Barnens rätt får aldrig glömmas

Finns det några snälla barn? Det är den klassiska tomtefrågan på Julafton och självklart svarar de barn som hörs JAAAA….
Barn ska höras. De ska få frågor om hur de vill ha det och hur de tycker att det borde vara. Detta gäller alla barn och inte bara dem som har fått besök av tomten.
Från årsskiftet har Barnkonventionen blivit lag även i Sverige. Det innebär en skärpning, även om FN:s konvention varit rådande även tidigare och då särskilt när något har hänt något barn.Då får vi som är politiker höra vad vi redan borde ha gjort, framför allt ”att alla barn har samma rättigheter och lika värde.” Det står i artikel 2 och är den absolut viktigaste, men självklart ska vi även se till barnens bästa vid alla beslut och också se till att barns rätt till liv och utveckling blir verklighet, och inte bara ord på ett papper.Barn har också rätt att säga sin mening och få den respekterad, och då förstås inte bara av den gästande tomten en gång om året.Föräldrarna är de viktigaste personerna i ett barns liv. Därför har föräldrarna särskilda rättigheter och skyldigheter enligt barnkonventionen. Båda föräldrarna har ansvar gemensamt. De ska sätta barnets bästa främst. Föräldrar har även rätt till stöd från samhället när de behöver.Som alla lagar är vi skyldiga att följa dem och vi är också skyldiga att ta reda på vad de nya lagarna innebär. Barnombudsmannen, Unicef och Rädda Barnen är några institutioner som har bra informationsmaterial om vad konventionen och lagen innebär.Att konventionen som FN antog 1989 och Sverige skrev under 1990, nu blir lag gör att det inte går att välja bort Barnkonventionen, när ett beslut ska fattas. Så inför varje beslut måste frågan ställas – har vi sett till barnens bästa?Har jag tagit reda på alla fakta? Är jag säker på att jag har gjort en korrekt bedömning? Har jag frågat barnen? På riktigt, och inte automatiskt som tomten?Jag tror att flera kommuner inte hunnit göra sin hemläxa riktigt än. Men det som är bra för barn är oftast bra för andra också. Och barnen är ändå vår framtid, vi måste bygga framtiden för dem.Lyssna! Barnens ord har väckt en hel värld att se hotet mot klimatet ur deras perspektiv och pekat på möjligheter till förändring.

Ingalill Fredriksson (C)

Spalt 1:1

Spalt 1:1 Mobil

Landsbygd och biologisk mångfald går hand i hand

När hösten nu på riktigt gjort sitt intåg och löven så sakteligen börjar falla från träden, så vet man att det snart är dags för djur-och växtlivet att förbereda sig för vintern. Flyttfåglarna beger sig söderut, en del däggdjur äter sig feta för att gå i ide, och en del andra förbereder sig för att stanna kvar ovan jord genom att byta till sin varma vinterpäls. När vi är ute i våra odlingslandskap, skogar och marker är det viktigt att tänka på att vi inte alltid ser hela bilden.
Ibland kan ju vår svenska natur verka idyllisk. Rådjuren som betar på fälten utanför fönstret en dimmig morgon. Brisen och fågelkvittret som jägaren hör sittandes i sitt torn under jaktsäsongen. Eller kanske den överflöd av svamp och bär som den erfarne lyckas hitta vid säsong. Allt detta är resultat av fungerande ekosystem, ekosystem vars djur- och växtliv har tillräckligt stora och välfungerande levnadsområden. Där skogsägare, jägare, bönder och alla andra involverade tillsammans förvaltar vår gemensamma natur.
De senaste decennierna har vi sett att den biologiska mångfalden i landet minskat kraftigt. Det handlar om allt ifrån minskad variation i skogs- och jordbrukslandskapen och igenväxning av våra öppna vallar och gamla åkermarker, till ohållbart fiske och industriell miljöförstöring. Till detta får tillföras en stor dos av de alltid lika omtalade klimatförändringarna. Dessa är bara några av alla fenomen som på olika sätt drabbar och har drabbat våra ekosystem runt om i landet. Men såklart. Detta är ju bara vad jag säger. För att konkretisera detta så kan det vara bra att reflektera lite för sig själv också.
Har du själv sett något exempel på att växt- och djurlivet har det svårt i ditt närområde? Vad händer med humlorna som surrar på våra ängar, när årstidernas början och slut blir allt mer oförutsägbara och temperaturvariationerna ökar från år till år? Eller vad händer med fåglarnas kvitter hemma i skogen bakom gården, när det visar sig att antal rödlistade arter ökat med 21procent på bara fem år? När vi vistas i skog och mark nu under hösten, och då naturens organismer förbereder sig på vinterns kalla grepp, så är det hög tid att vi reflekterar och kommer ihåg att vi har ett ansvar för naturen, och att det är viktigt för kommande generationer att vi förvaltar detta ansvar på rätt sätt. Annars kanske bilden av de lätt surrande humlorna på våra fält snart kommer vara ett minne blott.

