Busch Thor fast i logisk kullerbytta om sjukvård

Ebba Busch Thor och Acko Ankarberg Johansson (KD) anser i Aftonbladet den 6 mars att staten bör ta över ansvaret för landets sjukhus. Precis som tidigare saknas alla svar på vad som egentligen blir bättre om staten tar över ansvaret från regionerna.
”Systemet är ruttet” menar Busch Thor och Ankarberg Johansson och hänvisar till en ”stor nationell vårdkris”. Alltihop är i grunden regeringen Löfvens fel. Vad är då duons lösning? Lämna över ansvaret till staten.
De allra flesta kan nog se att logiken i KD:s resonemang brister redan på idéstadiet.Thor/Johansson menar att KD alltid satt vården främst. Om det då är KD och staten som tillsammans är lösningen på problemen inom vården måste det betyda att partiet redan vet att de kommer att sitta i regering inom kort. Alternativt att hela partistaben strax ska byta jobb och börja på Socialstyrelsen. Det är därifrån de anser att vården ska styras.
Fast, tänker kanske många med oss, KD är ju själva med och styr i regioner där problemen är som störst. Vi behöver inte nämna Nya Karolinska, det gjorde Thor/Johansson själva. Så vi undrar: Varför lyckas de inte bättre med vården där de själva är med och styr när deras, citat; trovärdighet i vårdfrågan är så enkel att förklara?
Slutklämmen i duons argumentation är att staten ska bestämma vilka nya sjukhus som byggs. Sammantaget är det faktiskt ett smått fascinerande ställningstagande mot lokalt och regionalt förankrade demokratiska processer.
Är det Ebbas dröm att hennes stat i framtiden ska avgöra hur många dialysplatser vi ska ha i Katrineholm? Vilka operationssalar som är värda att bygga i Eskilstuna? Huruvida det ska investeras i en rehabiliteringsbassäng i Sala?I Hälso- och sjukvårdsrapporten 2019: Öppna jämförelser kan den som vill stå verklighetsförankrad i bilden av hur den svenska hälso- och sjukvården mår läsa sig till att; ”Sammantaget finns mycket att vara stolt över i den svenska vården. De medicinska resultaten visar på tydliga förbättringar av vården av de sjuka för flera av våra stora folksjukdomar som cancer, hjärtsjukvård och stroke. Samtidigt finns det också utmaningar med till exempel något minskat förtroende och bristande tillgänglighet.”Precis så ser det ut, vi förminskar absolut inte problemen som finns. Men skillnaderna är stora i de olika regionerna.
Istället för att ägna sig åt logiska kullerbyttor med sparkarna riktade mot Stefan Löfven bör KD lägga sin energi på att lösa de vårdproblem de faktiskt råder över och ansvarar för, nära befolkningen i landets regioner.

Monica Johansson (S), regionstyrelsens ordförande i Region Sörmland Denise Norström (S), regionstyrelsens ordförande i Region Västmanland

Lokal gårdsförsäljning av alkohol är en lobbybluff

Det är väl etablerat att om gårdsförsäljning av alkohol införs faller Systembolagets detaljhandelsmonopol i EU-domstolen. Få vet dock vad gårdsförsäljning faktiskt innebär. ​Många politiker beskriver gårdsförsäljning som att det skulle handla om försäljning av vin på en liten gård på landsbygden och att drycken produceras av lokala råvaror, så som närodlade druvor.

Inget kan vara mer missvisande. I praktiken handlar förslaget om gårdsförsäljning av alkohol om att alla som definieras som ”alkoholtillverkare” ska kunna bedriva försäljning av alkohol. För att räknas som alkoholtillverkare krävs inte mer än att du tillsätter smakämnen i fabrikstillverkad råsprit, späder den och häller på flaska. En alkoholproduktion som är billig och enkel för vem som helst att starta upp.
Att detta kommer att bli konsekvensen om nuvarande utredningsförslag går igenom är inte svårt att räkna ut. Om vi tittar på vem som ligger bakom det mest ihärdiga lobbyarbetet kring gårdsförsäljning så hittar vi vodkajätten The Absolut Company.

De har genom medlemskap i flera olika styrelser deltagit i regeringens rundabordssamtal inför den kommande utredningen och fått igenom skrivningar som:”Att begränsa till ”hantverksmässig produktion”, landsbygd eller små producenter blir svårt.” / Livsmedelsföretagen”Även verksamheter som bedriver hantverksmässig produktion av alkoholdrycker utan att kunna sägas bedrivas på en ”gård” bör omfattas av utredningens uppdrag.”/ VisitaVarför detta ihärdiga lobbande för gårdsförsäljning? The Absolut Company säljer ju inte vin.

Jo, anledningen är både utstuderad och tydlig. Om vodkajätten kan sälja sina produkter direkt från sin egen fabrik – eftersom de ju också är alkoholproducenter – och samtidigt sälja råspriten till företag som kryddar sprit och säljer under ett eget varumärke så är det en win-win för vodkajätten.

