Busch Thor fast i logisk kullerbytta om sjukvård

Ebba Busch Thor och Acko Ankarberg Johansson (KD) anser i Aftonbladet den 6 mars att staten bör ta över ansvaret för landets sjukhus. Precis som tidigare saknas alla svar på vad som egentligen blir bättre om staten tar över ansvaret från regionerna.
”Systemet är ruttet” menar Busch Thor och Ankarberg Johansson och hänvisar till en ”stor nationell vårdkris”. Alltihop är i grunden regeringen Löfvens fel. Vad är då duons lösning? Lämna över ansvaret till staten.
De allra flesta kan nog se att logiken i KD:s resonemang brister redan på idéstadiet.Thor/Johansson menar att KD alltid satt vården främst. Om det då är KD och staten som tillsammans är lösningen på problemen inom vården måste det betyda att partiet redan vet att de kommer att sitta i regering inom kort. Alternativt att hela partistaben strax ska byta jobb och börja på Socialstyrelsen. Det är därifrån de anser att vården ska styras.
Fast, tänker kanske många med oss, KD är ju själva med och styr i regioner där problemen är som störst. Vi behöver inte nämna Nya Karolinska, det gjorde Thor/Johansson själva. Så vi undrar: Varför lyckas de inte bättre med vården där de själva är med och styr när deras, citat; trovärdighet i vårdfrågan är så enkel att förklara?
Slutklämmen i duons argumentation är att staten ska bestämma vilka nya sjukhus som byggs. Sammantaget är det faktiskt ett smått fascinerande ställningstagande mot lokalt och regionalt förankrade demokratiska processer.
Är det Ebbas dröm att hennes stat i framtiden ska avgöra hur många dialysplatser vi ska ha i Katrineholm? Vilka operationssalar som är värda att bygga i Eskilstuna? Huruvida det ska investeras i en rehabiliteringsbassäng i Sala?I Hälso- och sjukvårdsrapporten 2019: Öppna jämförelser kan den som vill stå verklighetsförankrad i bilden av hur den svenska hälso- och sjukvården mår läsa sig till att; ”Sammantaget finns mycket att vara stolt över i den svenska vården. De medicinska resultaten visar på tydliga förbättringar av vården av de sjuka för flera av våra stora folksjukdomar som cancer, hjärtsjukvård och stroke. Samtidigt finns det också utmaningar med till exempel något minskat förtroende och bristande tillgänglighet.”Precis så ser det ut, vi förminskar absolut inte problemen som finns. Men skillnaderna är stora i de olika regionerna.
Istället för att ägna sig åt logiska kullerbyttor med sparkarna riktade mot Stefan Löfven bör KD lägga sin energi på att lösa de vårdproblem de faktiskt råder över och ansvarar för, nära befolkningen i landets regioner.

Monica Johansson (S), regionstyrelsens ordförande i Region Sörmland Denise Norström (S), regionstyrelsens ordförande i Region Västmanland

Spalt 1:1

Spalt 1:1 Mobil

Minska nedskräpningen i Sörmlands fina skogar

Nedskräpning i skogen är ett allvarligt problem med en enkel lösning. Du kan själv bestämma dig för att du inte är en person som skräpar ner i naturen, skriver representanter för Håll Sverige Rent och stiftelsen Skogssällskapet i en uppmaning till alla sörmlänningar.Vi svenskar gillar verkligen att vara i skogen, inte minst det senaste året när det sociala livet har gått på sparlåga. Sju av tio sörmlänningar, 70 procent, tror att coronapandemin har gjort att de vill vistas mer i skog och mark framöver, visar en ny Sifoundersökning som Skogssällskapet har beställt.
Allemansrätten ger oss unika möjligheter att röra oss fritt och njuta av skogen även när den tillhör någon annan. Högstubbar, kjolgranar och evighetsträd är en del av allt som finns att upptäcka i skogen. Men sorgligt nog möter vi också glasspapper, plastpåsar, aluminiumburkar och en och annan gammal rostig cykel.Hela sju av tio kommuner och åtta av tio markägare menar att nedskräpning i naturen är ett problem, enligt en undersökning som Håll Sverige Rent genomförde 2017. De som orsakar mest nedskräpning är allmänheten – alltså många gånger samma personer som vistas i naturen för att njuta av den.Nedskräpning är ett allvarligt samhällsproblem. Skräpet skadar djur och natur, förstör haven, gör områden otrygga och kostar samhället mycket pengar – helt i onödan. Därför behöver vi stoppa nedskräpningen.Vi vet också att nedskräpning ger mer nedskräpning. Om det redan ligger skräp i skogen är sannolikheten stor att det hamnar mer skräp där, för att det då kan uppfattas som att det är mer okej.Till skillnad från många andra samhällsproblem har var och en av oss stor makt att bidra till att minska problemet. Vi vill uppmana dig att fatta egna beslut för att bidra till minskad nedskräpning:• Gör ett eget val. Bestäm dig för att det inte är okej att skräpa ner och att du inte en person som slänger skräp i naturen.• Ta alltid med ditt skräp hem. Ofta är ryggsäcken eller fickorna tommare på väg hem och skräp väger oftast nästan ingenting.• Ta med en extra påse. Där finns plats för både ditt eget skräp och skräp du hittar på vägen.Skogen är en fantastisk resurs och källa till glädje. Det är viktigt att vi blir fler som bestämmer oss för att vi helt enkelt inte skräpar ner. Då gör vi riktig skillnad tillsammans.

