De fortsätter att kämpa

Ulf Eckardt, Bengt Eriksson och Carina Källkvist är upprörda över Strängnäs planer på att lägga ner landsbygdsskolorna, bland annat Lännaskolan, i bakgrunden. Foto: Lena Magnergård
Textstorlek:

Det har hettat till i skolfrågan i Strängnäs kommun. De styrande koalitionspartierna, Moderaterna och Socialdemokraterna, förespråkar en nedläggning av fyra landsbygdsskolor samt nedläggning av två högstadier utanför tätorterna, med start i höst. Men föräldragrupper och opposition kämpar emot.

Annons:
Sörmlandsbygden åker till en av de nedläggningshotade landsbygdsskolorna, Lännaskolan, för att träffa föräldrarna Carina Källkvist och Ulf Eckardt samt fritidspolitikern Bengt Eriksson (C). Alla tre har, i olika konstellationer, engagerat sig mot nedläggning av skolorna.
– Det här har blivit som en rörelse, en slags folkrörelse. Politikerna ser skolorna enbart som en budgetfråga men det handlar ju om så mycket mer, säger Carina Källkvist som bor i Merlänna och hoppas få sätta sina barn i Lännaskolan.
Idag går det endast 20 barn på Lännaskolan, är det verkligen ekonomiskt försvarbart att ha kvar skolan då?
– Nej, det är klart att det inte är om man ser det så. Elevunderlaget är större men eftersom det länge har funnits ett hot om att lägga ner skolan har många boende häromkring valt andra skolor för att gardera sig mot att deras barn inte ska behöva byta klass.
Fritidspolitikern Bengt Eriksson håller med Carina. Han har genom åren sett Lännaskolan hotats flera gånger även om den renoverades och byggdes ut i slutet på 90-talet. Hans förslag är radikalt:
– Man kan lägga ner en skola i sta´n, om det är nödvändigt att lägga ner skolor vilket jag egentligen betvivlar. Bussar kan köra i två riktningar. Det går att bussa elever från sta´n hit om det skulle behövas.
Ulf Eckardt, är både förälder och lärare, han anser att det är kortsiktigt av politikerna att endast se till ekonomin när de väljer att lägga ner landsbygdsskolorna.
– Om man tittar ett par år framåt, när det byggs nya bostäder på P10:s mark och i Läggesta, kommer vi ju att behöva fler skolor och då är det vansinnigt att lägga ner och sälja av lokalerna. Det kostar ju massor att bygga nytt.
Poltikerna säger att det inte bara handlar om ekonomi utan också om kvalitet, stämmer inte det?
– Nej, det är bara, enligt min mening, en förevändning, säger Ulf. Jag anser att det finns en kultur inom kommunen och förvaltningen att motarbeta landsbygdsskolorna. 2015 när Lännaskolan hade ett större elevunderlag gick skolan runt men man ville ändå lägga ner den för att bussa våra barn till andra skolor. Det enda riktiga vore att genomföra en folkomröstning, så att alla får säga sitt.
I förra veckan beslutade dock barn- och utbildningsnämnden i Strängnäs, att inte genomföra en folkomröstning och att rekommendera kommunfullmäktige att skolorna bör läggas ner. Nämndens ordförande, Maria Antropowa Ehrnfelt (M), motivierade beslutet med att ”det är svårt för allmänheten att sätta sig in i alla detaljer och avgöra en så viktig fråga”.
– Vi i opositionen håller förstås inte med och vi pratar nu ihop oss på flera olika fronter, säger Bengt Eriksson (C).
– Jag tror att vi kommer att kunna samla en två tredjeldelsmajoritet av fullmäktiges ledamöter, vilket, enligt kommunallagen, innebär att vi kan genomföra en folkomröstning trots alla nej.
Skolfrågan kommer att behandlas på kommunfullmäktiges sammanträde den 26 februari. Resultatet skulle då kunna bli att fullmäktige fattar beslut om nedläggning av landsbygdsskolorna samtidigt som man också beslutar om att genomföra en folkomröstning i samma fråga.
Bakgrund:
Diskussionen om nedläggning av landsbygdsskolorna har pågått i många år. Huvudorsaken är att det finns hundratals tomma elevplatser i kommunens skolor och att man därför vill koncentrera verksamheten.
Två tjänstemannautredningar har genomförts som resulterat i förslaget att landsbygdsskolorna bör läggas ner. Anledningarna är ekonomin samt att man vill också höja nivån på Strängnäs skolor genom att koncentrera utbildningen och lärarresurserna till färre platser.
De skolor som kan komma att läggas ned är Fogdö Skola, Härads skola, Lännaskolan och Tosteröskolan samt nedläggning av högstadierna på Karinslundsskolan och Stallarholmsskolan.
Samtliga oppositionspartier och olika föräldrargrupper i kommunen har protesterat och de vill genomföra en folkomröstning. Omkring 3 000 namn har samlats in.
Såväl Barn- och utbildningsnämnden som Valnämnden i Strängnäs kommun har sagt nej till en folkomröstning. Men kommunallagens 5 kap § 34 säger att det krävs två tredjedelars majoritet i kommunfullmäktige för förslaget om att inte hålla folkomröstning efter folkinitiativ om en sådan – och det är den majoriteten oppositionen försöker samla.
Lena Magnergård
Annons: