Det handlar om ren åldersdiskriminering

Enbart för att man uppnått en viss ålder så är man inte på ett visst sätt. För att man uppnått pensionsåldern så är man inte ”körd”. En del kan och vill arbeta vidare medan andra är i behov av att få koppla av efter ett långt och hårt arbetsliv. Några är friska och aktiva, andra kanske i behov av omsorg och vård. Skatten på pensioner har varit och är fortfarande högre än för arbetsinkomster. Det lär för övrigt vara unikt i världen.

Det är omvittnat svårare att få lån och krediter för äldre och att hyra bil blir ofta dyrare. Vissa förmåner upphör. Det här kallas ålderism. ”Fördomar eller stereotypa föreställningar som utgår från en människas ålder och som kan leda till diskriminering”, en definition av professorn i gerontologi Lars Andersson.Attityden till äldre i vårt land är genomgående exkluderande, vårdande och närmast negativ. Det visar sig bland annat när det gäller delaktighet samhällsfunktioner som beslutsprocesser eller på arbetsmarknaden. Pensionsåldersutredningen ”Längre liv, längre arbetsliv” (SOU 2012:28) konstaterade att ”problemet för äldre som vill arbeta något längre är inte regler för pensioner med mera utan systematisk ålderism”. Äldre är också klart underrepresenterade i riksdagen och i de flesta politiska församlingar.

När det gäller den andra sidan av myntet, hur man då inrättar samhället så att det ska passa för olika åldersgrupper och olika människor så kan man konstatera att hänsynen till de som ”inte hängt med” i utvecklingen, som en del äldre, är lindrigt sagt bristfällig. Har man inte en smartphone laddad med appar kan man snart inte parkera sin bil, åka buss eller beställa tid i vården.Allt fler betalningsställen blir kontantfria. Bank-ID, betalkort och elektroniska lösningar blir i allt högre grad en nödvändighet men utgör samtidigt en säkerhetsrisk för många äldre. Textstorleken på instruktioner är dessutom sådan att det redan på det stadiet kan vara ”kört”.

Antalet äldre i samhället ökar. Vi lever längre, många har god hälsa, bättre utbildning än förr och inte minst livserfarenheter. Som grupp betraktad är äldre snarare närande än tärande. Men äldre är inte en homogen grupp människor, lika lite som yngre eller medelålders. Sluta därför upp att behandla oss som mindre vetande men ta större hänsyn till de som har särskilda behov!

Spalt 1:1

Spalt 1:1 Mobil

Sätt Sörmland i rörelse

När sörmlänningarna förhoppningsvis ser ett ljus i tunneln med coronavaccinet måste idrotten börja se bortom pandemin och in i framtiden. Krisen har blixtbelyst den betydelse idrotten har. Nu måste ett gemensamt ansvar från idrottsrörelsen, kommuner och idrottsföräldrar utmynna i lösningar på hur vi upprätthåller idrottens kraft när vardagen så småningom återgår till det normala.
Idrotten berör och inkluderar tusentals människor i Södermanland. Vi som är engagerade inom innebandy vill kunna erbjuda alla som vill rolig, utvecklande och hälsofrämjande fysisk aktivitet och social gemenskap. Tyvärr har de ambitionerna tvingats pausas under coronapandemin.
Trots att pandemin är allt annat än över måste vi orka blicka framåt. Nu när vaccineringen är igång kan – och bör – vi börja drömma om att det kommer en vardag igen. En vardag där idrotten, precis som tidigare, fyller en viktig funktion i mångas liv.
Men vi måste vara realistiska och inse att idrotten på kort sikt riskerar att tappa utövare. Barn och ungdomar har hittat annat att sysselsätta sig med när träningar och matcher varit inställda. På lång sikt kommer det tappet att innebära en försämrad folkhälsa för svenskar. Det är ett mardrömsscenario och allt annat än vad innebandyn strävar efter.
Lokalpolitikerna i Södermanland måste förstå behovet och stödja de ansträngningar som behöver göras för att idrotten åter ska bli en viktig del av folkhälsoarbetet. Att det till exempel finns moderna idrottshallar för alla som vill idrotta är oerhört viktigt och borde stå på agendan vid varje kommunfullmäktigemöte.
Svensk innebandy fyller 40 år i år och kommer att göra många satsningar framöver. Därför är det en självklarhet för oss att även satsa oss ur pandemin. Vi vill att kommuner, andra idrotter och engagerade är öppna för dialog, för att vi tillsammans ska kunna hitta de bästa sätten att göra idrotten attraktiv och locka tillbaka utövarna. Fokus måste ligga på nyskapande, samverkan och inkludering. Vi vill samtidigt vända oss till alla de föräldrar som har aktiva barn och unga i idrottsverksamheter. Fortsätt uppmuntra till träning och delaktighet i föreningar. Fortsätt att skjutsa, tvätta och hjälpa till. Vi inser att det är lätt att förändra sina vanor och att det kan kännas motigt att dra igång igen. Men er betydelse för att få unga att fortsätta idrotta kan inte nog understrykas. Hjälp oss att sätta Södermanland i rörelse igen.

