt öppet börjat ifrågasätta våra faktaunderlag och vår vetenskap. Självklart så måste vi kritiskt granska våra myndigheter och politiker, men när till och med forskarna har svårt att enas om en coronastrategi så kanske det är bäst att låta experterna komma fram till lösningar själva.
Noggrann analys och mångårig erfarenhet har ersatts av “jag såg det på facebook”, och med tanke på att det blir lättare och lättare att hamna i sin egen lilla “filterbubbla” och bara konsumera de nyheter och den information man själv vill se är det kanske inte så konstigt att problem som exempelvis vaccinmotståndet kvarstår.

Då återstår ju frågan om hur, när och på vilket sätt vi bör granska våra krishanterare. Sedan tidigare vet vi att våra ledare inte är allvetande, och att biverkningar lätt kan uppstå av deras beslut, som exempelvis under vaccineringen mot svininfluensan. Ett sådant scenario är kanske än viktigare att vara vaksam mot idag, med tanke på läkemedelsföretagens snabba ryck vad gäller framtagandet av vaccinet mot coronaviruset. Samtidigt får vi inte hamna i situationen som USA haft det senaste året, där en stor del av befolkningen totalt struntat i deras version av folkhälsomyndigheten och där både den exekutiva och den lagstiftandemakten knappt ens försökt att införa några rekommendationer förrän nu, då Joe Biden blivit president.
Det enda jag vet vid det här laget är att jag hellre litar på våra medicinska experter med deras utbildning och erfarenhet i ryggen, än opinionsbildare utan dessa kvalifikationer, och även om vi hela tiden måste kritiskt granska våra makthavare, så bör kanske kriser av en medicinsk eller vetenskaplig natur främst utvärderas efter krisens slut, inte mitt under.

Vi behöver förebilder på landsbygden

Landsbygden växer. I coronatider har många flyttat ut från storstäderna för att överleva och leva. De har sökt sig bort från trängsel, köer, asfalt och stress. De har hittat lugnet, naturen och den långsamhet som naturligt infinner sig, när du måste bygga upp en vardag, där din bostad är din arbetsplats.Det här gäller förstås inte för alla. Alla kan inte arbeta hemifrån, hur mycket folkhälsomyndigheten än rekommenderar det. Deras arbete går endast att utföra på en given plats. Det kan handla om vård, äldreomsorg, service och handel.
Vissa förutsättningar krävs för att arbetet ska vara möjligt att utföra på distans. Bredband, så självklart när uppkopplingen fungerar och så påfrestande, när den inte gör det. Det finns också en fara i beroendet av teknik och elektricitet, något som vi inser varje gång det rapporteras om stormar och snöoväder.
För oss i Sörmland är det viktigt att vi kan bo och leva i hela länet och ta vara på hela Sörmlandsbygdens möjligheter, alltså såväl landsbygd som stad.Fler fördelar behöver dock utvecklas, för att landsbygden ska förbli både lockande och levande.Organisationen Hela Sörmland ska leva gör detta, bland annat genom att utse sörmländska förebilder som årets eldsjäl, landsbygdsgrupp och serviceinsats.
Eldsjälen Anna Lindell i Jönåker är aktad keramiker som från en liten hästgård servar stjärnrestaurangerna med porslin. Ja, det går att äta korngryn och fläsk och annan vardagsmat på tallrikarna också. Hon har arbetat idogt i många år med bruksföremål i konstklass och med fötterna stadigt i den sörmländska myllan.
En viktig serviceinsats gör Julitahallen, som står för det som lanthandeln alltid har svarat men i modern tappning – service och träffpunkt i kombination.
Sörmlands Matkluster är årets landsbygdsgrupp. Här belönas ett mångårigt arbete för att göra Sörmland aptitligare genom att visa upp allt mathantverk och livsmedelsproduktion som finns i länet.
Tillsammans är de viktiga förebilder. Sörmland behöver fler. Fler personer, organisationer och företag som visar att det inte bara går att leva på landsbygden, utan att man kan överleva där och göra det med en avundsvärd livskvalitet. Kanske med lite mindre av vissa saker, men med lite mer av annat. Och det är det andra som vi kommer att minnas längre.