600 motioner i alla upptänkliga olika ämnen

Vilken känsla det ändå är att vara ombud på en partistämma. Att det i mitt fall är Centerpartiet är ingen hemlighet. Jag är helt säker på att samma känsla infinner sig oavsett vilket parti man än valt att engagera sig i, där respektive partis nationella möten är platsen där man debatterar och röstar om ståndpunkter i olika politiska frågor.
En känsla av möjlighet att göra skillnad, ett tillfälle att ställa sig upp och framföra sin åsikt och få den bemött, uppskattad eller nedröstad. Den vägledning det blir för partiledningar är dessutom så mycket mer trovärdig när ombud från hela landet röstat fram förslagen. Det är ändå det som är det fantastiska med vår representativa demokrati.
Det är precis det som Centerpartiet den gånga veckan ägnat fyra dagar åt. Dit alla medlemmar haft möjlighet att skriva motioner i alla upptänkliga ämnen, drygt 600 stycken denna gång. Lite som vanligt med cirka 500 ombud men också ovanlig då stämman skedde via 23 olika så kallade ”hubbar” med studioutrustning. Dokumentation och omröstning digitalt via läsplattor.
Men vad diskuterades och hände det något speciellt? Annie Lööf omvaldes som partiordförande, nästan på dagen 10 år sedan hon valdes första gången. Förslag om att stärka primärvården och ambulans till gles- och landsbygder lades när Annie talade till stämman. Tre politiska program har arbetats fram för att förtydliga Centerpartiets hållning. Ett som handlar om demokrati, där förslagen om att stärka grundlagen, öka domstolarnas oberoende och stärkning av medias skydd mot hat och hot som bas.Ett andra med många förslag för en stark grön ekonomi. Där förslagen om sänkta skatter och kostnader för småföretag, sänkta skatter för dem med låga och medelhöga inkomster tillsammans med förslag om att de plaster vi använder ska innehålla mer återvunnet och biobaserat material. Ett tredje som fokuserade på förslag inom vård och omsorg. Med innehåll om hur vi behöver öka kvalité och likvärdighet genom inriktning för hur många anställda som varje chef ska leda. Men också idéer om en stor förändring om synen på medicinsk information så att den går från att vara verksamhetens till individens.
Som det ska vara på en stämma med Centerpartiet frågor som berör förutsättningarna att leva, verka och bo på landsbygden på dagordningen. Öka jakten på säl och skarv, flytta ut gränsen för industriellt fiske, ny jaktlagsutredning, öka jordbrukets konkurrenskraft och bättre villkor för de gröna näringarna beslutades. Hårdare tag mot djurrättsaktivism ett annat.

Det var ett litet axplock av innehållet på en stämma med Centerpartiet. Fyra dagar med knapptryckningar är nu över och de 14 sörmländska ombuden åker hem fyllda av intryck, kunskap och energi för att fortsätta prata politik med er.

