Emy Fändriks plockar upp dahliaknölarna som ska få vintervila. Foto: Julia Englund
Nu är snittblomssäsongen över. Personalen har samlat frön som ska sås nästa vår. Foto: Emy Fändriks
Närodlad blomsterprakt på kyrkogården. Foto: Emy Fändriks

Kyrkan odlar egna blommor

Dahlior, zinnior, eterneller och rosenskära - under sommaren har pallkragarna på Oxelösunds kyrkogård prunkat av snittblommor och kyrkans altare har haft närodlad utsmyckning.

– Det är både roligt och hållbart att odla egna blommor, säger Emy Fändriks på Oxelösunds kyrkogård.

Att odla rejält med snittblommor i pallkragar är en del av kyrkans miljöarbete.

– Det är framförallt blommor till altaret. Vi odlar såna som ser bra ut i bukett, som blommar länge och som håller sig bra.

Regnat mycket

Det har varit en vädermässigt jobbig sommar, men dahlior, zinnior, eterneller och rosenskära har klarat av regnet, säger Emy Fändriks.

– Däremot gav inte blåklint och blandade sommmarblommor riktigt vad vi tänkt oss. Det var nog lite för blött.

De odlar i pallkragar som de inhägnat för att inte djuren ska tugga i sig blommorna. Det är inte enbart djur som intresserat sig för odlingarna.

– Det är uppskattat även av besökarna. De kommenterar ofta blommorna.

Förvaras under kapellet

Under hösten har de samlat in fröer från blommorna för att så i vår. Dahliaknölar är uppgrävda och förvaras i ett sval källare på ett kapell.

– Under hösten jobbar vi med det som finns i naturen för att smycka kyrkan, som kvistar, blad och nypon. Vi har också köpt evighetsblommor till vintern.

Evighetsblommor är riktiga blommor som är konserverade med hjälp av glycerin och färgpigment. De ska hålla i flera år.

– Nu har vi satt ner vårlökar, som tulpaner och narcisser. Vi har en kompost, gör egen jord och samlar regnvatten i kubikmeterstora sockerbitar, berättar Emy Fändriks.

Kantor Maria Rasmussen säger att kyrkans hållbarhetsarbete genomsyrar allt.

– Miljöarbete handlar om att ta hand om skapelsen, säger hon.

Förutom blommor använder också kyrkan ljus, i enorma mängder.

– Vi har ersatt en del med uppladdningsbara batteriljus. En del tycker att det är fult, när de upptäcker det. Men vi använder levande ljus på altaret och vid kistor, säger Maria Rasmussen.

I stort och smått

De byter glödlampor mot ledlampor, sätter timer på belysning, tänker efter innan de skriver ut och skippar engångsmuggarna för att satsar på bambumuggar som går att återanvända.

– Pandemin var ett bakslag när det gällde engångsmaterial, men vi försöker tänka på hållbarhet både stort och smått, säger Maria Rasmussen.