Välj nykter sommar – för barnens skull!

Även årets sommar blir för många annorlunda i spåren av coronapandemin. Vi befarar att det kan innebära att fler väljer att låta alkoholen få större utrymme. Vi önskar att det inte blir så för barnens skull. Att föräldrar samt mor- och farföräldrar förstår att det är viktigt att vara nykter, så att man på ett tryggt sätt har förmåga att ansvara för barn och barnbarn. 
Ibland tror vuxna att det inte gör något att dricka alkohol men redan vid måttlig konsumtion, märker barnen hur de vuxnas beteenden förändras. Detta skapar osäkerhet och oro. Även hos dem som uppfattar sig som ”normalkonsumenter” påverkar det barnen. Vi vet att många tycker att det är naturligt att dricka alkohol i sociala sammanhang. När barn finns med är det ändå säkrast att vuxna avstår. Trygghet för barnen behöver vara det man väljer i första hand! 
Minst 320.000 barn i Sverige påverkas negativt av att föräldrar dricker för mycket alkohol, enligt en undersökning av CAN. Dessa barn är ofta duktiga på att visa upp en fasad som döljer hur de mår. De anpassar sig till omgivningen och talar inte om hur det står till hemma. De barn som klarar sig bäst trots krångel i familjen, gör det för att en vuxen person i närmiljön, ser och pratar med dem. Om din magkänsla signalerar att ett barn inte har det så bra, ta den känslan på allvar, oftast stämmer det. Vuxna som upplevde svårigheter som barn återkommer ofta till varför ingen reagerade, varken släktingar, grannar, skola och ledare för fritidsverksamheter. Därför är det så värdefullt att vi ser och visar omsorg om dessa barn, det kan betyda så mycket! Trevlig sommar! 

Så hjälps vi åt att undvika skogsbränder i Sörmland

Sommaren 2018 gick till historien som en av de varmaste och torraste någonsin. Glassförsäljningen slog rekord, men värmen ledde också till svårsläckta skogsbränder på många håll i landet. Hur det blir i år vet vi inte, men det är viktigt att skogsägare, skogsentreprenörer och allmänhet i Sörmland är förberedda.
Våra uppmaningar till alla privata och offentliga skogsägare i Sörmland är:
– Se över dina skogsvägar. Röj bort sly så att skogsbilvägarna hålls öppna och skapar naturliga brandgator i landskapet. Även mossa i mitten av vägen bör tas bort.
– Röj bort sly nära bostäder. Skydda byggnader genom att hålla växtligheten på avstånd från husväggarna.
– Skapa nätverk med grannar, andra skogsägare och med föreningslivet, som orienterare, ridklubbar eller andra som är aktiva i området. Tillsammans kan man hjälpas åt att hålla koll och – om olyckan är framme – snabbt larma om skogsbrand.
Sedan den stora branden i Västmanland 2014 har skogsbruket jobbat extra hårt med utbildning av de entreprenörer som jobbar i skogen. Till exempel är gnistbildning från skogsmaskiner en potentiell fara när marken är torr och därför är tydliga rutiner viktigt.På sikt behöver vi som äger och brukar Sveriges skogar sköta skogen så att brandrisken minskar, till exempel genom att öka lövinblandningen och anlägga lövskogsbarriärer mot bebyggelse. Den högre luftfuktigheten i en lövskog dämpar och saktar ner en brand.
Slutligen har även du som rör dig i naturen och njuter av vår unika allemansrätt ett stort ansvar att agera ansvarsfullt.
Våra tips till dig är:
– Håll dig uppdaterad via länsstyrelsens och kommunens hemsidor om vad som gäller kring eldning i din kommun, innan du packar väskan med grillkorv och går ut i skogen.
– Släng aldrig fimpar, släck dem noggrant och ta med dem tillbaka i en burk eller liknande.
– Lämna inget glas i skogen, det kan fungera som förstoringsglas för solens strålar och orsaka brand.
– Larma omedelbart om olyckan skulle vara framme. Tillsammans kan vi hjälpas åt att minska risken för skogsbränder i Sörmland.