Kommunerna bör ha ökande mål för att handla lokalproducerad mat

Svenska kommuner köper livsmedel för mer än 300 miljarder skattekronor varje år; mat som går till exempelvis skolor, förskolor och äldreboenden. Det är på många sätt väl investerade pengar som bidrar till att upprätthålla den svenska välfärden.
Tyvärr är det alldeles för få kommuner som sätter mål för att skattebetalarnas pengar ska göra nytta även bortom välfärden. Genom att sätta mål, mäta och följa upp kan fler kommuner i Sörmland bidra till en stabil svensk matproduktion. Det ger i sin tur både fler arbetstillfällen och ökad biologisk mångfald, vilket är en av de viktigaste faktorerna för att minska effekterna av klimatkrisen.
Coronapandemin har visat att Sverige behöver öka den inhemska livsmedelsförsörjningen för att stå rustat inför framtida kriser. Att bli mer självförsörjande är en bättre lösning i grunden än än att till onödigt höga kostnader fylla beredskapslager.
Därför är det glädjande att sörmlänningarna vill att deras kommuner ska prioritera lokalproducerade livsmedel i upphandlingar. Nästan nio av tio iöstra Mellansverige svarade i Norrmejeriers Sifoundersökning från i fjol att det är viktigt att kommuner väljer lokalproducerat. I en enkät till alla upphandlingsansvariga i Sveriges kommuner uppger även där en majoritet att lokal eller svensk produktion är ett viktigt kriterium vid upphandling.
I samma enkät svarar dock bara tre kommuner i Sörmland att de har mål för hur stor andel av de upphandlade livsmedlen som ska vara lokalproducerade. Mer än hälften har visserligen en strategi för att öka mängden, men utan mål att mäta mot blir en strategi lätt tandlös och svår att följa upp.
Vi vill därför uppmana alla kommuner i Sörmland att sätta mål för hur stor andel av de upphandlade livsmedlen som ska vara lokalproducerade. Målet kan vara formulerat som en andel av totalen eller som en ökning från föregående år. Huvudsaken är att det går att mäta och följa upp.Först då kan kommunerna systematiskt öka sitt bidrag till en stabil svensk matproduktion, fler arbetstillfällen och minskad belastning på klimatet.

Föreningslivet viktig för demokratin

I Sverige är vi mitt uppe i ett firande av att vår demokrati fyller 100 år. Det är ungefär lika länge sedan som den första ”SV-studiecirkeln” Fria tankars hem startade. För oss i Studieförbundet Vuxenskolan är arbetet med människors möjlighet att utvecklas tillsammans med andra i demokratiska former en bärande tanke i att vi överhuvudtaget finns till.
Vi ser ett starkt behov, nu som för 100 år sen, av många mötesplatser i vardagen där det finns möjlighet att finna ny kunskap, bryta åsikter och tankar samt skaffa sig redskap för att påverka samhällsutvecklingen. Vi står inför stora utmaningar.
Den pågående pandemin har påverkat oss alla med inställda föreningsmöten, framflyttade studiecirklar, och sparsamt med kulturella upplevelser. När det lokala föreningslivet får stå tillbaka påverkas inte bara den enskildas vardag, det har även betydelse för tillit, demokrati och folkhälsa.
Den lokala demokratin påverkas också. Redan innan pandemin såg vi en minskning av det politiska engagemanget runt om i landet. Var tredje person tvivlar idag på sin egen förmåga att delta i en grupp eller förening som sysslar med politiska frågor. Var fjärde person har aldrig försökt påverka i en samhällsfråga. Det är mycket oroande för vår demokrati, en problematik som vi alla behöver ta på allvar.
Rösträtten är en av de viktigaste funktionerna i en demokrati. Men det är trots allt bara 30 år sedan människor med intellektuell funktionsnedsättning fick rösträtt och studier visar att i den gruppen väljer åtta av tio att inte rösta. Det är ett demokratiskt problem för det svenska samhället.
Därför fortsätter vi att engagera oss i satsningen ”Mitt val” inför valåret 2022. Vi är övertygade om att en av de viktigaste delarna i hur vi bygger upp ett hållbart samhälle och stärker den liberala demokratin är den fira och frivilliga folkbildningen och breda föreningslivet. Folkbildningen och föreningslivet jobbar genom tusentals frivilliga och engagerade, skapar strukturer och arenor för samtal, bildning och samverkan. Tillsammans motverkar vi ofrivillig ensamhet, psykisk ohälsa, vi bidrar till etablering för nyanlända och skapar plats för lokal demokrati.
Vi uppmanar alla förtroendevalda i Region Sörmland att aldrig ta föreningslivet för givet. Därför är det viktigt att ideella organisationer och den fria folkbildningen får fortsatt stöd och kan göra sin röst hörd. Tillsammans bidrar vi till engagemang och kraft att förändra. Tillsammans för demokratin!