Samtidigt skulle följderna av att införa gårdsförsäljning innebära att Systembolagets detaljhandelsmonopol försvinner och därmed den viktigaste säljkanalen för många småskaliga producenter av hantverksmässigt öl och vin. Dessa skulle få tävla med de stora kända alkoholproducenterna på en och samma marknad.

Så, för att sammanfatta, gårdsförsäljning innebär att nästan vem som helst snabbt och enkelt kan starta tillverkning av öl, vin och sprit och få ansvar för åldersgränser, öppettider och skatteinbetalningar. Det är långt ifrån den harmlösa småskaliga bild som målats upp kring gårdsförsäljningen. Det tycker vi är fel väg att gå.

Det handlar om ren åldersdiskriminering

Enbart för att man uppnått en viss ålder så är man inte på ett visst sätt. För att man uppnått pensionsåldern så är man inte ”körd”. En del kan och vill arbeta vidare medan andra är i behov av att få koppla av efter ett långt och hårt arbetsliv. Några är friska och aktiva, andra kanske i behov av omsorg och vård. Skatten på pensioner har varit och är fortfarande högre än för arbetsinkomster. Det lär för övrigt vara unikt i världen.

Det är omvittnat svårare att få lån och krediter för äldre och att hyra bil blir ofta dyrare. Vissa förmåner upphör. Det här kallas ålderism. ”Fördomar eller stereotypa föreställningar som utgår från en människas ålder och som kan leda till diskriminering”, en definition av professorn i gerontologi Lars Andersson.Attityden till äldre i vårt land är genomgående exkluderande, vårdande och närmast negativ. Det visar sig bland annat när det gäller delaktighet samhällsfunktioner som beslutsprocesser eller på arbetsmarknaden. Pensionsåldersutredningen ”Längre liv, längre arbetsliv” (SOU 2012:28) konstaterade att ”problemet för äldre som vill arbeta något längre är inte regler för pensioner med mera utan systematisk ålderism”. Äldre är också klart underrepresenterade i riksdagen och i de flesta politiska församlingar.

När det gäller den andra sidan av myntet, hur man då inrättar samhället så att det ska passa för olika åldersgrupper och olika människor så kan man konstatera att hänsynen till de som ”inte hängt med” i utvecklingen, som en del äldre, är lindrigt sagt bristfällig. Har man inte en smartphone laddad med appar kan man snart inte parkera sin bil, åka buss eller beställa tid i vården.Allt fler betalningsställen blir kontantfria. Bank-ID, betalkort och elektroniska lösningar blir i allt högre grad en nödvändighet men utgör samtidigt en säkerhetsrisk för många äldre. Textstorleken på instruktioner är dessutom sådan att det redan på det stadiet kan vara ”kört”.

Antalet äldre i samhället ökar. Vi lever längre, många har god hälsa, bättre utbildning än förr och inte minst livserfarenheter. Som grupp betraktad är äldre snarare närande än tärande. Men äldre är inte en homogen grupp människor, lika lite som yngre eller medelålders. Sluta därför upp att behandla oss som mindre vetande men ta större hänsyn till de som har särskilda behov!

Oxelösund ger hopp om en fungerande lösning

DEBATT I veckan kom beskedet att Vattenfall justerar dragningen genom Oxelösund av den kraftledning som planeras från Hedenlunda i Flen till SSAB. Efter tydliga krav från kommunen förläggs den nya ledningen till redan befintlig ledningsgata – en bättre lösning för såväl kommun och invånare som för SSAB som nu får en snabbare process för sin ledning.Det här ger hopp om en bättre lösning även för dragningen genom Nyköping, Katrineholm och Flen.

Med gott samarbete kommuner och markägare emellan och tydliga krav på Vattenfall att leverera en nedgrävd kabel finns möjlighet att hitta en lösning som inte bara räddar mark och miljö utan även får fram den kraft SSAB såväl behöver snabbare.
I de stora projekten är det viktigt att se den lilla människan. När infrastruktur dras fram måste vi politiker ta ansvar för att hitta den bästa lösningen och minimera skadan för de som drabbas. En luftledning skulle med förödande kraft påverka många människors hem och livsverk och samtidigt försämra vår sörmländska natur.

Finns möjligheten att undvika det och samtidigt nå en fullgod lösning måste vi jobba för det. Ju mindre skada kraftledningen orsakar på sin väg till SSAB, desto färre överklaganden och därmed en snabbare process.Viktigt att notera är att alla de drabbade markägare vi har träffat har ställt sig förstående till att en kraftledning måste fram, trots intrånget på deras mark. Det är en inställning att ödmjukt respektera och ta vara på – möjligheten att tillsammans nå en bättre lösning finns alltså. Ett klokt förslag för kabeln skulle gynna alla inblandade, nu och i framtiden.

Anna af Sillén (M) Nyköping, Christer Sundqvist (M) Katrineholm, Emma Dahlin (M) Flen