Vi måste tänka om när det gäller skolor

Allt fler små skolor läggs ner när kommuner vill spara pengar eller när kraven för att driva skola blir för stora. Fristående initiativ kan vara räddningen för många småskolor när det offentliga lägger ner.Skolverkets generaldirektör menar att en skola, för att kunna leva upp till dagens lagkrav och ha en budget i balans, sannolikt behöver ha runt 500 elever. Verkligheten i Sverige är att hälften av alla skolor har under 200 elever. Det är bara 7 procent av skolorna som är större än 500 elever, medan det är hela 25% som har 100 eller färre elever. Vi har alltså ett regelverk som inte motsvarar verkligheten.
Vi måste tänka om. Urbant och ruralt. Stadsskolor och landsbygdsskolor, små och stora. Våra skolor ska ha hög kvalité men också se den enskilda elevens behov och förutsättningar. Barn och ungas bästa måste tas hänsyn till över hela dagen, inte bara den tid de är i skolan.
Svensk skola ska utmana normer. Men skolans egna normer ifrågasätts sällan. Iden om stora skolor som det bästa har dominerat skoldebatten och regelutvecklingen länge nu. Men sett över hela landets förutsättningar konstaterar jag att det är många kommuner som inte ens kan bedriva skola om normen ska vara 500 elever. Vi måste se skolsverige som den verklighet det är.
En stor andel av landets skolor har åldersblandade klasser. Men på lärarutbildningarna undervisas det inte i den undervisningsformen. Lärarstudenter måste lära att undervisa klasser där flera årskurser blandas. Staten och samhället ställer stora krav på skolorna. Men det måste bli större flexibilitet så att små skolor får rimliga arbetsvillkor. Exempel på insatser där små skolor behöver kunna anpassa verksamheten är till exempel tillgång till elevhälsa och skolbibliotek, att få dela eller köpa in det via andra, liksom i ämnesbehörighet i bla språkundervisning som med regelförändring skulle gå att erbjuda via distans- eller fjärrundervisning.
Skolan är navet i både stora och små samhällen. För att en liten skola ska kunna växa krävs ett större elevunderlag. För att få ökad inflyttning krävs fler bostäder. Vi måste förändra synen på en skolas existens till att handla om mer än bara barnets dag i skolan och se vikten av att skolan måste få finnas nära barnen där de bor. För att göra det möjligt krävs både ny syn på samhällsbygget och större flexibilitet i regelverket så att det anpassas utifrån så som det ser ut i vårt avlånga skolsverige.
När kartan och verkligheten inte stämmer överens är det verkligheten som måste råda. Det är inte rimligt att sträva efter stora skolor överallt. Det rimliga är att ha ett regelverk som faktiskt är applicerbart och kostnadsmässigt möjligt i de skolor som finns.