Sörmlänningar för tunga för att åka ambulans

Både sörmlänningarna och utrustningen i ambulanserna blir allt tyngre. Enligt Folkhälsomyndigheten är i dag sex av tio sörmlänningar överviktiga. Att en patient är överviktig ska självklart inte vara ett hinder för att den ska få åka med i en ambulans när olyckan har inträffat och akut vård behövs.Om ambulanspersonalen och patienten är medelviktiga, alltså väger 75 kilo, blir vikten för enbart dem och utrustningen i normalfallet 475 kilo. Det är långt över den tillåtna lastvikten för många ambulanser, som har en maxgräns på omkring 400 kilo, och innebär därmed en trafikfara.
För att kunna ge bästa möjliga vård krävs att ambulanser är välutrustade, vilket ställer krav på att utrustningen är väldesignad och väger så lite som möjligt. Att då exempelvis byta ut en syrgasutrustning som väger 20 kilo mot en modern som bara väger 1,5 kilo gör att patienter och anhöriga i högre grad kan åka ambulans utan att maxvikten överskrids.Tung utrustning innebär inte bara en trafikfara, den utgör också ett arbetsmiljöproblem för blåljuspersonal. Att minska på vikten för den utrustning som ibland ska bäras upp flera våningar är en långt mer hållbar lösning än att kräva att alla ambulansförare ska ta körkort för tyngre fordon, eller att anhöriga får ta egen transport till sjukhusen.För att öka säkerheten och samtidigt rädda fler liv bör politikerna i Region Sörmland:1. Ställa höga krav på viktreserven i ambulanser vid upphandlingar, det vill säga den viktdifferens som är kvar mellan en fullt utrustad ambulans och ambulansens maxvikt.2. Byta ut tung och otymplig utrustning. Mindre och lättare utrustning både ökar säkerheten och gör plats i ambulansen för mer moderna högteknologiska lösningar.3. Utvärderar utrustningen som används utifrån ett arbetsmiljöperspektiv. Det är av yttersta vikt att minska antalet arbetsrelaterade skador, så som nack- och ryggskador, till följd av tung och otymplig utrustning.Överbelastade ambulanser är en trafikfara och tung utrustning ett arbetsmiljöproblem. Politikerna i Region Sörmland behöver snarast se över hur utrustningen i ambulanserna kan moderniseras.

Ett samtal kan skapa en avgörande skillnad

Inne i det andra året av pandemin ser vi ett fortsatt ökat tryck på till exempel stödlinjer i fråga om psykisk ohälsa. Många har utstått stora påfrestningar under pandemin, och konsekvenserna på sikt är svåröverskådliga.Vi vet av erfarenhet att psykisk ohälsa samt våld i nära relationer och social utsatthet tenderar att öka i samband med samhällskriser. Pandemins fysiska distansering och annan långvarig påfrestning gör det svårt att upprätthålla sociala skyddsnät, hälsosamma vanor och i förlängningen känslan av mening i tillvaron. På det följer oro, ångest, depressioner och i värsta fall tankar om självmord.
Samhället har ställts inför en stor existentiell utmaning när livet hotas samtidigt som våra möjligheter att vara närvarande och stötta varandra som vi vill i kriser har begränsats. Såväl barn och unga som vuxna lider av nedstämdhet eller ofrivillig ensamhet, och kan ha svårt att se meningen med livet. Många har blivit arbetslösa, tvingats ställa in viktiga planer i livet eller förlorat närstående med begränsade möjligheter att ta farväl och få stöd i sorgearbetet.
Detta är inte nytt. Det unika är att det händer så många samtidigt, i en hel värld. Studier visar att andelen självmord inte ökade under pandemins första månader i höginkomstländer som Sverige. Forskarna betonar dock vikten av att arbeta förebyggande och följa utvecklingen noga. I en internationell studie där forskarna sammanställt över 200 befolkningsstudier över den psykiska hälsan före och under covid-19-pandemin hade andelen i befolkningen som hade tankar om att ta sitt liv ökat från 5,8 % 2017/2018 till 11 % under pandemin.
Vid studier av hälsan hos personer med covid-19-diagnos fann forskarna att hela 33,6 % hade neurologiska eller psykiatriska diagnoser inom sex månader efter infektionen. Av dem som intensivvårdats hade nästan hälften fått en sådan diagnos inom sex månader. De vanligaste besvären var ångest (17 %) och nedstämdhet (14 %).
För att främja människors psykiska och existentiella hälsa, och minska risken för självmord i spåren av pandemin, krävs omfattande insatser och ekonomiska resurser på alla politiska nivåer. Samtidigt måste de direkta effekterna hanteras här och nu. Hälso- och sjukvården kommer att möta stora behov av terapi och traumabehandling, men glöm inte den skillnad du själv kan göra!För en person som brottas med livets mening kan en medmänniska betyda enormt mycket. Genom att våga fråga hur människor i vår närhet mår, och att våga lyssna, kan vi skapa styrka att ta sig igenom svårigheterna. Det kan vara tunga samtal men vår erfarenhet är att de kan komma att handla lika mycket om livet som om döden. Tack vare sådana uppriktiga samtal vågar många söka också annan hjälp.För den som saknar någon att prata med finns vi. Som civilsamhällesorganisationer nås vi även under semesterperioden.
Vi vill möta hopplöshet, maktlöshet och ensamhet med närvaro, medkänsla och hopp. Vi finns bara några knapptryckningar bort.