Lästips:
Det handlar om våra barns vardag, om landsbygdens framtid och om kommunens existens. Beslutet om skolstruktur kräver ett underlag som är strikt sakligt, jämförbart och transparent.
Yttrandet från Barn‑, utbildnings‑ och kulturförvaltningen gällande skolstrukturen i Flen blandar fakta med tolkningar och värderande slutsatser utan att konsekvent skilja mellan underlag, antaganden, analys och rekommendation. Alternativen gällande skolans framtid i Flen framställs på olika sätt och det ger en snedvriden bild för både beslutsfattare och medborgare. I alternativ två och tre har ni lösningar på alla problem och det finns inga hinder men i alternativ ett tar ni inte ens upp det som är positivt. Är det rimligt?
Får det gå till på det här sättet? Det är uppenbart vilken riktning yttrandet lutar åt – och det väcker frågor om opartiskhet i en process som borde vara öppen och kontrollerbar.
Flera perspektiv saknas fortfarande, perspektiv som vi medborgare hoppades på skulle inkluderas i yttrandet från BUK.
Hur stämmer utredningen mot kommunens strategiska mål om tillväxt och att locka fler barnfamiljer? Hur påverkas landsbygden, det lokala näringslivet och det civila engagemanget om skolor stängs eller omorganiseras?

Kyrkskolan i Mellösa är i stormens öga. Foto: Malin Marcko

Efter årsskiftet blir det en och samma rektor för Stenhammarskolan i Flen, Kyrkskolan i Mellösa och Bruksskolan i Hälleforsnäs. Foto: Ulrika Sturén
Utredningen berör inte i tillräcklig grad vad som händer efter en nedläggning – varken socialt, ekonomiskt eller fastighetsmässigt. Barnfamiljer väljer redan nu att inte flytta hit och familjer som har kämpat i de här frågorna så länge, väljer att flytta härifrån. Att sakna en lokalförsörjningsplan i beslutets underlag är oacceptabelt när lokalerna utgör en av kommunens största kostnadsposter. Utan detta riskerar siffror att framstå som godtyckliga och efterhandskonstruerade.
Det är också problematiskt att personal och vårdnadshavare inte har fått komma till tals i processen. De alternativ som presenteras måste prövas mot verkligheten i våra skolor, inte bara mot kalkyler. I både utredningen och i yttrandets analys behandlas elever mer som flyttbara brickor än som individer som behöver kontinuitet, trygghet och en fungerande vardag. Yttrandet tar heller inte tillräcklig hänsyn till att många familjer kan välja friskolor eller skolor i andra kommuner – en utveckling som kan innebära ökade kostnader för Flen.
Vi ser också interna motsägelser i tidsplaner och antaganden. Utredningen talar om en tioårsimplementering samtidigt som BUK:s ordförande uppger att detta ska genomföras till höstterminen 2026.
Modellerna och prognoserna stämmer inte överens med sådana skyndsamma tidplaner, vilket riskerar stora praktiska konsekvenser för elever och personal redan innan de beräknade effekterna slagit igenom. Politiker fick dessutom kämpa för att få in ett alternativ där skolorna får vara kvar — ett tecken på att hela processen inte varit tillräckligt öppen från början.
När beslut tycks vara förberedda i förväg, trots att processen formellt är öppen, uppstår en demokratisk problematik. Det är rimligt att ifrågasätta processens legitimitet när viktiga beräkningar, antaganden och konsekvensbeskrivningar saknas eller är vinklade. Beslut om skolors framtid måste kunna granskas och förstås av medborgarna – inte framställas som redan avgjorda.
Skolan är inte en rad i budgeten; den är pulsen i vårt samhälle. När en skola försvinner tystnar mer än klassrum, mötesplatser, föreningsliv, rekryteringsmöjligheter och framtidstro påverkas negativt. Forskning visar att nedläggningar av skolor ofta leder till avfolkning och svagare lokalsamhällen.
För Flen, som vill växa och vara attraktivt för barnfamiljer, är detta en existentiell fråga.
Min uppmaning är tydlig: Pausa beslutet och låt yttrandet kompletteras och förbättras.
Redovisa öppet fakta, antaganden, beräkningsmodeller och känslighetsanalyser. Inkludera perspektiven som saknas i underlaget. Fördjupa dialogen med personal, vårdnadshavare och elever. Endast ett transparent, jämförbart och välunderbyggt beslutsunderlag ger oss möjlighet att fatta ansvarsfulla beslut för barnens vardag, landsbygdens framtid och kommunens långsiktiga välmående.
Torsdag 13 november ska BUK besluta om att anta yttrandet och överlämna det till kommunstyrelsen. Min uppmaning till er som sitter i nämnden är enkel: sätt på er nya glasögon innan ni godkänner något som påverkar hela vår kommuns framtid. Vi som bor i Flen har rätt att kräva att beslut som rör våra barns skolgång och vår gemensamma framtid vilar på underlag som tål granskning — inte på formuleringar som låter bra.
Relaterade artiklar:
Rektorsområden slås ihop – före skolbeslutet (2025-10-29)Liberalerna vill behålla Flens små skolor (2025-10-24)
”Vi skulle egentligen enbart ha två skolor” (2025-10-24)
Vi är öppna för samtal om skolan i Flen (2025-10-14)