Omställning till förnybar energi

2040 är målet att Sörmland och Sverige har gjort en omställning till en helt förnybar energiproduktion. Detta behövs för att vi ska nå klimatmålen i Sverige och världen. Då krävs olika energikällor, både ur sårbarhetsskäl och för att producera elen närmare där den används.Nu pågår projektering av havsbaserad vindkraft i Långgrund utanför Sörmlands kust. Den innehåller bla undersökning av vilken påverkan en byggnation gör på djurlivet, kulturlandskapet och försvaret. Det sker med allt från visuella bilder, chippade fåglar för att se deras rörelser till vilka fiskarter som påverkas av ljud under byggnationen. Resultatet lämnas in i en tillståndsansökan som avgör om vindkraften får byggas.
Fördelarna med havsbaserad vindkraft är att den producerar energi större delen av dygnet och året. På ca 150 meters höjd blåser det i princip alltid och det blåser mer på vintern än sommaren. Vindkraften är därför ett bra komplement till solkraften. Långgrund planeras att producera 15 Twh vilket motsvarar ca 10% av Sveriges totala elförbrukning. Idag förbrukar Sörmland ca 4 Twh.
Vindkraften kommer påverka olika delar i naturen och det är viktigt att vi vet på vilket sätt. Vissa vattendjur kommer påverkas av ljudnivåerna under byggtiden medan andra inte kommer att påverkas alls. Det samma gäller för fågellivet, för vissa fåglar är rovfåglarna ett större hot än vindkraften. Men det handlar också om återvinningen av rotorbladen, där det idag inte finns någon enkel lösning, men ett arbete pågår för att lösa det i framtiden.När energiomställningen sker behövs en bedömning av den totala miljönyttan och en helhetsbedömning där alla lyfter blicken från sin detalj, för att veta vilka anläggningar som ska etableras. Om vi tror att omställningen kan göras utan att påverka varken fåglar, försvaret eller kulturmiljön så måste vi sluta utveckla länet och landet. Det är nämligen inte möjligt. Vi måste våga se vad som ger den största nyttan.
Besluten måste baseras på fakta och inte känslor. Det kräver både miljön och företagen som bidrar till omställningen. Företag som satsar runt 20 miljoner, för att kunna lämna in en tillståndsansökan, måste veta att politiker och myndigheter tar faktabaserade beslut och inte beslut baserade på känslor, eftersom de projekterar utan att veta om de får bygga anläggningen och tjäna pengar.
Omställningen ska göras och vi måste våga väga olika nyttor mot varandra och ta steg framåt. Jag är övertygad om att havsbaserad vindkraft är en väg framåt när all fakta finns på bordet. Jag hoppas att jag ser vindsnurror i horisonten utanför Sörmlands kust 2028 när de beräknas vara i drift.

Ekosystemet kollapsar i vårt eget närområde

Genom nyhetsflöden och rapporter blir vi i dag konstant påminda om de miljöproblem som vår värld står inför. Vi läser om hur internationella forskare gång på gång varnar för klimatförändringarna, vi ser hur utsläpp från industrier och odlingar i fjärran länder förorenar luft, mark och vatten, och vi lyssnar när vi får höra att det behövs globala lösningar på dessa uttryckligen globala problem. Detta är självklart inte fel i sig, men därför är det lätt att glömma bort att en av dessa katastrofer håller på att utspela sig här i vårt sörmländska närområde, närmare bestämt i Östersjön.
Östersjön mår inte särskilt bra idag.
Övergödning, överfiske och utsläpp av farliga ämnen har under många år lett till att havet präglats av stora miljöproblem. Onaturligt stora utsläpp av kväve, fosfor och andra näringsämnen har under lång tid gjort att syret på havsbotten förbrukats och skapat zoner där fiskar och andra organismer inte längre kan överleva.
Samtidigt så har vi fiskat Östersjön på industriell skala alldeles för hårt och för länge. Industriell bottentrålning och liknande metoder har resulterat i att EU-kommissionen under 2019 blev tvungna att tillämpa ett nödstopp för fiske på torsken, en av de värst drabbade arterna, i delar av Östersjön. Självklart finns det många andra faktorer som också spelat en stor roll när det kommer till försämringen av havsmiljön i Östersjön. Det är dock viktigt att komma ihåg att kombinationen av syrefria havsbottnar, ett överfiske som ändrat arternas biologiska levnadsmönster, samt nedskräpning från angränsande länder gjort att vårt östra hav kanske snart inte klarar av att återhämta sig, om inte drastiska förändringar sker.
Även vi i Sörmland känner och kommer känna av effekterna av denna utveckling. Dels så kör de större trålarna fortfarande väldigt nära kusten, tack vare undantag ibland till och med innanför trålgränsen. Det är de industriella båtarna från andra län och länder som tar upp den absoluta majoriteten av bl.a. strömming och skarpsill utanför vår kust. Och dels så även om fenomenet med syrefria bottnar främst sker ute på djupare vatten, så bör vi vara beredda på att se liknande effekter i framtiden även närmare våra lokala kuster.
När man sedan lägger till det faktum att majoriteten av den industriella fångsten går till foderindustrin och inte till direkt konsumtion, då tycker jag att vi bör fråga oss själva, är denna situation hållbar?