Dricka alkohol försämrar immunförsvaret

Alkoholkonsumtion, särskilt hög konsumtion, försämrar immunförsvaret och ökar därmed risken för att insjukna i Covid-19. Detta framgår av den färska rapporten ”Alkohol och coronapandemin” som släpptes 26 januari 2021.Rapporten är författad av sju internationellt ledande alkoholforskare från Australien, Canada, Sverige och USA.
Världen har det senaste året samlats kring en gemensam global utmaning. Covid-19 har fått regeringar, myndigheter och forskare världen över att gå samman för att rädda människoliv. Hur alkoholkonsumtionen hanterats under denna period har sett olika ut. Vissa länder har varit snabba med att minska t illgängligheten, medan andra sett alkohol som en möjlig räddning för den lokala ekonomin.Rapporten visar att alkohol ökar spridningen av coronaviruset genom att sociala hämningar minskar redan vid låg konsumtion och försämrar omdömet vid hög konsumtion. Det påverkar förmågan att skydda sig själv och andra genom åtgärder som att hålla avstånd och tvätta händerna.Sven Andreasson, professor i socialmedicin vid Karolinska Institutet och ansvarig för alkoholmottagningen Riddargatan 1 i Stockholm, är en av forskarna bakom rapporten och han har uttalat att myndigheter med ansvar för hälsa bör rekommendera personer med hög risk för infektioner eller allvarliga komplikationer att minskaeller undvika alkoholkonsumtion. Detta gäller särskilt äldre, överviktiga, diabetiker, rökare samt personer med luft vägssjukdomar, hjärt – och kärlsjukdomar och cancer.Forskningsrapporten lyfter fram vikten av att se alkoholen som en viktig del i kampen mot coronapandemin, samtidigt som det tidigare varit märkligt tyst om detta från myndighetshåll. Sent kom beslut om att begränsa alkoholservering på kvällstid.Med stöd av den färska forskningsrapporten vill vi lyfta att det kan vara klokt att i nuvarande situation, begränsa sin alkoholkonsumtion och helst avstå helt.

Lömskt att skönmåla alkohol som jobbskapande

Vid nyårstid utgår från flera politiska partier ett påbud om att man ska inskriva sig som partimedlem. Bland dem vill Centerpartiet framstå som det parti som bäst gynnar landsbygdens utveckling. I julaftonsnumret av Sörmlandsbygden finns ett debattinlägg med den tvetydiga rubriken: Gårdförsäljning av alkohol skapar fler jobb, där man lömskt försöker skönmåla förekomsten av alkoholförtäringen i vårt land och fegt undviker att nämna något om dess katastrofala följdverkningar.
Inom en sund samhällsutveckling utgör all alkoholframställning för mänsklig konsumtion destruktiv handling. Den alltför stora alkoholkonsumtionen som så länge förekommit i Sverige och under många generationer vållat smärtsamt lidande och misär bland landets befolkning, har ingenting med utvecklande kultur (odling, förädling, bildning) att göra.
Beteendet kring det pågående bruket av alkohol utgör istället en kult. En besinningslös dyrkan av en försåtlig beroendeframkallande och omdömesnedsättande skadlig drog, som ofta leder till missbruk och dårskap.
Alkoholkulten utgör en inkörsport till missbruk även av andra droger med påföljder som kriminell gängbildning där utpressning, våldshandlingar och vapenbruk förekommer. Kostnaderna för drogkultens skadeverkningar är det många samhällsaktörer som får stå för: ordningsmakt, rättsväsende, räddningtjänst, barnomsorg, åldringsvård, skola, kyrkan, sjukvården, ideella organisationer med flera.Så visst stämmer rubriken att gårdsförsäljning skapar fler jobb.
Nog borde väl även Centerpartiet gynnas av att förespråka ett ansvarsfullare och värdigare samarbetsklimat än de avarter av umgängesformer som baseras på alkoholförtäring.I dag är det inte realistiskt att återgå till de usla förhållanden som rådde i landet under Baggböleriets och den olagliga hembränningens tidsepok. Nu när det finns så många goda idéer att verkställa bör vi hjälpas åt att skapa en alkoholfri, attraktiv kulturmiljö på landsbygden.